Arbetsterapeuten-1-2021

12 Den nya rullstolen blir också vägen in i ett livslångt engagemang för rättigheter för personer med funktions- nedsättningar. Ett läger på kursgården Hasseluddenmed Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering, RG, öppnar dörren till ett aktivt liv. – De gav mig verktygen för att jag skulle kunna bli själv- ständig. Hon åker på fler läger, blir så småningom själv lägerledare och börjar senare arbeta på RG:s kontor. Hon engagerar sig också lokalt i Neurologiskt Handikappades Riksförbund, numera Neuro. Utbildar sig till socionom och jobbar på, men det sliter oerhört hårt på kroppen och i samband med graviditeten beviljas hon assistans. – Det var inget helt lätt steg att ta, även om det var det rätta så gjorde det ändå ont. Men precis som rullstolen förändrade livet till det bättre för tonåringen, gjorde den personliga assistansen det för henne nu. – Tack vare assistansen kan jag leva ett liv som alla andra. Jag kan ta tillbaka självbestämmandet i mitt eget liv, och själv bestämma vad jag ska göra, var jag ska vara, och på vilket sätt saker och ting ska bli gjorda. Hade jag sökt assistans nu hade jag inte fått det, säger Åsa Strahlemo och konstaterar att då hade honmed största sannolikhet inte kunnat studera och jobba. De försämrade möjligheterna till assistans är en av frågorna som står högt på agendan för henne somny ordförande för DHR. Hon säger att det tyvärr bara är ett av många tecken på att det går bakåt för rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. – Det har till exempel blivit svårare att få hjälpmedel. Det läggs på avgifter, vilket är absurt eftersomhjälpmedel ofta är en grundförutsättning för att kunna leva ett aktivt liv. Åsa Strahlemo konstaterar att det dessutomhar blivit mycket svårare att få fritidshjälpmedel, trots att friskvård många gånger är ännu viktigare för DHR:s medlemmar än för gemene man. Därtill lyfter hon att färdtjänsten för- sämras. En annan prioriterad fråga är den ökande fattig- domen bland medlemmarna. Det har blivit svårare att få ersättningar från Försäkringskassan och det är avgifter än här än där, kanske inte höga men ändå. – Många bäckar små blir till en stinkande å. Det saknas en helhetssyn, man förstår inte hur varje enskilt beslut påverkar andra beslut. En viktig fråga för DHR är därför att driva på för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning ska bli lag i Sverige, på samma sätt somBarn- konventionen har blivit det. I dag kostar det enligt Åsa Strahlemo alldeles för lite att bryta mot konventionen, vilket Sverige har fått kritik för flera gånger. – Det blir bara ett ajabaja. Mänskliga rättigheter får aldrig bara bli ett papper – då är de värdelösa. Under pandemin jobbar DHR:s ordförande Åsa Strahlemo hemifrån, men längtar efter att kunna åka ut i landet och träffa förbundets medlemmar.