Arbetsterapeuten-5-2021

34 VAD HÄNDE SEN? FORSKNING För fyra år sedan skrev Arbetsterapeuten om en studie inom ramen för TIDAS (se faktaruta) vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den gick ut på att en grupp av personer som sökte sig till primärvården för besvär som exempelvis muskelvärk, ryggvärk, magproblem, depression och oro fick besvara ett for­ mulär. Det heter Work Stress Question- naire – WSQ och har utvecklats under många år av forskarna i Göteborg. Formuläret består av frågor om upplevd stress i relation till arbetsklimat och arbetsengagemang, inflytande och konflikt mellan arbete och fritid. Hälften av personerna fick sedan ett uppföljande samtal med läkaren om sina svar. Andra hälften fick inte det, och fungerade som kontroll­ grupp. Syftet var att undersöka om denna enkla intervention gjorde någon skillnad för mängden sjukskrivningar och längden på dessa. När forskarna tittade hur det hade gått för patienterna syntes ingen signifikant skillnad när det gällde sjukskrivning. Men de uppföljande samtalen visade sig resultera i en mer lämplig förskrivning av läkemedel, mer psykologisk be­ handling och bättre teamsamarbete. Forskargruppens ledare Kristina Holmgren, professor med bakgrund som arbetsterapeut, tror att en av orsakerna till att det inte var någon skill­ nad i sjukskrivning kan vara att det fanns för få deltagare i studien. – Vi hade 271 personer, vilket är många jämfört med flertalet andra studier. Men sjukskrivning är ett svårt mått eftersom det är så stor variation. Majoriteten av deltagarna hade noll dagar, men det fanns också de med lång, lång sjukskrivning, nästan hela året efter studien. Vi kan inte säga att det fanns skillnad mellan grupperna, men inte heller att det inte fanns skillnad. Kristina Holmgren lyfter fram att ungefär en tredjedel av hela målgruppen hade en registre­ rad sjukskrivning under de tolv månader som gick efter besö­ ket. Det innebär att de var sjukskrivna minst 14 dagar. – Att såpass många blev sjukskrivna visar att det här är en skör grupp, vilket man inte tror när man möter dem. De är förhållandevis fris­ ka, har ingen historia av längre sjukskrivningar och är i arbete. Ett område där forskarna såg skillnad mellan grupperna var förskrivningen av läke­ medel. Den grupp som fått ett uppföljande samtal hade färre olika läkemedel och fick dem utskrivna från färre klini­ ker. Det kan enligt Kristina Holmgren tyda på en lojalitet med läkaren i primärvården. Vidare visade det sig att Svårt att förebygga sjukskrivning När personer som söker hjälp i primärvården får fylla i ett formulär om arbetsrelaterad stress och prata med läkaren om svaren ger det bättre läkemedelsförskrivning, mer psykologisk behandling och teamsamarbete. Däremot gör det ingen skillnad för sjukskrivningarna. Text: Linda Swartz Illustration: Josefin Herolf ”Där läkare har nära samarbete med rehabpersonal är det lättare att ta sig an frågor om arbets­ relaterad stress.” F O T O : G U