Personen vill en sak. En anhörig en annan. Omvårdnadspersonalen har en syn på läget. Du som arbetsterapeut en annan. Ibland är det lätt, ibland betydligt svårare att prioritera och fatta beslut. Men hur gör man för att navigera i etiskt utmanande situationer? Tidskriften samtalade med Ann-Charlotte Kassberg, Britta Kvist-Sjödin, Maria Ranner och Gunilla Rehn i Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd. Snabbt utkristalliserar sig några gemensamma nämnare för när etiska dilemman uppstår i arbetsterapeuters vardag. Ofta handlar det om att olika aktörer har olika syn- och förhållningssätt – och olika uppdrag. – Där arbetsterapeuter fokuserar på aktivitet har sjuksköterskorna ett omvårdnadsperspektiv och baspersonalen ser mer till grundläggande behov, säger etiska rådets ordförande Ann-Charlotte Kassberg, som jobbar i Luleå kommun. Britta Kvist-Sjödin, Hjälpmedel Västernorrland, exemplifierar med att i en utprovningssituation kan förskrivande arbetsterapeut, assistenter och personen som ska ha hjälpmedlet ha olika målsättningar och önskemål. Och i skärningspunkten kan det krocka. Men det kan också handla om närstående som har en annan uppfattning om anhörigas förmåga än vårdpersonalen. Extra svårt blir det när närstående inte bor på samma ort. – Det är vanligt att anhöriga ser behov av mer aktivering, men personen kanske inte har hemtjänstbeslut för exempelvis utevistelse, säger Ann-Charlotte Kassberg. Det sätter ljuset på en annan vanlig orsak till etiska dilemman för arbetsterapeuter, framför allt i kommunerna: att insatser görs inom olika lagrum. En del inomHälso- och sjukvårdslagen och annat inom Socialtjänstlagen. Pressade scheman, pinnjakt, omfattande krav på dokumentation och krånglande it-system skapar också etiska dilemman – att man helt enkelt inte hinner göra ett så bra jobb somman skulle vilja, och ibland inte ens arbeta patientsäkert. Rådet lyfter också etisk stress under pandemin. De är rörande överens om att tid för reflektion är absolut nödvändigt för att kunna hantera korta om 3Etikrond Etikronder är en strukturerad metod för att på ett systematiskt sätt tala om etiska dilemman. Ronderna görs med fördel i blandade grupper, så att alla professioner hörs. Tanken är inte att gruppen ska komma till konsensus utan det handlar om att belysa det etiska dilemmat ur flera olika synvinklar. Men i klinisk verksamhet bör man efter diskussionen landa i ett handlingsalternativ eller förhållningssätt. Problemet En etikrond inleds med information om syftet, och vilka ”regler” som gäller. Sedan presenteras fallet och deltagarna ställer kompletterande frågor. Därefter belyser man upplevelsen av den etiskt svåra situationen ytterligare, så att alla får en gemensam bild. Sedan gäller det att identifiera det etiska problemet: Vilka värden och etiska principer (autonomi, viljan att göra gott, inte skada …) som kommer i konflikt med varandra? Lösningen När problemet har preciserats är det dags att försöka komma fram till en lösning som man kan pröva. Vilka olika handlingsalternativ finns? Diskussionen avslutas med en kort konklusion om vad gruppen enats om och hur man kan fortsätta reflektera. Om det finns tid är det bra att utvärdera hur mötet gick: Kom alla till tals och kände sig respekterade? Har diskussionen motsvarat förväntningarna? etiska dilemman 46 Att arbeta inom hälso- och sjukvården är att verka i en yrkesvardag med många etiska dimensioner. Sveriges Arbetsterapeuters etiska råd samtalar om dilemman som kan dyka upp. Etiska dilemman kräver utrymme för reflektion KOLL PÅ ”Det är en facklig och politisk fråga. Medarbetare inom kommuner och regioner far illa av den många gånger underfinansierade verksamheten.”
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=