Arbetsterapeuten_4_2020

F O T O : P O N T U S W I K H O L M Det är lätt att tänka att lönen sätts en gång om året i sam­ band med lönesamtalet, men så enkelt är det inte. Lönebildning är en komplex process som på­ går hela året och på flera olika nivåer, både centralt, lokalt och på ett individuellt plan. – Lönehjulet snurrar hela tiden, konstaterar Sveriges Arbetsterapeuters förhand­ lingschef Björn Santesson. En viktig del för att höja arbetsterapeuters löner är att skapa en bra dialog med arbets­ givarsidan så tidigt sommöjligt i löneprocessen och allra helst få till ett förmöte innan bud­ geten satts. – Lönesättning ska utgå från vad som behövs för att vara en attraktiv arbetsplats, och inte börja i en given budgetram. Det gäller att kunna visa ar­ betsgivarna vilket värde arbets­ terapeuter tillför. Som ett led i det behöver de lokala fackliga företrädarna stämma av med medlemmarna och titta såväl bakåt som framåt. Hur har ut­ fallet varit de senaste åren? Ligger arbetsterapeuter rätt i lön jämfört med andra grupper? Premieras kompetensutveck­ ling? Och så vidare. Därefter bestämmer man vilka frågor som är viktigast och skriver yrkanden. Förbundet tar cen­ tralt fram färdiga yrkanden som man kan utgå från som lokal­ facklig. Det kan till exempel handla om att det ska finnas karriärvägar för arbetsterapeuter eller satsningar på medarbetare med lång erfaren­ het. Det kan också vara värde­ fullt att skriva insändare och debattartiklar i lokalpressen. I år kan det vara lämpligt att lyfta det stora behovet av rehab efter covid19 och arbetstera­ peuters betydelse för att människor ska kunna få sin vardag att fungera igen och återgå i arbete. – Från centralt håll arbetar för­ bundet kontinuerligt med att lyfta professionens värde och vad arbetsterapeuter bidrar med. Utbildning ska löna sig och arbetstera­ peuters samhälls­ bidrag behöver värdesättas högre. Sedan behöver lönespridningen bli större – det är orimligt att 40 års erfarenhet bara är värd 10000 kronor mer i månaden. Björn Santesson konstaterar att det tyvärr är alltför vanligt att lönesättande chefer inte har ett tydligt mandat att sätta lö­ ner. Ofta är man bakbunden av HR eller en ”pott”, som enligt avtalet inte ska finnas där. Sve­ riges Arbetsterapeuters löne­ avtal för kommuner och regio­ ner är tillsvidareavtal och korta om 3 Påverkan (juni–okt) Den lokala företrädaren diskute- rar med medlemmarna, kollar hur det gått under tidigare lönesamtal och vad behoven är. Man be- stämmer vilka frågor som är vikti- gast och skriver yrkanden. Tittar på underlaget, skriver insändare, skickar material till lönesättande chefer. En viktig del i påverkans- processen är att försöka få till en bra dialog och förmöte med arbetsgivarsidan så tidigt som möjligt i processen. Överläggning (nov–jan) Den lokala ombudsmannen träffar arbetsgivarna i separata möten, oftast med start under senhösten. Uppgiften är att kvali- tetssäkra och sätta ramarna för löneprocessen, men medarbeta- rens lön sätts individuellt med arbetsgivaren (dialogmodellen). Man kommer överens om en tidsplan och ser bland annat till att överläggningen protokollförs. Efteråt ska medlemmarna få veta hur det gått och vilken förhand- lingsmodell som gäller. Lönesamtal (feb–maj) Medlemmarna kan få coachning inför samtalet – en påminnelse om att förbereda sig väl, kolla lönestatistiken i Saco Lönesök och fundera ut vilka styrkor som är värda att lyfta fram. Lönesam- talet ska vara en dialog om med- arbetarens måluppfyllelse kopplat till verksamhetens lönekriterier. Innan lönen spikas ska arbets- givaren träffa den fackliga före- trädaren i en avstämning. Löne- bildning pågår året runt. löneåret 46 Lönesamtalet är bara en liten del av hur arbets- terapeuters löner sätts. Sveriges Arbetsterapeuters förhandlingschef Björn Santesson reder ut löne- processen. Tänk lön året om KOLL PÅ