VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 2023 och planeringsförutsättningar för 2024–2025
Innehåll 4 Förord 5 Vision, värdegrund och uppdrag 6 Organisation 8 Verksamhetsplan med budget 10 Omvärldsanalys 12 Regional utvecklingsstrategi 13 Hållbar utveckling 14 Perspektiv: Invånare och samhälle 15 Hälso- och sjukvård 20 Tandvård 22 Regional utveckling – regional tillväxt, kultur, kollektivtrafik och samhällsplanering 28 Forskning och utbildning 30 Digitalisering 32 Perspektiv: Process 33 Kvalitet och utveckling 34 Digitalisering 35 Hållbar utveckling 36 Hållbar regional utveckling 37 Storregionalt och internationellt samarbete 38 Perspektiv: Resurser 39 Attraktiv arbetsgivare och kompetensförsörjning 42 Ekonomi 48 Bilagor 49 Budget 2023 samt plan 2024–2025 53 Investeringsbudget 56 Direktiv 2023 för Region Örebro läns majoritetsägda bolag
4 FÖRORD Örebro i juni 2022 Andreas Svahn Charlotta Englund Behcet Barsom Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna Tillsammans skapar vi ett bättre liv Region Örebro läns gemensamma vision har sannerligen satts på prov under de senaste åren. En pandemi och ett krig i Europa har på många sätt ändrat förutsättningarna i världen och så även i vår region. När vi blickar fram mot 2023 vet vi fortfarande inte alla konsekvenser men vad vi säkert vet är att det bara är tillsammans vi klarar att möta dagens och morgondagens utmaningar. För oss betyder tillsammans att stärka samverkan med andra aktörer men framförallt att stärka våra verksamheter med fler kompetenta medarbetare. Därför har vi i budget 2023 valt att göra de största satsningarna på den resurs som är viktigast för oss, vår personal. Den demografiska utvecklingen i länet, det vill säga andelen invånare i arbetsför ålder i förhållande till andelen barn, unga och äldre, är en fortsatt utmaning för regionens verksamheter. Det påverkar såväl skatteunderlaget som vårdens ökade behov. Samtidigt brottas regionen med utmaningen om att det finns för få händer inom hälso- och sjukvården. Vårdens medarbetare behöver fler kollegor och mer tid för återhämtning. Dessutom behöver vi säkerställa att det finns resurser till hantering av den uppskjutna vården, i spåren av pandemin. Under pandemin testades Region Örebro län hårt med snabbt förändrade förutsättningar och med ett uppdrag som aldrig varit tydligare. Vi ska finnas där varje dag för länets invånare och de ska kunna lita på att vi gör vårt bästa för att rädda liv och driva länets regionala utveckling framåt. Detta gör vi genom att samarbeta. Det har varit en absolut nyckelfaktor att vi lyfter varandra och samarbetar över gränser trots det ansträngda läget. Det är vår förmåga till samarbete som ger kraft att tillsammans skapa ett bättre liv. Vi är lärande, utforskar möjligheter och förbättras ständigt på ett hållbart sätt med invånaren i fokus och det skapar utveckling i vår organisation och i vårt län. I vårt dagliga arbete ska vi hålla hög kvalitet, ge tillit och skapa utrymme för det professionella omdömet. All kontakt med oss ska bidra till ett bättre liv för invånare, kollegor och besökare i Örebro län. För budget 2023 är vi glada och stolta över att vi fortsätter de stora satsningarna på hälso- och sjukvården från 2021 och 2022. Inför 2021 och 2022 satsade vi 330 plus 49,5 miljoner kronor med tydligt fokus på utvecklingen av hälso- och sjukvården och för våra medarbetare. Det är resurser som har gett mer i lönekuvertet för många men också ökat kapaciteten för att kunna jobba med den uppskjutna vården. För 2023 skjuter vi till pengar för att fullt ut kompensera alla verksamheter för löne- och prisökningar med totalt 450 miljoner kronor. Dessutom tillför vi ytterligare 307 miljoner kronor till verksamheterna. Här finns 178 miljoner kronor för att hantera uppskjuten vård men också 50 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar på personal. Vi lägger också 5 miljoner kronor för en viktig och efterlängtad reform med skobidrag till regionens personal. I budget 2023 tillför vi mer resurser till kollektivtrafiken och permanentar de landsbygdslinjer som vi återstartade under 2022. Dessutom tillför vi ytterligare 4 miljoner kronor för utveckling av närtrafiken i hela länet. En annan angelägen satsning inom det viktiga området beredskap är 2 miljoner kronor till att verka för ett tryggt och robust energisystem i länet. Precis som tidigare år så stärker vi också kultursektorn och till 2023 förstärks budgeten med 1,5 miljoner kronor för att stärka kultur- och civilsamhälle i länet. Även det är en mycket viktig satsning för att länet ska utvecklas från flera håll. Civilsamhällets vikt i oroliga tider kan inte nog understrykas. Vi vill att hela Örebro län ska utvecklas och växa. Vi ska ha ett län där invånarna känner trygghet, frihet och hopp inför framtiden för det är tillsammans vi skapar ett bättre liv.
