#6 2022 FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k HÄLSOFÖRRÅDET Uppmuntrar till träning k ÅRET SOM GICK Förbundets höjdpunkter k PORTRÄTTET Rehap bå väg TEMA NYA GREPP ... som flyttar gränser KATJA STENSSON SIKTAR PÅ MEDALJ I PARALYMPICS Akutsjukhusets rehab- team kommer hem till patienterna i Malmö
Bejaka rörligheten. För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Etac Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv. Ge inte upp rörligheten. Läs mer på etac.se Steget från Cross 6 till komfort – nu ännu mindre med NYA Prio 3A
#6 2022 Koll på hot och våld s 40 SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 Det är lätt att fortsätta göra saker på samma sätt som man alltid har gjort, både i yrkeslivet och privat. För att ”plötsligt” inse att det som tidigare varit relevant har passerat bäst-före-datum utan att man noterade det. Som när du upptäcker att barnet kan stanna hemma när du ska till affären, och sen kommer på att du själv kan stanna hemma och barnet kan gå till affären. (Under förutsättning att du har uppdaterat hens mobil med bank-id och Swish – annars blir det dålig stämning.) Det behövs helt enkelt nya grepp med jämna mellanrum för att få tillvaron att flyta så smidigt sommöjligt. I det här numret möter du arbetsterapeuter som flyttar gränserna för hur professionen kan jobba. Nytänkare som utvecklar arbetsterapi för att klara såväl dagens sommorgondagens krav. Du får följa med till Cogtech på Danderyds sjukhus i Stockholm där Årets arbetsterapeut Gittan Johansson tagit nya grepp inom hjärnskaderehabilitering, med hjälp av bland annat VR-glasögon, jättelika pekskärmar och smarta glasögon. Årets arbetsterapeutstudent Sandra Klasson upptäckte att personer (absoluta majoriteten kvinnor) som behandlas för underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, i princip enbart får medicin – fast många av dem skulle ha nytta av arbetsterapi. Det blev fokus för hennes VFU och examensarbete – och har också gett henne, som enda arbetsterapeut, en plats i en expertgrupp för behandling av sjukdomen. I Malmö får du följa med när akutsjukhusets rehabteam med arbets- och fysioterapeut byter avdelningen mot patientens hem. Dessutom får du möta Katja Stensson, arbetsterapeut och tävlingsryttare i paradressyr, som satsar på medalj i Paralympics i Paris 2024. Numret bjuder också på nyheter, ett besök i hälsoförrådet i Jönköping, bok- och apptips och hel del annat smått och gott. Avslutningsvis vill jag önska alla er läsare sköna helger, så syns vi nästa år igen. Plötsligt händer det katja alexanderson Chefredaktör 5 Ordföranden Let’s talk about sex 6 Aktuellt 8 Porträttet Att rida är frihet för Katja Stensson 14 Tema: Nya grepp Årets arbetsterapeut: Gittan Johansson Årets arbetsterapeutstudent: Sandra Klasson Sjukhusrehab på hemmaplan i Malmö 28 Karriär ”En arbetsplats är som en arena av känslor” 30 Nya böcker Ångest, adhd & Hédi 33 Krönikan: Anna Agrell En uppgraderad vinter 34 Reportage Hälsoförrådet i Jönköping möjliggör aktivitet 42 Årets höjdare 2022 Förbundets år i korthet 44 Förbundsnytt Maria Ranner är ny ordförande för Etiska rådet 46 Kalendarium Kurser under 2023 3 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: André de Loisted Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs ”Jag tror att de där fantastiska djuren har varit räddningen mentalt många gånger.” s 8
4 Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun +4623792200 info@moveum.se www.moveum.se Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep Med nya, innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer. Nya Spisec AddOn S är inte bara en spisvakt. Den skapar en tryggare vardag för användaren samtidigt som den ger stöd till anhöriga och personal till en person med en kognitiv funktionsvariation. Ett unikt gränssnitt ger nu inte bara möjligheten att visualisera beteendeförändringar utan även anpassa funktionen efter användarens förändrade behov. Läs mer om hur nya Spisec AddOn S kan öka stödet för användare och närstående – genom livet, på moveum-latest.com!
ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Att uppleva sexuell hälsa är betydelsefullt för alla, men det kan vara en särskild utmaning för den som lever med sjukdom eller funktionsnedsättning. Stöd för att finna eller återta sin sexuella hälsa kan handla om kunskap kring hur exempelvis en sjukdom påverkar sexualiteten, eller ommediciner, kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel. Oavsett insats handlar det om att erbjuda stöd kring hur en person ska kunna nå en sexuell hälsa utifrån sina behov, möjligheter och önskemål. Vid förbundets senaste fullmäktige var sexuell hälsa en av de frågor som debatterades flitigast från talarstolen. Både studenter och yrkesverksamma fullmäktigedelegater propagerade för att arbetsterapeuters kompetens inte används i tillräcklig utsträckning inom detta område, men även att vi som profession i stor utsträckning saknar kompetens att jobba med frågan. Att synliggöra och verka för en förändring gällande detta var ett uppdrag som förbundsstyrelsen fick med sig från fullmäktiges delegater. Som ett led i det arbetet inkluderades särskilda frågor om sexuell hälsa i denmedlemsenkät somvi i våras genomförde kring arbetsterapeuters insatser inom regionsdriven och kommunal primärvård. Kartläggningen visar att endast femprocent av arbetsterapeuterna arbetar med frågor som rör detta område, och detta oavsett omdet är regionen eller kommunen somär huvudman. I samma undersökning framkommer även att sexuell hälsa är ett av de områden där arbetsterapeuter uppmärksammar att ett stort behov finns för insatser, men att dessa behov inte blir tillgodosedda. Detta resultat var kanske inte så överraskande, men det ger oss ”svart på vitt” att sexuell hälsa är ett område där vi somprofession kan och behöver göra mer. När man talar om sexuell hälsa fastnar många i tanken om att det enbart handlar om själva ”sexet” som sådant. Ur ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv är detta förstås ett alltför snävt synsätt. Sexuell hälsa involverar en lång rad olika aktiviteter och aktivitetsmiljöer. Därmed omfattas också många olika typer av arbetsterapeutiska insatser. Det kan röra sig om energibesparande tekniker eller hjälpmedel för förflyttning och personlig vård, men det viktigaste är kanske ändå att vi börjar inkludera perspektiv på sexuell hälsa i våra kartläggningsmetoder. I december 2020 presenterade Folkhälsomyndigheten en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter – SRHR-strategin, med det övergripande målet att skapa en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Bland strategins åtgärdsområden återfinns bland annat att säkerställa kompetens hos berörda yrkesgrupper och skapa en jämlik och tillgänglig vård, stöd och behandling. SRHR-strategin angår oss arbetsterapeuter i allra högst grad och det behöver vi som profession tydliggöra och synliggöra. Vår kompetens och kunskap behövs och det är dags att vi på allvar låter insatser för sexuell hälsa bli en självklar del i vår professionsutövning. Sexuell hälsa är en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefinnandet under människans hela liv, såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Det handlar om mänskliga rättigheter i allmänhet och om ett värdigt liv med jämlik tillgång till hälsa i synnerhet. Let’s talk about sex ”Vår kompetens och kunskap behövs och det är dags att vi på allvar låter insatser för sexuell hälsa bli en självklar del i vår professionsutövning.”
