Arbetsterapeuten_4_2020

Personer som drabbats av svår covid19 har ett stort behov av rehab efter tiden på iva. På Danderyds sjukhus, hög­ specialiserad rehabilite­ ring i slutenvård, tog man tidigt fram ett vårdpro­ gram. Specialistarbetstera­ peut Emma Bergendahl sitter med i kunskapsgruppen bakom vårdprogrammet. – Vi behövde hitta nya sätt att arbeta. För att inte sprida smittan på avdelningen skulle vi paramedicinare till en början hållas utanför arbetet med covidpatienterna. Men det funkade ju inte så länge. Eftersom vi ska erbjuda rehabilitering började vi snabbt arbeta med alternativa lösningar som behandling via surfplattor och sedan även i full skyddsutrustning om det krävdes ... Påminner covidrehab om vad ni vanligtvis gör? – De allra flesta av våra patienter har kognitiva nedsätt­ ningar, men i postcovidgruppen finns en del som inte har det. Mycket har handlat om tröttheten och den fysiska ansträngningen. Generellt har vi sett att vårdförloppet går lite fortare; det kan börja med att man inte orkar sätta sig på sängkanten och någon vecka senare är man uppe och går. Men behoven är väldigt olika och vissa kommer troligtvis att ha ett långvarigt rehabbehov med både fysiska och kognitiva nedsättningar. Vem kommer till er? – I det utökade uppdraget, som vår klinik har fått, kommer de som haft allra längst vårdtid och legat längre än 20 dagar i respirator. Efter den tiden har de konstaterats smittfria och behöver inte vara isolerade. Hur ser behandlingen ut? – I första fasen handlar mycket om insatser av logoped och fysioterapeut. Efter lång tid sängliggande och i respirator har man bland annat svårt att hämta andan och har skadat stäm­ banden. Vad gör arbetsterapeuten? – Arbetsterapeuten kartlägger aktivitetsförmågan, gör per­ sonlig vårdbedömning och analyserar vilka färdigheter som påverkas, är det motoriskt, är det kognitivt och vilken typ av färdigheter handlar det om? Vi rekommenderar PRPP och AMPS, eftersom andra instrument är väldigt generella. Vi ser om det finns behov av ortoser, hjälpmedel, vi tittar på hur de bor, dygnsrytm, aktivitetsbalans och finns behovet så gör vi en fördjupad bedömning. pontus wikholm I sammanhanget understryker Boel vikten av rehabplaner så att det är tydligt vem som ska göra vad. Och det vore även värdefullt att arbeta mer med SIP:ar. Hon framhåller att kommunikationenmed regio- nen överlag fungerar väldigt bra. De flesta känner varandra och det är lätt att lyfta luren. Men alla som varit sjuka i covid-19 finns inte med i vår- dens rullor. – Jag tänker att det finns ett stort mörkertal med personer som varit sjuka, men inte varit i slutenvården. Hur hittar vi dem? Här poängterar Boel Eklund att vårdcentralerna har en väl- digt viktig roll att spela för att människor ska få den rehabili- tering de behöver och har rätt till. Eftersom det inte jobbar arbetsterapeuter, och väldigt få fysioterapeuter, på vård- centralerna i Östergötland behöver de veta vart de ska skicka folk. Men pandemin har ju på- verkat hela samhället och inte bara de som direkt drabbats av covid – och här ser Boel Eklund flera orosmoln inför hösten. Hon befarar till exempel att det finns en ökad risk för fraktu- rer, på grund av att personer inte har kunnat träna ordent- ligt eller inte fått rätt hjälpme- del när de avstått från rehab. Det handlar också om effek- terna av långvarig fysisk och social isolering. Att du i stället för att komma ut på dagarna blivit mycket mer passiv och kanske bara rört dig mellan köksbordet och sängen, i kom- bination med färre kontakter med anhöriga och människor överhuvudtaget. Och då blir funktionen i förlängningen försämrad. För personer med demens kan det i sämsta fall leda till att de behöver flytta in på särskilt boende tidigare. Avslutningsvis säger Boel Eklund att en ljusglimt i pan- demin är att den verkligen har lyft rehabiliteringsfrågan i kommunerna – och satt fokus på hur viktigt det är med basa- la hygienrutiner, rehabplaner och god samverkanmellan aktörerna inomhälso- och sjukvården. ¶ liga patienter som sjukhus­ vårdats inom länet. Personer som överlevt och skrivits ut från sjukhuset under mars–maj, cirka 500 personer, har omkring tre månader efter utskrivning kontaktats av rehabiliterings­ personal för en strukturerad telefonintervju. Hur är regionens rehab av covidpatienter organiserad? – En del personer har vårdats på den speciella rehabenhet som öppnats för covid19 patienter under sommaren och som är en slutenvårds­ enhet. Andra personer kommer vi att behöva ta hand om inom vår egen specialiserade öppen­ vårdsverksamhet, en del remit­ teras vidare till närsjukvårdens rehaborganisation eller till vårdcentraler för fortsatta åtgärder och uppföljningar. Sedan finns det många perso­ ner som inte har vårdats på sjukhus, men som ändå kan ha kvarstående problem. Det kom­ mer sannolikt att finnas ett mycket stort behov av rehab­ ilitering framöver. Fredrik Mårtensson ”Vårdförloppet går lite fortare” 29 F O T O : P O N T U S W I K H O L M