5 5 VISION, VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG VISION är Region Örebro läns vision. Visionen uttrycker Region Örebro läns långsiktiga viljeinriktning. Det är en kortfattad ledstjärna som inspirerar till ett gemensamt förhållningssätt inför alla olika uppgifter som ryms inom Region Örebro län. Vi drar oss mot målet, men det är alltid en bit kvar och mer som kan göras. Visionens sammanfattande betydelse Region Örebro län bidrar till morgondagens utveckling – för våra invånare, för oss själva och för vårt län. Vi bidrar var och en på olika sätt med engagemang och viktig kompetens. Genom att nyttja våra individuella styrkor i vårt gemensamma arbete gör vi nytta och formar ett välmående län. När vi styr mot samma mål bildar vi en kraft som driver utvecklingen i länet och skapar livskvalitet för alla människor som lever här. Tillsammans kan vi göra skillnad. Tillsammans skapar vi ett bättre liv. VÄRDEGRUND Den gemensamma värdegrunden ger oss förbättrade möjligheter att skapa en gemensam organisationskultur med önskade beteenden som leder oss i riktningen mot vår vision – Tillsammans skapar vi ett bättre liv. Med stöd i värdegrunden kan vi erbjuda en god arbetsplats för våra medarbetare, en effektiv verksamhet och ett bättre liv för våra invånare. Implementeringen av värdegrunden utgör en viktig del i arbetet med att förbättra styrningen och ledningen av Region Örebro läns verksamheter. Värdegrunden ska ligga till grund för ett kontinuerligt arbete med att vara en värderingsdriven organisation. Region Örebro läns värdegrund lyder: Vision, värdegrund och uppdrag • Samarbete – Vi lyfter varandra och samverkar över gränser. Det är vår förmåga till samarbete som ger kraft att tillsammans skapa ett bättre liv. • Utveckling – Vi är lärande, utforskar möjligheter och förbättrar ständigt på hållbart sätt med invånaren i fokus. • Professionalism – Vi håller hög kvalitet, visar tillit och skapar utrymme för det professionella omdömet. All kontakt med oss ska bidra till ett bättre liv för invånare, kollegor, besökare och andra aktörer. UPPDRAG På uppdrag av länsinvånarna verkar Region Örebro län för att länet ska vara ett livskraftigt län för såväl boende som besökare. Region Örebro läns ansvar är att på ett hållbart sätt driva, utveckla och samordna arbetet inom hälso- och sjukvård, forskning och utbildning, tandvård och kultur samt inom regional tillväxt och samhällsbyggnad. Digitaliseringen ska vara ett kraftfullt verktyg i det arbetet. Det regionala uppdraget omfattar också verksamhet inom kollektivtrafik, företagshälsovård och tolkförmedling. Det innebär även att vara huvudman för folkhögskolor och att främja kommunal samverkan och intressebevakning. Regionalt utvecklingsansvar Region Örebro län har det regionala utvecklingsansvaret i länet, vilket innefattar ansvar för det regionala tillväxt- arbetet, utveckling inom kultur och civilsamhälle och för planeringen av transportinfrastrukturen. Ansvaret är geografiskt för Örebro län men innebär också ett operativt ansvar som utförare i olika delar. Utvecklingsarbetet sker i dialog och samverkan med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär relationer med näringslivet, kulturaktörer, kommuner, civilsamhället, staten inklusive Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro universitet. Det finns också relationer med andra externa aktörer, till exempel angränsande regioner och internationellt samarbete. Viktiga förutsättningar är förtroende och tillit mellan alla som är engagerade i länets utveckling. Ett tydligt, inkluderande och aktivt regionalt politiskt ledarskap är viktigt för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Ett sådant ledarskap ställer krav på en väl fungerande samverkan och samordning. Viktiga plattformar för det regionala utvecklingsarbetets förankring är det regionala samverkansrådet och partnerskapet för regional utveckling.
6 6 ORGANISATION Organisation DEN POLITISKA ORGANISATIONEN Regionfullmäktige är Region Örebro läns högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets invånare. Regionfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Region Örebro län. Detta innebär bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, att fastställa budget och skattesats, att besluta om den politiska organisationen och att fastställa reglementen för Region Örebro läns nämnder. Regionfullmäktige väljer en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen ska lägga fram förslag till val av bland annat styrelse, nämnder och andra politiska organ. Demokratiberedningen ska bevaka demokratifrågor i syfte att bidra till goda förutsättningar för länsinvånarna att ta del av och medverka i det demokratiska samtalet. Vidare ska demokratiberedningen verka för goda förutsättningar för de förtroendevalda att utföra sina uppdrag samt arbeta för att utveckla fullmäktiges arbetsformer, syftande till ett bra demokratiskt samtal. Den övergripande arbetsuppgiften för revisionen är att granska om verksamheten följer regionfullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är också att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Patientnämnden är underställd regionfullmäktige och ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Regionstyrelsen är högsta verkställande och beredande organ och har det övergripande ansvaret för Region Örebro läns utveckling. Detta innebär att leda och samordna de övergripande utvecklingsfrågorna, att ansvara för strategisk planering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling för Örebro län och att följa upp verksamheten. Regionstyrelsen har initiativrätt och samordningsansvar för att ta fram styrande dokument, till exempel vision, policys och program. Regionstyrelsen har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Vid utövandet av uppsiktsplikten får regionstyrelsen fatta beslut om uppdrag till nämnderna att redovisa hur nämnderna avser göra för att hålla budget och nå mål beslutade av fullmäktige. Regionstyrelsen har också i uppdrag att besluta i ärenden som berör flera nämnders ansvarsområden. Undantag från detta är att servicenämnden har i uppdrag att fatta beslut i upphandlingsärenden, som berör flera nämnders ansvarsområden. Om ärendet är av principiell betydelse är det dock regionstyrelsen som ska fatta beslut. Inom regionstyrelsen finns ett arbetsutskott. Styrelsen kan uppdra åt utskottet att bereda frågor liksom att uppdra till utskottet att fatta beslut i enskilda ärenden eller i typer av ärenden. Till regionstyrelsen som rådgivande organ finns funktionshindersråd, etikråd och pensionärsråd. Tillsammans med andra kommuner i länet finns en gemensam nämnd för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice där Region Örebro län är värdorganisation. Nämnden ansvarar för företagshälsa och tolkförmedling i enlighet med separat överenskommelse och reglemente. I Region Örebro läns politiska organisation ingår även nämnderna hälso- och sjukvårdsnämnd, folktandvårdsnämnd, servicenämnd, kollektivtrafiknämnd, regional tillväxtnämnd och kulturnämnd. Nämnderna ska var och en inom sitt
