Arbetsterapeuten-3-2020

När arbetsterapeuterna på psykiatriska kliniken i Skellef- teå, Region Västerbotten, för två år sedan skulle utse en repre- sentant till verksamhetens sam- verkansgrupp stod inte de frivil- liga på rad. Men Maria Larsson var sugen på en ny utmaning. Sveriges Arbetsterapeuters ut- skott för psykisk hälsa, där hon suttit i många år, hade precis avvecklats. Och på den vägen är det, hon är numera såväl lokalt ombud som skyddsombud för klinikens fem arbetsterapeuter. – Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker, och inte ängslig av mig. Men jag är fortfarande ny, och än så länge inte tillräck- ligt bra på det här. Jag kan för lite om lagar och förordningar, eftersom jag inte gått tillräck- ligt med utbildningar ännu. Men jag har folk ikring jag kan fråga. En av livlinorna är Anita Da- vidsson, Akademikerförbundet SSR:s representant i samverkan, med många års facklig erfaren- het. En annan är Kicki Hultman, lokal ombudsman i Västerbot- ten och 1:e vice ordförande i Sveriges Arbetsterapeuter. Dessutom är Maria Larsson inte rädd för att vara nybörjare. Hon kompenserar det med djup kunskap om klinikens verksam- het – hon har jobbat där sedan 1988. – Jag frågar och är det något jag inte ska lägga mig i så får jag ju veta det, säger hon med ett skratt. Hon fortsätter: – Vad är det värsta som kan hända? Du måste ges möjlighet att få göra fel, att få vara ny. Trots sin långa yrkeserfarenhet är hon lite överraskad över hur mycket inflytande medarbetar- na har genom samverkan och att hon som lokalfacklig även får delta i verksamhetsplane- ringen. – Det är en maktmetod som jag gillar, somman inte kan slå ner på. Du får en ställning och kan påverka arbetsterapeuter- nas vardag och arbetsområden mycket. Och jag kan föra fram vad arbetstera- peuterna gör. En av huvudfrå- gorna är att jobba för ytterligare en arbetsterapeut- tjänst. Kliniken är uppdelad i tre mot- tagningar, mottagning 1 och 2 har två arbetsterapeuter vardera medan mottagningen för unga vuxna bara har en. – Det är otroligt långa köer till arbetsterapi. Unga vuxna har haft över 40 stycken i kö och vi håller inte vårdgarantin. Vi job- bar systematiskt med att rap- portera avvikelser, och betonar belastningen. korta om 3 Forum för dialog Samverkan ersätter vissa av de förhandlingar som arbetsgivaren är skyldig att hålla enligt MBL. Samverkansgrupper finns ofta på flera nivåer hos en arbetsgivare. Hur samverkan ska gå till, och se ut, regleras ofta i lokala samver- kansavtal. Saknas avtal gäller för- handlingar enligt MBL. Ibland samarbetar Sveriges Arbetstera- peuter med andra Sacoförbund som utser representanter till sam- verkansgrupperna. Grupperna är ett kontinuerligt forum för dialog. Varför samverkan? Målet med samverkan är att för- söka nå enighet i en fråga innan beslut fattas. Arbetsmiljöfrågor integreras med medbestämman- de- och verksamhetsfrågor. Det ger möjlighet till inflytande både vid enstaka beslut som organisa- tionsförändringar, men även när det gäller den löpande verksam- heten och arbetsmiljön. I samver- kan diskuteras hela verksamhet- ens hälsa och arbetsmiljö konti- nuerligt, till skillnad från förhand- lingar i specifika frågor. Sista ordet När samverkan har avslutats är det arbetsgivaren som fattar be- slut i frågan. Fackliga organisatio- ner har dock möjlighet att för- bundsspecifikt begära en central förhandling om man är oenig i en fråga. Då måste arbetsgivaren vänta med att verkställa sitt beslut tills den centrala förhandlingen är avslutad. I samverkan diskuteras och förhandlas inga individfrågor, inte heller uppsägningar eller kol- lektivavtal. Dessa förhandlingar sker med respektive förbund. samverkan 46 Som lokalt ombud på psykiatriska kliniken i Skellefteå är Maria Larsson arbetsterapeuternas röst i samverkan. Det ger stora möjligheter att på­ verka verksamheten. Maria är inte rädd för att säga vad hon tycker KOLL PÅ F O T O : P R I V A T