42 REPORTAGE : VARDAG I BALANS Marléne lyfter betydelsen av det sociala sammanhanget, att känna tillhörighet i gruppen och att reflektera över både det som lyckats ochmisslyckats utan att känna skam för det. Det var också en lättnad att känna att hon inte hade problemmed allt. Det fanns faktiskt saker som fungerade. ”Även små steg gör skillnad” är tryckt på tygkassen somTherese har med sig i dag. Det är Marlénes ord. – Vardag i balans kan upplevas väldigt basic när man presenterar det för deltagarna och vikten av att hålla rutiner som bra matvanor, sömn och att röra på sig. Men även ommedvetenheten finns om vad som är viktigt är det en annan sak att praktisera det och att få till hållbarheten, sägerTherese. För Marléne kom så småningom insikten att de små målen och stegen var de viktigaste och genom att backa, stanna upp och reflektera när hon fick frågan frånTherese ”är det relevant?”, när hon satte de stora målen, tog honmer och mer kontroll över sin vardag. – Jag kände lycka och stolthet över att lyckas göra det där lilla en vecka, och att det var bättre än inget. Som att komma igång med promenader och att laga mat. Under åren hade roliga och glädjefyllda aktiviteter prioriterats bort. Men genom att ta med sig kameran när hon var ute och gick så började hon successivt hitta tillbaka till sitt fotointresse. Nu rullar livet på. Och hon hade inte kunnat föreställa sig att hon i mars 2022 skulle ha familj, hund, och företag. – Jag är väldigt tacksam för mitt liv nu och vårdar det. Jag reflekterar och tar lärdom av det somhar hänt. Jag kanske har förmåganmen kraven är för höga, och då gäller det att hitta balansen. För mig var det ett stort steg att ta hjälp av andra eftersommin inställning alltid varit att klara mig själv. Jag har också kommit fram till att jag ibland behöver begränsa mina kontakter och säga nej för att få tid till återhämtning. Marlénes egna erfarenheter ledde också vidare till att hon under drygt två år jobbade med att coacha personer med psykisk ohälsa innan de gick vidare i arbetsträning. Hon vet hur viktiga de tre benen – sömn, regelbundna måltider och att röra på sig – är. Likaså att sätta realistiska mål. I hennes fall tog det tid innan allting landade och hon hann med ännu en sjukskrivningsperiod innan bitarna föll på plats. Och visst finns det fortfarande fallgropar. Hon har ett litet barn, har nyligen tagit över ett scrapbookföretag med en butik somhon bemannar en dag i veckan. Det händer att hon faller, men det går mycket fortare att resa sig. – Det är fantastiskt att kroppen och själen kan återhämta sig, både att landa och växa med rätt verktyg. Det är många steg som är – och har varit – värdefulla. Jag tänker bland annat på insikterna jag fått och att först göra det som ger mig energi, då orkar jag ta hand om annat. Och att reflektera. Therese inflikar: – Det är något jag försöker förmedla till alla. Gör det som är roligt först, det är många somhar tappat bort vad det är. Tidsdagboken blir ofta en ögonöppnare för deltagarna, berättarTherese. När man dokumenterar sina aktiviteter och upptäcker hur ofta man vilar, medan någon annan ser att det ”Gör det som är roligt först, det är många som har tappat bort vad det är.” THERESE ROSENKVIST ”För mig var det ett stort steg att ta hjälp av andra eftersommin inställning alltid varit att klara mig själv.” MARLÉNE KARLSSON
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=