7 ORGANISATION område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som regionfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Detta inom de tilldelade ekonomiska ramarna. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. De står under regionstyrelsens uppsikt och ansvarar för sin verksamhet inför regionfullmäktige. Det finns fyra beredningar som är beredningsorgan till hälso- och sjukvårdsnämnden. Beredningarna har inte något beslutsmandat, utöver budgeten för den egna verksamheten. Det är beredning för nära vård, beredning för specialiserad vård, beredning för psykiatri och beredning för forskning och utbildning. Syftet med beredningarna är att stödja och bistå nämnden, förbättra/möjliggöra kunskapsfördjupning samt skapa ökad tillgänglighet till politiken för invånare och andra aktörer. Det finns också ett utskott till hälso- och sjukvårdsnämnden. För samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna finns ett regionalt samverkansråd. JURIDISKA PERSONER Region Örebro län har, i större eller mindre utsträckning, inflytande som ägare och finansiär för ett antal bolag, stiftelser och föreningar. Regiondirektören ansvarar för att den verksamhet som organiseras i annan juridisk form än förvaltning knyts till Region Örebro läns övriga verksamhetsorganisation. Region Örebro län är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag eller genom styrelserepresentation i följande juridiska personer: • Finsamförbunden i Örebro län • Gammelkroppa Skogsskola • Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling • Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg • Kommuninvest ekonomisk förening • Landstingens ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) • LFF Service AB (Läkemedelsförsäkringen) • Stiftelsen Activa • Stiftelsen Bergslagsgårdar • Stiftelsen Cesam centrum för samhällsarbete och mobilisering • Stiftelsen Erik Rosenbergs Naturvårdsfond • Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum • Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitets- sjukhuset Örebro • Stiftelsen för stöd till kulturellt verksamma personer i Örebro • Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka • Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg • Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla • Stiftelsen Örebro läns museum • Varuförsörjningsnämnd
8 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET Verksamhetsplan med budget REGION ÖREBRO LÄNS ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Region Örebro läns övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla Region Örebro läns verksamheter för att tillgodose invånarnas och samhällets behov på bästa sätt. I verksamhetsplanen anges mål, inriktningar och ambitioner. De fastställda målen och uppföljningen av dessa är en viktig del i Region Örebro läns verksamhets- och ekonomistyrning samt kvalitetsutveckling. Målen styr och anger förutsättningar för hur nämnderna ska planera sin verksamhet. Verksamhetsplanen omfattar inriktningar och mål för såväl Region Örebro läns verksamheter som inom det regionala utvecklingsansvaret. Region Örebro läns vision ”Tillsammans skapar vi ett bättre liv” och värdegrunden med värdeorden ”samarbete, utveckling och professionalism” är utgångspunkten för all verksamhet inom Region Örebro län. I verksamhetsplanen beaktas också andra regionövergripande styrdokument, till exempel Program för hållbar utveckling och Regional utvecklingsstrategi. Omvärldsrapporten med trender och hur dessa påverkar verksamhetens förutsättningar, med frågeställningar och var Region Örebro län ska rikta blicken, är en del i verksamhetsplanen. För hälso- och sjukvården har också hänsyn tagits till Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län år 2030 samt det omställningsarbete som pågår till nära vård. Folktandvården har beaktat utredningen Folktandvården 2035. Dessa förutsättningar gäller även för regionstyrelsen och nämnderna i deras respektive verksamhetsplaner. Regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget ska harmoniera med den politiska organisationen och dess nämndstruktur. Regionfullmäktiges verksamhetsplan är på övergripande nivå utifrån invånar- och samhällsperspektiv. Nämndernas ansvar är att konkretisera vad som ska åstadkommas och hur det ska genomföras för att uppnå regionfullmäktiges mål, inriktningar och ambitioner. För att tydliggöra denna konkretisering innehåller verksamhetsplanen en struktur med perspektiv och fördelning av effektmål och strategier. Perspektiven är invånare och samhälle, process samt resurs och de är alla viktiga för att styra mot visionen. Perspektivet invånare och samhälle beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Örebro läns verksamheter för att invånarnas och samhällets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Det beskriver även hur Örebro läns utvecklingsförutsättningar ska tas tillvara. Perspektivet process beskriver strategier för Region Örebro läns arbetssätt, metoder och processer för att målen i perspektivet invånare och samhälle ska kunna uppfyllas. Perspektivet resurs beskriver hur medarbetarnas kompetenser tas tillvara och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande, jämställd och jämlik arbetsplats. Perspektivet resurs innehåller också hur Region Örebro län genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa en ekonomi som ger