6 Sveriges Arbetsterapeuter välkomnar flera av de föreslagna reformerna som berör hälso- och sjukvården i Tidöavtalet, men är kritiska till skrivningarna kring rätten till offentligt finansierad tolk samt anmälningsplikt för kommuner och myndigheter som kommer i kontakt med personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige. Förbundet ser positivt på att samarbetspartierna vill genomföra politiska reformer för att kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjningen för anställda inom vården. – Det är bra med en nationell plan och styrning gällande kompetensförsörjningsfrågorna, men reformen bör även inkludera rätt till och krav på kontinuerlig fortbildning, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Vi ser fram emot samverkan för en ökad nationell styrning som kan leda till en mer jämlik hälso- och sjukvård – inte minst när det gäller rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Begränsningar i rätten till offentligt finansierad tolk och anmälningsplikt tycker Ida Kåhlin är djupt problematiska. Hon säger att patientsäkerheten riskeras om patienter inte förstår vårdpersonalen eller kan göra sig förstådda. Och tillägger att anmälningsplikt skulle sätta såväl arbetsterapeuter som patienter i mycket svåra situationer. – Vi får se var det landar, men förbundet kommer att reagera kraftfullt på förslag som går tvärs emot vår etiska kod och bryter mot mänskliga rättigheter. Vi har redan skrivit en debattartikel tillsammans med de andra fackförbunden i vården om rätten till tolk. katja alexanderson Extra fullmäktige valde två nya ledamöter till styrelsen Yvonne Axelsson och Ronja Nordström är nya ledamöter i Sveriges Arbetsterapeuters förbundsstyrelse. De valdes under ett extra, digitalt, fullmäktigemöte den 29 november. Det extra fullmäktige samlades för att ersätta de två ordinarie ledamöterna – Sofie Ivarsson och Louise Malmros – som hade avsagt sig sina uppdrag. Fullmäktige valde Yvonne Axelsson, Stockholm, som arbetar på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och bland annat är engagerad som ledamot i förbundets specialistråd, och Ronja Nordström, Stockholm, som jobbar på postcovid- mottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och är ordförande i Stockholmskretsen. Fullmäktige beslutade också om en uppdatering av instruktionen till valberedningen. Eftersom det numera är förbundsstyrelsen som utnämner ordförande och ledamöter i etiska rådet och specialistrådet ströks den punkten i instruktionen. ¶ Både ris och ros till Tidöavtalet Tidöavtalet innehåller både positiva och väldigt bekymmersamma förslag, enligt Sveriges Arbetsterapeuter. FOTO: MOSTPHOTOS BILDER: MOSTPHOTOS ”Patientsäkerheten riskeras om patienter och vårdpersonal inte förstår varandra”, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Hälsopromenad En promenad på 35 minuter per dag kan kopplas till minskad sannolikhet för att få svåra symptom vid hjärnblödning. Fysiskt aktiva har också en bättre överlevnad fem år efter diagnos, visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Mer på gu.se. Ge blod till jul Det brukar råda brist på blod inför jul- och nyårshelgerna. Så passa gärna på att göra en insats för dina medmänniskor och kavla upp ärmen. I svensk sjukvård behövs i genomsnitt en blodpåse i minuten, dygnet runt, året om. Det är viktigt med en jämn ström av blodgivare eftersom blod bara kan lagras i sex veckor. Läs mer på geblod.nu.
