Arbetsterapeuten-1-2021

Margret Buchholz, Göteborg – I mitt arbete är det ibland en stor utmaning att hitta sätt att kommunicera och på så sätt möjliggöra själv- bestämmande för personer som har väldigt stora kom- munikationssvårigheter – men det är så viktigt att verkligen prova allt och inte ge upp! Mikael Södergren, Funäsdalen – Det jag upplever som de jobbigaste samtalen är med missnöjda anhöriga, som troligtvis har en annan förväntan på vad deras mor eller far behöver för åtgärd eller insatser. Dèsirée Passchier, Gnesta – Samtal där man står väl- digt långt ifrån varandra, har olika idéer ommålet och/eller vägen dit. Det kan handla omminnesutred- ning, ansvar, lön, samarbe- te eller rutiner. Men ämnet spelar oftast mindre roll. Vilka samtal tycker du är svårast i jobbet? Missförstånd över språkgrän- ser är vanligare. Och personer med svenska som andraspråk kan dessutom ha en helt annan kulturell bakgrund som gör det svårare att nå varandra. Catrin Norrby säger att vi trots allt är duktiga på att läsa av. Även om en del personer är mer dominanta i ett samtal, mindre benägna att läm- na över ordet, vet vi när vi kan avbryta. I svenska går tonen till exempel ner mot slutet av meningen och signalerar att vi är på väg att bli klara. Då kan nästa hoppa in. – Men frågar man svenskar hur lång de tror att en paus i ett samtal är gissar många på ett par sekunder. Det skulle vara en extremt lång paus, oftast handlar det om bråkdelar av en sekund. I ett videosamtal är pauserna svårare att märka och många andra signaler försvinner. Jakande nickningar och hum- mande medhåll hörs inte med avstängd mikrofon och en bild som laggar. Vi ser inte ens var- andra i ögonen då kamera och bild är på olika ställen. – Som lärare ska jag förmedla saker, men jag gör ju inte det som en monolog i två timmar. Jag stannar upp och kollar om de förstått. Men på distans ten- derar en del studenter att för- svinna, de är bara namn på skärmen. I normala fall ser jag om budskapet gått fram eller om någon tappat intresset och tittar ut genom fönstret. Men också i personliga möten kan det vara svårt att nå var- andra. Det stora utbudet av samtalscoacher och kurser i samtalsteknik talar sitt tydliga språk. Kan man läsa sig till ett bättre samtal? – Det finns allt från halvt suspek- ta självhjälps- böcker till ren forskningslitteratur, men jag tror alla kan må bra av att läsa något om hur samtal går till. ¶ Pontus Wikholm Fotnot. Forskningsprogrammet, Inter­ aktion och variation i pluricentriska språk , avslutades vid årsskiftet och lämnar slutrapport till finansiären Riks- bankens jubileumsfond, rj.se, till som- maren. Catrin Norrbys bok Samtals­ analys: så gör vi när vi pratar med var­ andra ges ut av Studentlitteratur. ILLUSTRATION: HELENA LUNDING HULTQVIST 43 ”Vi behöver både tänka på vad sam- talet ska uppnå, dess resultat, och på att skapa ett bra samtalsklimat.”