Arbetsterapeuten_4_2020

18 TEMA: PANDEMIN F O T O : X X X mardrömmar. Inledningsvis handlar de arbetsterapeutiska insatserna mycket om personlig vård och hand- och armfunk- tion. Om att bli mer aktiv och orka vara mer delaktig i sina vardagliga aktiviteter. – I början rör det sig oftast om att kunna gå och klara sig själv. Att själv kunna klä på sig, gå på toa, duscha, säger My Pop - kema. Hon berättar att de arbetar tätt med undersköterskorna. De är vana vid att personerna ska göra så mycket som möjligt själva – och de upp- muntrar och stöttar patien- terna till en ökad självstän- dighet i sin personliga vård på avdelningen. Och efter- som undersköterskorna är på plats hela dagarna får de också syn på svårigheter som personerna behöver träna på, vilket är ett värdefullt komplement till det övriga teamets kartläggningar. Många av covidpatienterna har problemmed darrningar i händer och armar, som bland annat gör det svårt att äta. Exakt vad det beror på är svårt att veta. För att kart- lägga svårigheter och styrkor använder arbetsterapeuterna på Stora Sköndal sig bland annat av ADL-taxonomin, Moca för kognitionen och gör mycket observationer i aktivitet. I sin verktygslåda har de även COPM, för att sätta mål tillsammans med personen. Det skiljer sig inte från deras sedvanliga arbetssätt, samtidigt är de noga med att hålla sig uppdaterade kring de senaste rönen och erfarenheterna kring covidrehab. Allteftersom ökas komplexiteten i akti- viteterna. Och det finns mycket att välja på för att träna upp sina förmågor – träd- gården är en central plats men det finns också möjlighet att jobba med keramik, måla sjalar, trycka tygpåsar, snickra, måla, läderarbeta och andra kreativa aktiviteter. Därtill finns såväl träningskök som träningslägenhet. – Vi visar patienten runt och berättar om våra aktiviteter, vissa vill väldigt gär- na pröva och vissa är inte lika intressera- de. Då motiverar vi demmed att det är bra att träna händerna eller balansen i aktivitet, säger My Popkema. Ingela Segelman som också arbetar med inneliggande patienter framhåller kraften i skapande, att det finns en styrka i göran- det. I känslan av att åstadkomma något du kan ta på och att inte ”bara” träna. Och det går utmärkt att få in samma saker som personen övar på hos fysioterapeu- ten. – Du kan träna styrka och balans i den kreativa akti- viteten. Du ska stå, gå och göra någonting. Vi pratar också mycket om aktivi- tetsbalans och pacing i aktiviteterna, som de sedan kan använda i sina vardag- liga aktiviteter, säger Ingela Segelman. De flesta patienter är också i träningsköken vid något till- fälle för att bli medvetna om sina resurser och begräns- ningar. Där kan de öva på aktivitetsbalans, träna ned- satta förmågor och diskutera eventuellt hjälpmedelsbehov inför per- mission och hemgång. Personerna är som sagt påtagligt svaga när de kommer till Stora Sköndal. Många kan inte gå själva och kan bara sitta i rull- stolen och inte förflytta sig med den. Till en början kan de behöva köras i rullstolen för att ta sig runt i rummet, på avdelning- en och till behandlingar. Men arbetsterapeuternas erfarenhet är att det går ganska snabbt för personerna att komma igång och bli mer ochmer rör- liga. Det finns en stor vilja att bli bra och få komma hem igen. – Många är väldigt på. Vi måste stoppa dem ibland, säger Ingela Segelman. Hon konstaterar att man inte vet om for- ceringen är en effekt av sjukdomen eller behandlingen. Så aktivitetsbalans och energibesparande strategier är viktiga inslag i rehabiliteringen. Fysioterapeuten Helena Junby har samma erfarenhet av att det handlar om en kombination av att pusha och hålla tillbaka. – Det blir mycket gångträning inne och ute, trappor, sittande och stående balans – muskulär styrka och uthållighet. Och en hel del rörelseträning för bål, säger Helena Junby. I behandlingen ingår även vila och återhämtning som en del av upplägget. Patienterna kan ta del av avspänning i olika former och det finns grupper bland annat i medicinsk yoga, qigong och av- spänning. Från slutenvården skickas remiss till neuroteam, för fortsatt träning i hem- miljön, eller så påbörjas dagrehab direkt efter utskrivningen. Även personer som inte har varit inneliggande patienter är välkomna till dagrehab på remiss. Helena Hooper Shepard som är arbets- terapeut på dagrehab konstaterar att till en början kan personens eventuella kog- nitiva svårigheter döljas av den stora fysiska tröttheten. Vissa patienter är så fokuserade på de motoriska svårigheterna att de inte riktigt uppfattar att de har ”Vi hade inte riktigt förstått hur dålig man kan bli av det här viruset.” MY POPKEMA