Arbetsterapeuten-2-2022

TEMA: BALANS Pia Hovbrandt, en av hennes tidigare doktorander som disputerade 2018, har undersökt vad som gör att människor väljer att arbeta efter 65 år, och det visade sig att aktivitetsbalans var betydelsefullt för att kunna och vilja jobba länge. – Det blev uppenbart att många vill ha kvar arbetet som en del, men inte satsa lika mycket på det. Carita Håkansson betonar vikten av ett arbetsliv och arbetsplatser som främjar människors möjligheter till aktivitetsbalans. Ett mer flexibelt arbetsliv som tar hänsyn till att vi har olika behov i olika perioder av livet. – Vi behöver matcha människor med de förutsättningar de har i den livsfas de befinner sig. Jag har studerat småbarnsföräldrar mycket, och det är en tuff tid. Det är ofta då man gör, eller vill göra, karriär. Allting ska vara på topp – och det är egentligen en omöjlig ekvation. Det kan också röra sig om skeden i livet när förmågan sätts ner tillfälligt, till exempel vid en skilsmässa, sjukdom eller någon annan omvälvande händelse. – Det handlar om att se arbetslivet somnågot som ska räcka hela livet, men som får lov att gå lite upp och ner. Hon poängterar att det många gånger kan räcka med enkla lösningar för att bidra till bättre aktivitetsbalans. Det kan handla ommer flexibla arbetstider, så att exempelvis en personmed reumatism som är morgonstel kan komma lite senare och sluta lite senare. Det kan vara tillfälliga anpassningar av arbetsinnehållet, så att man under en tid kan få lite mer rutinartade arbetsuppgifter som inte är så mentalt krävande. Så att alternativen inte behöver stå mellan sjukskrivning och prestation på toppen av ens förmåga. – Arbetslivet skulle vinna på det. Just nu presterar någonmycket, någon annanmindre –men det går jämnt upp i längden, säger Carita Håkansson och konstaterar att jobbet ska bli gjort, men inte nödvändigtvis av samma personer hela tiden. Carita Håkansson lyfter att kulturen på arbetsplatsen är av stor betydelse: Att det är okej att inte vara högpresterande hela tiden. – För några år sedan gjorde vi en studie på småbarnsföräldrar och aktivitetsbalans. Där kom det fram att attityderna var allra viktigast. Man behövde också veta att någon tog över ens arbetsuppgifter när man vabbade. Hon har full förståelse för att många tjänstemän försöker jobba när de är hemma med sjuka barn eftersom de annars skulle mötas av ett berg av arbete på jobbet. Men konstaterar att inte blir någon aktivitetsbalans, och inte är bra för vare sig föräldern, barnet eller arbetsgivaren i långa loppet. – Chefen är en väldigt viktig förebild. Att ta pauser, gå hem i tid, inte mejla och ringa på kvällen eller natten. Det finns mycket somman kan göra. En annan grundläggande aspekt är att det finns möjlighet att ha luft i kalendern, så att man inte blir så sårbar för oväntade händelser. Ett mer flexibelt arbetsliv kan också handla om att hitta rutiner för distansarbete. Där vissa upplever att det ger bättre möjligheter att få ihop vardagspusslet, mår andra dåligt av att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Till ochmed ett aktivitetsbalansproffs somCarita Håkansson har under pandeminmärkt hur svårt det kan vara att distansarbeta, åtminstone på heltid och ofrivilligt. – Jag brukar vara duktig på att skilja på arbete och fritid, men det har varit svårare att dra gränsen när arbetsdagen är slut. Och det är väldigt tråkigt. En annan pusselbit är att tänka nytt och göra det möjligt för andra än skrivbordsjobbande tjänstemän att jobba hemifrån. Hur skulle distansarbete kunna se ut för arbetsterapeuter? – Det borde finnas uppgifter som kan göras på distans, till exempel dokumentation. Även om det förstås kräver starka brandväggar och liknande …men det borde gå att lösa. Det är en aktivitet som tar mycket tid, men som faktiskt går fortare omman inte blir avbruten eller är tillsammans med andra. Även faktorer på samhällsnivå påverkar människors möjligheter till aktivitetsbalans, till exempel hur betygssystemen i skolan är utformade och de ekonomiska styrsystemen i hälso- och sjukvården. ”Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Vad är viktigast för mig?” CARITA HÅKANSSON FOTO: INGEMAR HULTQUIST 18

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=