handlingsfrihet. Region Örebro läns serviceverksamheter bidrar till att regionens verksamheter kan uppfylla målsättningar inom de olika perspektiven. Regionfullmäktige fastställer effektmål inom perspektiven som ska visa vilken effekt som Region Örebro läns nämnder och verksamheter förväntas bidra med till nytta för invånarna och samhället. Effektmålen är långsiktiga, en mandatperiod eller längre. Kopplat till målen finns indikatorer, för att bedöma måluppfyllelsen, som kan vara kvantitativa eller kvalitativa. Det finns också strategier som ska beskriva ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt för hur målen ska uppnås. Målen med indikatorer och strategier ska vara utgångspunkt för verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Regionstyrelsen och nämnderna tilldelas ansvar där det framgår vilka effektmål och strategier som tillhör regionstyrelsen och respektive nämnd. Det finns som bilaga till verksamhetsplanen. Tillsammans skapar vi ett bättre liv Process Resurser Invånare och samhälle Kvalitet och utveckling Hållbar utveckling Digitalisering Hållbar regional utveckling Hälso- och sjukvård Ekonomi Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning Regional tillväxt Kollektivtrafik Kultur Regional utveckling Storregionalt och internationellt samarbete Tandvård Forskning och utbildning
9 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET NÄMNDERNAS VERKSAMHETSPLANER Regionstyrelsen och nämnderna har ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån regionfullmäktiges verksamhetsplan samt en internkontrollplan. Regionstyrelsen och nämnderna har tilldelats effektmål och strategier som fullmäktige har beslutat. Nämnderna ska konkretisera vad som ska åstadkommas och hur, för att uppnå effektmålen och svara mot strategierna. Detta görs genom nämndernas mål med indikatorer eller uppdrag. Regionstyrelsen och nämnderna ska säkerställa att verksamheten fullgör sina uppgifter och uppnår beslutade mål samt att verksamheten bedrivs inom tilldelade ekonomiska ramar. Regionstyrelsen och nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Regionstyrelsen och nämnderna ska säkerställa att verksamheten följer Region Örebro läns styrande dokument samt lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som gäller för verksamheten. Vidare att redovisningen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin är rättvisande och ändamålsenlig samt att informationssäkerheten är tillgodosedd utifrån kraven på att vara konfidentiell, riktig, tillgänglig och spårbar. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: • Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål. • Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. • Att vara kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättrings- arbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från regionfullmäktiges verksamhetsplan med budget med effektmål till nämnder och vidare till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där målen genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan invånare och organisation, via verksamhet, förvaltning till nämnd, regionstyrelsen och ytterst regionfullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med regiondirektören och berörda nämnder. Uppföljning av mål med indikatorer, uppdrag och strategier samt internkontrollplan görs i delårsrapport och verksamhetsberättelse inklusive bokslut. Rapportering sker i nämnder och regionstyrelsen. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser inklusive bokslut beslutas i nämnder och redovisas till regionstyrelsen. Regionstyrelsen rapporterar till regionfullmäktige i samband med delårsrapport och årsredovisning inklusive bokslut. Vid bedömning av måluppfyllelse av regionfullmäktiges effektmål beaktas utfall för aktuella indikatorer samt nämndernas mål, uppdrag, aktiviteter och resultat kopplade till det aktuella målet. Tillsammans skapar vi ett bättre liv Process Resurser Invånare och samhälle Kvalitet och utveckling Hållbar utveckling Digitalisering Hållbar regional utveckling Hälso- och sjukvård Tandvård Forskning och utbildning Ekonomi Attraktiv arbetsgivare Kompetensförsörjning Regional tillväxt Kollektivtrafik Kultur Regional utveckling Storregionalt och internationellt samarbete Regionfullmäktiges effektmål med indikatorer och strategier Nämndens mål med indikatorer Nämndens mål med indikatorer Nämndens mål med indikatorer Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag
10 OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys PÅVERKAN PÅ GRUND AV RYSSLANDS ANGREPP PÅ UKRAINA Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har försämrats över tid. Allt fler länder styrs av auktoritära ledare och Rysslands förhållande till sin omvärld påverkar den existerande världsordningen. Kriget i Ukraina har medfört att det har kommit människor på flykt från Ukraina till Örebro län. Region Örebro läns roll är att ta hand om dem i enlighet med det samhällsuppdrag regionen har och att säkerställa att den som behöver vård får det. Region Örebro län förbereder också för att det kan komma fler flyktingar som kan behöva hjälp av regionens verksamheter. Region Örebro län följer noga utvecklingen i omvärlden. Vilka effekter och insatser som kriget i Ukraina kommer att föra med sig för övriga verksamheter inom Region Örebro län är än så länge oklart. OMVÄRLDSRAPPORT 2022 Region Örebro läns Omvärldsrapport 2022 skapar en samlad bild och en ökad medvetenhet om hur förändringar i omvärlden påverkar förutsättningarna för Region Örebro läns verksamheter. Målet är att skapa ökad handlingsberedskap, framförhållning och bättre beslutsunderlag. Omvärldsförändringar i spåren av pandemin står i centrum även i årets omvärldsrapport tillsammans med kriget i Ukraina. Efter närmare två år med pandemin har dess när- varo blivit något av en vardaglig verklighet och de bredare utvecklingslinjerna i dess spår syns nu tydligare. Mycket talar för att den akuta fasen är över men oavsett hur den framtida utvecklingen ser ut kommer ringar på vattnet att skapas för lång tid framöver. Organisationer har successivt börjat låsa in sig i ”det nya läget” genom omfördelning av resurser, nya arbetssätt och investeringar. Därtill har människor etablerat nya