37 – Vi märkte att det var precis samma sak som vi jobbat med sedan 2016. Fokusförflyttningarna somnära vård pratar om är precis det vi pratar om i rehabiliterande arbetssätt, fast vi använder olika ord. I december 2021 fattade Örebro beslut om att införa rehabiliterande arbetssätt i hela kommunen, kopplat till omställningsarbetet för nära vård. Den 1 januari 2022 bytte Eva-Lena Kallin titel till processledare nära vård och rehabiliterande arbetssätt. Tillsammans med sex andra processledare har hon tagit sig an kommunens förändringsresa. Temat för det första året har varit att få till tvärprofessionellt samarbete i alla olika sammanhang och på alla nivåer i organisationen. Allt för att börja jobba tillsammans och inte i olika spår. – Det senaste året har handlat mycket om att få ihop olika processer, säger Eva-Lena Kallin och berättar att det lossnade när processledarna bjöd in till ett stort gemensamt forum för alla chefer inom de berörda förvaltningarna. Hon har också diskuterat utformningen av ersättningssystemenmed kommunens ekonomer. Redan i dag har Örebro kommun en premie för hemtjänstutförare om insatserna leder till att en person behöver mindre stöd, men Eva-Lena Kallin tycker tyvärr inte att modellen har satt sig och fungerar optimalt. Hon ser ett stort behov av vidareutveckling och är övertygad om att det är en avgörande faktor för att lyckas med förflyttningenmot ett mer rehabiliterande arbetssätt. Högt på önskelistan för 2023 står att kommunens arbetsterapeuter ska kliva fram och visa hur betydelsefulla de är för det rehabiliterande arbetssättet. – Jag hoppas att de sträcker på sig och tar taktpinnen. Att de visar hur bra de är på att fånga upp mål och vad människor vill med sina liv – och bidra till ökad självständighet. Det blir så mycket fokus på sjukvård hela tiden, på läkare och sjuksköterskor. Men i den nära vården är arbetsterapeuter otroligt viktiga. Och så hoppas hon på mer konkreta förändringar av arbetssätten nu när förankringsprocessen kommit en god bit på väg. – Jag vill ha verkstad – jag tror verkligen på budskapet med nära vård och att det kommer att kunna lösa flera stora svårigheter som vi i dag har inom vården. Att det både kan bli ett roligare jobb för medarbetarna och ett bättre stöd till dem vi är till för. ¶ Från reaktiv till proaktiv. Omställningen till nära vård handlar bland annat om att arbeta mera personcentrerat, sammanhållet och hälsofrämjande. Bilden kommer från Sveriges Kommuner och Regioner. På skr.se hittar du information, stöd och annat material om nära vård, sök på ”nära vård”. Vad hände sen? Läs artikeln Vi ska inte hjälpa – utan stärka i nr 3/2020. ÖREBRO 44 Eva-Lena Kallin stortrivs med att införa ett rehabiliterande arbetssätt i Örebro kommun. I jobbet som förändringsledare får hon använda sin kreativitet och tänka brett. FOTO: PAVEL KOUBEK ”Vi ska inte hjälpa – utan stärka” MITT JOBB EvaLena Kallin Arbetar som: Förändringsledare i Örebro kommun. Tidigare: Över tio år som arbetsterapeut i olika kommunala verksamheter i Örebro. Bakgrund: Har bland annat jobbat med lokaltv, säsongsjobb i fjällen, ordermottagning och som konsult. Efter över tio år i Örebro kommun och i många olika verksamheter började arbetsterapeuten Eva-Lena Kallin på ett drömjobb i början av januari. Numera är hon en av fem förändringledare för kommunens utveckling av ett rehabiliterande arbetssätt inom vård och omsorg, socialpsykiatri och LSS. Kommunen har hämtat inspiration från danska Odense. Rehabiliterande arbetssätt? – Vi pratar med medborgaren om vad de vill uppnå, och utgår från deras mål. Vi ska inte hjälpa utan stärka, så att vi lyfter människors förmågor i stället för att ta dem ifrån dem. I dag är det ofta så att omman en gång fått hjälp av kommunen så blir vi kvar. Om vi i stället arbetar rehabiliterande kommer fler kunna klara sig själva med hjälp av civilsamhället. Vi tittar på vad som behövs på individnivå, verksamhetsnivå och övergripande i kommunen. Målet är att det ska bättre för medborgarna – och att kommunens resurser används rätt. Hur jobbar ni praktiskt? – Grunden är samarbete. Vilka aktörer och professioner kan bidra till att medborgaren når sitt mål? Som förändringsledare jobbar vi med tjänstedesign, där vi börjar med en idé för att sedan testa den i verksamheten på riktigt. Därefter utvärderar vi och skruvar lite och testar igen. I dagsläget har vi valt ut ett geografiskt testområde där alla verksamheter finns representerade. Hur är ditt nya jobb? – Det är jätteroligt. Tidigare har jag försökt påverka i min ”lilla vardag” i verksamheterna där jag arbetat. Här får jag påverka mycket mer och på fler nivåer. Det är både stort och smått, och kräver mycket samarbete och möten. Det är ett pussel för att få det att funka. Jobbet är väldigt kreativt och jag får tänka brett. Vilken är den största utmaningen? – Den ena utmaningen är organisationen av öppenvården i Örebro, där arbetsterapeuterna tillhör kommunen och fysioterapeuterna arbetar i regionen. Det gör det svårare att få till ett bra samarbete. Men den verkligt stora utmaningen är att olika professioner arbetar utifrån olika lagrum – hälso- och sjukvårdslagen, HSL, socialtjänstlagen, SoL och lagen om stöd och service, LSS. Det gör det svårt att dela journalanteckningar. Vi löser det med gemensamma planeringar och uppföljningar, sedan får man dokumentera i sitt eget system. Men personerna får lämna väl många olika samtycken. Hur ser tidsplanen ut? – Tanken var att det här året skulle vara testfas, därefter skulle vi presentera ett förslag på hur det kan bli verklighet i hela kommunen. Det handlar om allt från vilka kompetenser som behövs till arbetssätt och inte minst om styrsystemen. Både verksamheterna och medborgarna behöver få någon slags premie – i dag kommer medborgaren snabbt upp i maxtaxa. Men på grund av corona kommer vi nog behöva testa ett år till. Katja Alexanderson ILLUSTRATION: KRISTINE WIDLERT
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=