7 I somras överlämnade äldreomsorgsutredningen betänkandet Nästa steg – ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer. Ena delen i det tvådelade betänkandet handlar om ett förslag till en äldreomsorgslag, den andra om lagförslag för att stärka denmedicinska kompetensen i den kommunala hälso- och sjukvården. Nu har Sveriges Arbetsterapeuter lämnat sitt remissvar. – Det är mycket positivt att utredningen lyfter behovet av att stärka det hälsofrämjande, preventiva och rehabiliterande perspektivet. Tyvärr ger inte förslagen tillräckliga förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, och för att nå en jämlik rehabilitering av god kvalitet, säger förbundsordförande Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Många av förslagen är otydliga för den verksamhetsnära tillämpningen. Risken är att det får motsatt effekt än den avsedda. Förbundets huvudinvändning är att det saknas krav på särskild kompetens kring rehabilitering på strategisk ledningsnivå i kommunerna. På huvudmannanivå föreslår utredningen att det ska finnas en ledningsansvarig för kommunens primärvård, som ska vara läkare eller sjuksköterska. Rehabiliteringskompetensen hamnar enligt förslaget på vårdgivarnivå, där verksamhetschefen ska utse en kvalitetsansvarig för rehabilitering (Kar). Det innebär att utredningen skrotar Mar. – I kommuner som i dag saknar Mar kan rehabiliteringsarbetet komma att stärkas, men Kar på vårdgivarnivå riskerar att degradera rehabiliteringsfrågorna. Kar framstår mer som en stödfunktion till verksamhetschefen än som en strategisk resurs med ledningsansvar. Ida Kåhlin lyfter också att Kar på ledningsnivå skulle underlätta kommunernas samverkanmed regionernas rehaborganisationer. Förbundet förespråkar också att begreppet Mar ska bevaras eftersom det är inarbetat och allt fler kommuner har fått upp ögonen på vinsterna med en Mar. Förbundet vänder sig ävenmot att enbart läkare och sjuksköterskor ska kunna var ledningsansvariga för kommunens primärvård. – Ledningsansvar kräver kompetens om sjukvårdens organisation och ledarskap samt djupgående kunskap om regional och kommunal primärvård. Den kompetensen kan fler legitimationsyrken än sjuksköterskor och läkare besitta. Mika Levin-Smeds är ledamot av förbundsstyrelsen, Mar i Norrköping och har även suttit i referensgruppen för äldreomsorgsutredningen. Han tycker att det är problematiskt att kvalitetsansvaret för rehabiliteringsfrågorna föreslås hamna på vårdgivarnivå. Inte minst med tanke på att kommunerna organiserar vårdgivaransvaret väldigt olika. – I vissa kommuner kommer Kar att hamna på en nivå där man har mycket att säga till om och har ett övergripande perspektiv. I andra kommuner kommer Kar att hamna långt ner på enhetsnivå och då har man inte möjlighet att jobba kommunövergripande med strategiska frågor kring hälsofrämjande och hälsoförebyggande. Det kommer att skapa lika stora ojämlikheter kring rehabilitering som vi har med nuvarande lagstiftning omMas och Mar. katja alexanderson Fotnot. Hela svaret på arbetsterapeuterna.se/remiss. Förbundet: Rehab hör hemma på ledningsnivå Ansvaret för rehabilitering måste ligga på ledningsnivå i kommunerna – inte på vårdgivarnivå som Äldreomsorgsutredningen föreslår – skriver Sveriges Arbetsterapeuter i sitt remissvar. FOTO: IQ.SE ”Kar framstår mer som en stödfunktion.” FOTO: PONTUS WIKHOLM Ta snacket! Många oroar sig över närståendes alkoholvanor, men det kan vara jobbigt att lyfta det med personen oavsett om det är en familjemedlem, vän eller kollega. Nu finns tjänsten alkoholsnacket.se som tagits fram för att hjälpa fler att prata om alkoholvanor. 14/12 … är det dags för årets sista Nära vård-frukost. Temat för dagen är ”Arbetsterapeuters uppdrag inom kommunal och regional primärvård.” Anmäl dig på arbetsterapeuterna.se.