beteenden och behov. Gradvis tonar en ny normalitet fram som det gäller att vara vaksam på, få grepp om och agera på för att vara relevant även framöver. Parallellt med att pandemins medicinska fas förhoppningsvis nu klingar av har ett ovisst och otäckt skeende etablerats – kriget i Ukraina. Plötsligt pekar alla pilarna åt alla håll igen. Vad Region Örebro län vet just nu om det framtida förloppet är inte mycket. Detta innebär att Omvärldsrapport 2022 hanterar två omvärldsskeenden som till sin karaktär, mognadsfas och i effekter är väsensskilda. Omvärldstrender Megatrenderna är normalt det mest säkra att luta sig mot i en osäker värld. Detta är krafter med lång tidshorisont med påverkan på allt och alla, överallt. Kraften i pandemin illustreras genom att den satt avtryck även i megatrenderna. Kriget i Ukraina kan också komma att ge påverkan framför allt på trenderna globalisering och demografiska förändringar. Megatrenderna är: • Globalisering • Demografiska förändringar • Urbanisering • Digitalisering och teknisk utveckling • Hållbarhetsfokus Globalisering Pandemin har fått globaliseringen att stanna upp, och även backa under pandemin. En förflyttning från globalt till lokalt inom det privata, politiska och kommersiella har initierats. Gränser har stängts, tjänsteresor ersätts med distansmöten och internationella samarbeten har ifrågasatts. Självförsörjningsgrad och så kallad strategisk autonomi har hamnat i fokus. Pandemin har åskådliggjort att allt är sammanflätat och de senaste två åren har på många sätt visat hur samhällen klarar av att upprätthålla kritiska funktioner och försörjningskedjor. Under senare faser av pandemin har statliga utredningar sjösatts med förslag kring statliga krislager för sjukvårdsprodukter, tillverkningsberedskap för läkemedel och nätverk av beredskapsapotek. Frågorna om framtiden är många. Kommer det att bli en värld präglad av stängda gränser och protektionism eller är dagens läge tillfälligt? Kommer framtiden att återgå till det som var tidigare? Och vad betyder kriget i Ukraina för utvecklingen? Demografiska förändringar Under pandemin har folkökningen i Sverige varit den lägsta på många år. Den låga folkökningen beror framför allt på en minskad invandring. Den globala migrationen har hindrats till följd av restriktioner och andra resehinder runt om i världen. Från tidigare kriser är erfarenheten att födelsetalen kan påverkas. Förväntningarna om en ”babyboom” under pandemin har dock inte infriats. Antalet födda i Sverige under pandemin ligger till och med något under nivån för år 2019. Örebro län avviker inte nämnvärt från det nationella mönstret. Migrationsverkets senaste prognoser pekar mot ett ökande antal asylsökande till Sverige och åter större rörelser i världen. Pågående krig och konflikter och aggressiva stater finns i Europa. EU har per den 3 mars aktiverat massflyktsdirektivet kopplat till kriget i Ukraina. I mitten av mars uppskattas cirka 4 000 flyktingar om dagen ta sig till
11 OMVÄRLDSANALYS Sverige. Men förutsättningarna ändras kontinuerligt och när dagen blir till morgondag är föregående veckas prognoser redan utdaterade. Urbanisering På grund av omställningen till hybrid- eller distansarbete har en massiv förskjutning av ekonomiska aktiviteter skett från innerstäder till ytterområden eller landsbygd. Konsumtion, fritidssysselsättning och underhållning sker numera allt mer hemifrån eller i nära anslutning till hemmet. Ytterst få pratar om en återgång till det gamla sättet att arbeta. Gränsen mellan hemmet och kontoret suddas ut allt mer liksom gränsen mellan stad och landsbygd när arbete kan ske var som helst ifrån. När relationen mellan bostad och arbetsplats blir mindre viktig blir platser vid sidan av de stora stråken allt mer attraktiva och på sikt kan en omstöp- ning av service, utbud och beskattning komma att ske. Många människor uppger att de inte bor på den plats där de allra helst önskar bo. Digitalisering och teknisk utveckling Pandemin har snabbspolat den digitala omställningen. Många organisationer vittnar om att de drivit igenom förändringar som under normala omständigheter tar år. Stora kliv har tagits i digitala beteenden och många nya internetanvändare har tillkommit, framför allt bland de äldre. Lärdomen är att ny teknik kan tas emot på kort tid om det är ett måste. Parallellt skruvas kravbilden upp mot mer digital service och en förenklad vardag med stöd av digital teknik. Många organisationer har därför ökat takten i investeringar av ny teknik för effektiviseringar. E-hälsa har utvecklats snabbt i form av digitala vårdmöten, rådgivning online och så kallad egenmonitorering, det vill säga att patienten själv följer upp värden med stöd av digital teknik hemifrån. Bandbredd är på väg att bli den mesta vitala frågan för individen, samhället och i arbetslivet. 5G-utbyggnaden är möjliggöraren. Hållbarhetsfokus Pandemin har bidragit till att accelerera ett antal skiften. Till exempel har hållbarhet gått från att ses som en kostnad till att ses som en möjlighet och från att vara något som drivs politiskt till att även omfatta företag och lönsamhet. Den intressantaste omvärldssignalen är kanske den sammanlagda kraften i omställningen. När i princip alla företag, organisationer, regioner och kommuner reagerar och agerar på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan det bli en självuppfyllande framtid. Om det räcker för att rädda klimat och miljö återstår dock att se. Samtidigt står det allt mer klart att pandemin har baksidor. Frågan är vad som händer med de unga, den så kallade ”generation corona” som har växt upp i pandemins skugga. En hel del det av det som marknadsförs som omställning är så kallad ”greenwashing” eller ”impact washing”, det vill säga förskönande åtgärder på ytan. Pandemin har också medfört en kraftig ökning av engångsartiklar och engångsmaterial vilket ger mer skräp i naturen och i stadsmiljöerna. Övriga trender I Omvärldsrapport 2022 redovisas också andra trender som är relevanta för Region Örebro län. Trenderna innehåller frågeställningar och var Region Örebro län ska rikta blicken. Trenderna har beaktats i arbetet med verksamhetsplanen och ska ytterligare konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner.
