Arbetsterapeuten-5-2020

31 vardagsliv och aktivitet, ÄLVA, vid Örebro universitet. – Hittills har man framför allt fokuserat på sjukhus, vårdcentraler och andra typer av vårdlokaler. Det finns inte speciellt mycket forskning om ordinärt boende som arbetsplats. I sin tidigare forskning, före pandemin, har Cecilia Petters­ son gjort såväl observations­ studier som fokusgrupps­ intervjuer med personal och bo­ ende om bostaden som arbetsplats. Där har det ingått både lägenheter och villor. – Många gånger är det en väldigt be­ svärlig arbetsmiljö. Det är någons hem, men också en arbets­ plats. Det handlar om var man kan tvätta sig. Var hänger du dina kläder? Ibland kanske du inte ens vill sätta dig på en stol. Hennes erfarenhet är att personalen tar stor hänsyn till att de arbetar i nå­ gons hem och ofta driver sig själva väl­ digt långt för att få det att funka trots besvärliga förutsättningar, i stället för att till exempel föreslå att man ska möblera om eller plocka bort saker för att skapa bättre utrymme. Pandemin ställer de frågorna på sin spets, och forskarna vill se hur olika yrkesgrupper påverkas. – För arbetsterapeuter som har träning i aktivitet i personens bo­ stad kan det krävas andra saker för att minska smittspridningen än ex­ empelvis vid sjuksköterskors insatser. Hon fortsätter: – Är det något gott som pandemin fört med sig är det att man uppmärksammat arbets­ miljön i hemtjänsten och hemsjukvården. Förhoppningen är att den fördjupade kun­ skapen om personalens strategier för att följa myndigheternas rekommendationer och riktlinjer i förlängningen ska bidra till en bättre arbetsmiljö. – Vi kommer att publicera oss vetenskap­ ligt, men också sprida informationen på annat sätt. Och även att ha fortsatta kontak­ ter med personal. I ett längre perspektiv är bostädernas ut­ formning en viktig aspekt. Hur rummen pla­ ceras har stor inverkan på arbetsmiljön. Tidi­ gare forskning visar att personalen vill att det ska vara nära mellan badrum och sovrum, och att de gärna ska ligga nära entrén så att man slipper gå igenommånga rum för att komma till personen som behöver insatsen. – I dag är det ganska avancerade insatser som kan ges i hemtjänst och hemsjukvård, och det kan vara både två och tre personal och mycket utrustning. En lösning kan vara att byta rum och göra vardagsrummet till sovrum. Men samtidigt är bostaden en persons hem och här ser Cecilia Pettersson att det ställer krav på tillverkarna av utrustning och produkter. När övergår hemmet till en sjuk­ vårdsinrättning? – Vårdsängen som kan fås som hjälpmedel för att ha i bostaden ser inte ut som en vanlig säng, utan signalerar något helt annat. Lika­ så är annan utrustning utformad för använd­ ning på institutioner, och inte för att smälta in i en bostad. Cecilia Pettersson konstaterar också att olika lagar kan kollidera. Personens rättig­ heter är starka enligt hälsooch sjukvårds­ lagstiftningen samtidigt som arbetsmiljö­ lagstiftningen ställer stora krav på persona­ lens arbetsmiljö. – Ska vi överhuvudtaget få tag i personal i framtiden måste man kunna erbjuda en vettig arbetsmiljö. I dag är det mycket sjuk­ skrivningar och skador bland personal som arbetar i ordinärt boende. ¶

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=