12 HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING Regional utvecklingsstrategi EN ATTRAKTIV OCH PULSERANDE REGION FÖR ALLA Örebro läns regionala utvecklingsstrategi, RUS, 2022–2030 har reviderats och fastställdes i april 2022. Syftet med strategin är att skapa en gemensam vägvisare för hur länets kommuner, näringsliv, myndigheter, offentlig förvaltning, universitet och civilsamhälle tillsammans ska utveckla Örebro län. I strategin prioriteras områden som är långsiktigt strategiskt viktiga och där det behövs en hög grad av samverkan för att kunna ställa om till social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. RUS övergripande mål är stark konkurrenskraft, hög och jämlik livskvalitet och god resurseffektivitet. Dessa mål för Örebro läns utveckling motsvarar de tre aspekterna av hållbarhet: ekonomisk, social och miljömässig. De övergripande målen konkretiseras med 20 effektmål. Målen visar de effekter som RUS:en ska åstadkomma i samhället. För att nå dessa genomförs den regionala utvecklingsstrategin genom samverkan inom tio prioriterade områden. Varje område beskriver nuläge och önskat läge till 2030. Strategin anger också fem perspektiv: Att tänka nytt, Jämställdhet, Barn och unga, Inkludering och Internationellt samarbete. REGION ÖREBRO LÄNS ROLL OCH ANSVAR FÖR REGIONAL UTVECKLING Region Örebro län har ett särskilt uppdrag att leda och samordna genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Det sker bland annat genom att samla aktörerna i partnerskapet för regional utveckling, regionala samverkanrådet och andra plattformar för samverkan. ÖREBROREGIONEN – SVERIGES HJÄRTA En attraktiv och pulserande region för alla Övergripande mål Stark konkurrenskraft Hög och jämlik livskvalitet God resurseffektivitet • Förbättrad kompetensförsörjning • Ökad kunskapsintensitet • Ökad innovationskraft • Ökad entreprenöriell aktivitet • Ökad nationell attraktionskraft • Ökad global konkurrenskraft • Ökad tillväxt i näringslivet • Ökad produktion inom areella näringar • Goda uppväxtvillkor • Goda försörjningsmöjligheter • Ökad grad av delaktighet och inflytande • Attraktiv boende- och närmiljö • God och jämlik hälso- och sjukvård • God och jämlik folkhälsa • Minskad klimatpåverkan • Giftfri miljö • Ökad biologisk mångfald • God vattenförsörjning • Mer bioekonomi och cirkulära flöden • Ökad andel förnybar energi Effektmål PRIORITERADE OMRÅDEN Näringsliv och entreprenörskap Innovationskraft och specialisering Kunskapslyft och utbildning Kompetensförsörjning och matchning Social sammanhållning och demokrati Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård Klimat, miljö och energi Bostadsförsörjning och attraktiva miljöer Transporter och infrastruktur Upplevelser och evenemang
13 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling ANSVARSFULL AKTÖR MED HÖGA AMBITIONER INOM HÅLLBARHETSOMRÅDET Region Örebro län vill vara en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom hållbarhetsområdet och bidra till en god hälsa och livsmiljö, trygghet, frihet och hopp inför framtiden. En hållbar utveckling kan inte ske om miljön försämras, om välfärden inte är rättvist fördelad eller om naturresurserna överanvänds. Program för hållbar utveckling 2021–2025 strävar efter att kraftfullt, samordnat och långsiktigt arbeta för att göra Region Örebro läns verksamheter mer hållbara. Programmet består av tre övergripande mål, vilka i sin tur delas in i ett antal inriktningsmål som ska föra Region Örebro län närmare de övergripande målen. Det ger en samlad beskrivning av hur Region Örebro´ län inom organisationen arbetar för hållbar utveckling i linje med Agenda 2030, FN:s globala mål för hållbarhet. Målen ska användas som stöd och drivkraft för att integrera hållbar utveckling som en naturlig del i det dagliga arbetet. God hälsa och livsmiljö • Goda levnadsvanor. • Mat och måltider som främjar hälsa och har liten klimatpåverkan. • Hälsofrämjade inom- och utomhusmiljöer. • Minimal negativ effekt från kemikalier och läkemedel. • Resurseffektiva resor och transporter som drivs med förnybara drivmedel. Jämlik och jämställt • Insatser som minskar ojämlikhet i hälsa. • Bemötande som stödjer och inkluderar. • Tillgänglig, normmedveten och inkluderande kommunikation. • Nolltolerans mot våld. • Delaktighet och inflytande för barn och unga. • Attraktiv arbetsgivare med hälsofrämjande, jämlika och jämställda arbetsplatser som bidrar till en långsiktig kompetensförsörjning. Ansvarsfull resursanvändning • Sociala och ekologiska krav vid upphandling. • Förnybar energi och energieffektivisering. • Minimerad materialförbrukning, minskade avfalls- mängder och robusta materialflöden. • Socialt och miljömässigt hållbara finanser. • Tillgänglig och inkluderande digitalisering med låg klimat- och miljöpåverkan. Övergripande mål Inriktningsmål
Perspektiv: Invånare och samhälle Perspektivet invånare och samhälle beskriver inriktningar, ambitioner och de viktigaste målsättningarna för Region Örebro läns verksamheter för att invånarnas och samhällets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Det är huvudprocesserna hälso- och sjukvård, tandvård, regional tillväxt, kultur, kollektivtrafik och samhällsplanering samt forskning och utbildning som har anknytning till perspektivet. Digitalisering ska vara ett kraftfullt verktyg för att stödja huvudprocesserna. Perspektivet beskriver också hur Örebro läns utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Region Örebro läns långsiktiga framgång beror på förmågan att skapa värde för dem som Region Örebro län finns till för. Invånarnas och samhällets behov, krav och förväntningar är vägledande för Region Örebro läns beslut och handlande. Inom perspektivet invånare och samhälle finns mål som visar vilken effekt Region Örebro läns verksamheter förväntas bidra med till nytta för invånare och samhälle. Det är effektmål som är långsiktiga, en mandatperiod eller längre. Kopplat till målen finns indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen som kan vara kvantitativa eller kvalitativa.
15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård OMVÄRLDSTRENDER Covid-19 klassas inte längre som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Pandemin är i en ny fas och Folkhälsomyndigheten har bytt strategi i takt med stigande vaccinationstäckning och färre riktigt svårt sjuka. De långsiktiga hälsoeffekterna av viruset och dess följdeffekter är alltjämt svårbedömda. Symtom kan kvarstå efter covid-19 hos en del patienter och det är ännu oklart hur många som drabbas över en längre tid. Oron för att bli smittad eller att själv smitta andra medförde att antalet som sökte vård eller undersökte sig för andra sjuk- domar minskade initialt under den första delen av pandemin. När det gäller cancer har det dock visat sig att man sedan 2021 åter sökt i normal utsträckning och man befarar ingen stor anhopning av extra cancerfall under de närmaste åren. Det finns emellertid en risk för att patienter kan ha väntat för länge med att söka vård och därför är i ett sämre tillstånd i sin cancer. Dock har en vårdkö byggts upp i den planerade vården då många ingrepp har fått skjutas upp eftersom resurserna under pandemitiden ställts om till att klara covid19-vården och den vård som inte kan skjutas upp. Den stora ökningen av de som är 80 år och äldre kombinerat med en relativt sett betydligt lägre ökning av personer i arbetsför ålder gör att hälso- och sjukvården i kommun- och regionsektorn får allt svårare att anställa personal i den utsträckning som det demografiska behovet medför. På lång sikt ses ett ökande behov av vårdplatser till följd av en åldrande befolkning. Den pågående omställningen mot nära vård kan bidra till att minska behovet av vårdplatser på sjukhusen. Nära vård innebär att den enskildes individuella behov och förutsättningar är utgångspunkten istället för sjukvårdens uppdelning mellan kommunal och regional sjukvård. För det framtida vårdbehovet, med bland annat uppskjuten vård och ökning av andelen äldre, behöver fortsatt samverkan kring vården av de äldre ske med kommunerna. Över tid har den psykiska hälsan försämrats hos flera grupper i samhället och allt fler söker vård inom både sluten- och öppenvården. Psykisk ohälsa är ett allvarligt folkhälsoproblem och ska motverkas med tidiga insatser som ska ges genom samlade insatser och tydlig samverkan mellan olika aktörer i kommun och region. I Region Örebro län ska det vara enkelt för barn och unga som lider av psykisk ohälsa att få hjälp. Region Örebro län ska fortsätta att arbeta med en gemensam ingång och en första linje för en tydlig och strukturerad råd- givning, bedömning och lotsning till rätt vårdnivå. För att tillgången till vården ska vara jämlik ska den kunna erbjudas på fler platser i länet genom länsmottagningar. Det sker en snabb och kraftfull utveckling av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder som gör att allt fler sjukdomar kan behandlas. Utmaningen är att prioritera utifrån medicinska behov när möjligheterna ökar snabbare än en pressad ekonomi. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, samtidigt som det är en utmaning att resurserna ska räcka till att motverka ökande hälsoklyftor. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård God hälsa är viktig för länets invånare. Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas så att länets invånare ges förutsättningar att ta större ansvar för sin fysiska och psykiska hälsa. Vården ska även erbjuda stöd och behandling för att minska tobaksbruk, riskbruk av alkohol och drogmissbruk. Det är av stor vikt att utveckla arbetet med fokus på barn och ungdomar, exempelvis genom Maria ungdom Örebro som vänder sig till ungdomar som har problem med alkohol och droger. Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är andra ohälsosamma levnadsvanor som bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige, så som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes typ 2 och även psykisk ohälsa. Arbetet med levnadsvanemottagningar i norra länsdelen är exempel som skapar förutsättningar för en mer hälsosam livsstil. En viktig del i det förebyggande arbetet är olika screeningsundersökningar, till exempel mammografi och screening för tjocktarmscancer samt vaccinationsprogrammet mot livmoderhalscancer. Att arbeta med rehabilitering på alla nivåer är viktigt för att hjälpa till att förebygga och stärka patienterna utifrån deras förutsättningar. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället ökar. Arbetet med att möta behov relaterade till den demografiska utvecklingen och psykisk ohälsa är därför prioriterat. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar att arbeta med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för riskgrupper och att stödja individens förmåga att ta ansvar för sin hälsa. För att lyckas, och för att kunna följa de nationella riktlinjerna, krävs att medarbetare har kompetens inom området, möjligheter att arbeta med frågorna och en tydlig plattform för arbetet genom levnadsvanemottagningar. Arbetet med att utveckla vården för patienter med sammansatta vårdbehov och kronisk sjukdom ska fortsätta. Detta avser exempelvis äldre och personer med funktionsnedsättning. Detta ska bland annat ske genom att vårdcentralerna bemannas och organiseras för att bättre tillgodose de olika målgruppernas behov. Arbetet med att utveckla den akuta närsjukvården ska fortsätta genom förstärkt jourvårdcentralsverksamhet, utökad mobil verksamhet och utvecklad sjukvård i patientens hem.
16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Samverkan mellan den regionala och den kommunala hälso- och sjukvården ska utvecklas och det medicinska stödet till kommunerna behöver säkerställas. För att främja en god hälsa och förebygga ohälsa kommer Region Örebro län att fortsätta utveckla samarbetet med kommunernas olika verksamheter, civilsamhället och patientföreningar. Den målbild för Nära vård som tagits fram tillsammans med länets kommuner ska omsättas i praktisk handling. Det gäller inte minst samverkan med elevhälsovården i arbetet för att fler unga ska klara sin skolgång, för att främja psykisk hälsa och bryta ensamhet samt isolering bland äldre. God, jämlik och jämställd hälso- och sjukvård All vård ska ges utifrån den enskilda individens behov med respekt för alla människors lika värde och genom ett professionellt bemötande. Detta oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det finns skillnader i hur kvinnor och män söker och får vård. Det behöver uppmärksammas och det ska vara en del i det fortsatta arbetet med jämställd vård. Länets tre sjukhus – Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro – ska fortsätta utvecklas för att kunna erbjuda befolkningen i länets olika delar en nära vård, men också genom specialiserad vård för en större del av befolkningen. Arbetet för att förlossningsverksamhet ska bedrivas på både Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasarett ska fortsätta. I omställningen till en nära vård samverkar Region Örebro län och länets kommuner för att fortsätta utveckla primärvården och den specialiserade vården. Utvecklingen bör ske i linje med länets målbild för nära vård som tagits fram tillsammans med kommunerna. Fler patienter ska kunna få en individuell plan och en fast vårdkontakt med ett samordningsansvar. På det sättet säkras kraven på ett patientkontrakt, en gemensam överenskommelse mellan patient och vårdgivare. För att öka kontinuiteten och fler ska kunna få en fast läkarkontakt. Den psykiatriska vården behöver utvecklas, stärkas och tillgängliggöras för alla åldersgrupper, såväl barn och unga som vuxna och äldre. Ett ökat samarbete och ett förändrat arbetssätt med den första kontakten ska möjliggöra bättre tillgänglighet och skapa ett bättre omhändertagande för patienten. Även arbetet med det samordnade medicinska omhändertagandet för personer med funktionsnedsättningar ska fortsätta för en mer jämlik vård. Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som har ökat allt mer det senaste året. Arbetet mot våld i nära relationer och att stärka vården för patienter som utsatts för sexuella övergrepp är prioriterade områden. Region Örebro län fort- sätter arbetet enligt riktlinjer och enligt överenskommelse om samverkan med länets kommuner och Länsstyrelsen i Örebro län. Högkvalitativ och tillgänglig hälso- och sjukvård Länets invånare ska få vård som håller hög kvalitet. Att ge vård av hög kvalitet innebär att vård kan erbjudas av rätt kompetens vid rätt tillfälle, effektivt användande av gemensamma resurser och en kunskapsstyrd organisation med fokus på patientsäkerhet. Universitetssjukhuset Örebro är ett av landets sju sjukhus för högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården bidrar till Region Örebro läns utveckling och attraktivitet. Den stärker även förutsättningarna för att utveckla länets sjukvård på ett sätt som gynnar länets egna invånare, invånarna i samverkansregionen samt hälso- och sjukvården i stort. En nationell prioriteringsprocess pågår kring delar av den högspecialiserade vården. Hälso- och sjukvården har en väl uppbyggd verksamhet kring flera av de aktuella diagnoserna och ett starkt engagemang i dessa frågor är avgörande för den högspecialiserade vårdens utveckling i Region Örebro län. Tillgänglig vård handlar om patienternas möjligheter att nå hälso- och sjukvården oavsett ålder, sjukdom eller personliga förutsättningar. Tillgänglighet handlar om att vården ska ges i rimlig tid och på rätt vårdnivå utifrån patientens behov. Under pandemin har vård fått stå tillbaka för att kunna ge nödvändig vård åt de mest sjuka patienterna med covid-19. Under år 2023 och framåt är det därför en prioriterad uppgift att arbeta med den vård som skjutits upp. Här ställs resursoptimering och produktionsplanering på sin spets. Det gäller även att ta tillvara på de framsteg inom teknisk och digital utveckling och samarbetet med kommunerna som gjorts under de senaste åren. Utveckling av medicinsk teknik och avancerade metoder för vård och behandling innebär att allt fler sjukdomar kan behandlas. Invånarna ska snabbt kunna få kontakt med vården och få råd och lotsas fram till ett digitalt eller fysiskt vårdbesök. Möjligheten till digitala vårdmöten ska fortsätta att utvecklas. Region Örebro län deltar aktivt i det nationella samarbetet där Inera har uppdraget, att för regioner och kommuner ge förutsättningarna för en sammanhållen digital infomationsmiljö samt tillhandahålla plattformar och tjänster skapade för att stödja detta ändamål. Samverkan med länets kommuner ska fortsätta och ytterligare förstärkas. Pandemin har också, både för Region Örebro län och nationellt, belyst betydelsen av att skyddsutrustning, medicinskt material och läkemedel kan tillhandahållas säkert.
17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
18 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFFEKTMÅL INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFFEKTMÅL 1. Länets invånare har en god, jämlik och jämställd hälsa. Indikatorer: • Förbättrade patientrapporterade resultat i jämförelse med tidigare mätningar. • Tillsammans med patienten/individen ska levnads- vanor uppmärksammas och insatser på rätt nivå ska erbjudas i ökad omfattning i jämförelse med föregående år. 2. Länets invånare får högkvalitativ och tillgänglig hälso- och sjukvård. Indikatorer: • Goda medicinska resultat som uppnår eller över- träffar fastställda målnivåer. • Uppfyllelse av den statliga vårdgarantin. • Fortsatt utveckling av den högspecialiserade vården. • Fortsatt omställning till mer av nära vård i enlighet med den gemensamma målbilden med länets kommuner. God tillgänglighet handlar om balans mellan patienternas behov och verksamhetens möjlighet att möta behoven. En hög tillgänglighet innebär att alla former av patientmöten ska fungera. Det omfattar allt från digitala möten, telefonrådgivning, akutbesök, planerade möten med hälso- och sjukvårdens medarbetare till det akuta eller planerade ingreppet. Genom att arbeta med vårdens processer över organisatoriska gränser ökar möjligheterna att minska icke värdeskapande åtgärder. I Region Örebro län ska patienter känna sig trygga, informerade och delaktiga i den vård som ges av kompetenta och engagerade medarbetare på alla nivåer. Målet för Region Örebro län är att erbjuda patienter en god, jämlik och säker vård med nollvision för vårdskador. Det är därför viktigt att verksamheterna arbetar systematiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete för att uppnå en god, jämlik och resurseffektiv vård. Det ska ske utifrån kunskapsstyrning vilket bland annat inkluderar såväl standardiserade som personcentrerade sammanhållna vårdförlopp. Framtagning och implementering av en regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet är också ett viktigt redskap i arbetet med ett långsiktigt hållbart kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Ett fördjupat och tillitsfullt samarbete mellan vårdens aktörer såväl internt inom hälso- och sjukvården som externt med andra regioner och mellan Region Örebro län och kommunerna är en förutsättning för att uppnå en god och säker vård. Region Örebro län har delägarskap i och nära samarbete med Capio Läkargruppen AB. Arbetet som syftar till att möjliggöra fler alternativa utförare ska fortsätta.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=