8 PORTRÄTTET Den röda mattan är utrullad, men vi är inte på galapremiär i Hollywood utan i ett hus i skogen utanför Linköping. Och det är inte heller en vanlig matta, utan en i ett tempurliknande material och runt tio centimeter hög. På den tränar arbetsterapeuten och pararyttaren Katja Stensson balans och sina dressyrprogram många timmar i veckan. Hon har cerebral pares som gör att hennes vänstersida är mycket svagare, med rejält nedsatt känsel. Så det är inte heller någon slump att hon ochmaken Carl Simon valde induktionsspis när de utrustade sitt nya kök. – Jag känner smärtan först när jag tittar på handen. Instabiliteten i tempurmaterialet efterliknar de ständigt rörliga stigbyglarna när man rider. Katja övar också på att gå på mattanmed stängda ögon. Det tvingar henne att hitta balansen i vänstersidan utan att kompensera med synen. Det ser ganska lätt ut, men visar sig vara riktigt svårt även utan cp. Redan när Katja föddes kände hennes mamma på sig att något inte riktigt stämde med den förstfödda dottern, men diagnosen dröjde tills hon var 2,5 år. – Jag var jättesenmed att lära mig gå, närmre två år. In på banan klev sjukgymnasten Ingrid som skulle komma att förändra Katjas liv. Familjen visste det inte då, men rådet att låta treåringen börja rida har varit mycket mer än rehab. – Jag tror att de där fantastiska djuren har varit räddningenmentalt många gånger. De förstår och lägger ingen värdering i att jag gör saker annorlunda eller att jag tar längre tid på mig. De är så förlåtande. I början krävdes det tre personer för att hon inte skulle ramla av – en på varje sida och en som ledde hästen. När Katja var nio år hade Ingrid återigen ett finger med i spelet och uppmuntrade Katjas föräldrar att köpa en ponny till dottern. På den vägen är det – och det är dressyr som gäller. – Jag bara ramlar av när jag hoppar. Hon tävlade i ”vanliga” tävlingar, men utan hjälpmedel gick mycket energi till att se till att vänsterfoten inte halkade ur stigbygeln och tog fokus från själva dressyren. Paraidrotten kom att dröja i många år. Under skolåren ville hon vara som alla andra och talar inte med klasskamraterna om att hon har cerebral pares. – Jag hade kompisar, men när jag gick i grundskolan var det mycket ”cp-barn” och ”cp-unge”. Även om det inte var riktat mot mig kändes det alltid som ett slag i ansiktet. Hon ville inte heller att föräldrarna skulle prata med skolan om funktionsnedsättningen, men så här i vuxen ålder misstänker hon att hennes mamma gick bakomhennes rygg och informerade lärarna. Carl Simon flikar in att det tog fyra-fem månader för Katja att berätta för honom, efter att de blev tillsammans i slutet av gymnasietiden. Bäst med häst Ridningen började som rehabträning när arbetsterapeuten Katja Stensson var tre år. Nu satsar hon och dressyrhästen Ella på pallplats i Paralympics 2024. ”När jag gick i grundskolan var det mycket cp-barn och cp-unge.” kk Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm
Katja Stensson Gör: Arbetsterapeut på habiliteringen i Linköping. Aktuell med: Elitsatsning i paradressyr med sikte på Paralympics. I teamet: Maken Carl Simon och bland andra mental coach, sjukgymnast, veterinär, flera olika tränare och equiterapeut.
10 – Det var dinmamma som sa att nu måste du berätta. När det blev dags att välja yrke var Katja övertygad om att hon skulle bli sjukgymnast. – Den enda jag minns från hab och alla besök i vården under uppväxten är Ingrid. Hon peppade och lyfte upp mig. Fanns där som en trygghet och ett stöd. Så jag tänkte att jag ska bli sjukgymnast och vara lika engagerad i människor och stötta dem på samma sätt som Ingrid hjälpte mig. Men nu råkar det vara så att Carl Simons mamma är arbetsterapeut och hon tyckte att Katjas beskrivning på vad hon ville göra passade mycket bättre in på arbetsterapi, och inledde en övertalningskampanj. Katja sökte och kom in på båda utbildningarna, men tackade nej till sjukgymnast efter att ha läst på lite mer. – Jag gick på uppropet till arbetsterapeut och kände från dag ett att det verkligen är det här jag ska göra. Jag älskade utbildningen – och alla praktikplatser var helt magiska. Känslan av att arbetsterapeut är helt rätt har bestått och efter ett par vikariat har hon numera sitt drömjobb på habiliteringen. Först jobbade honmed barn, men har bytt till vuxna. – Jag får träffa helt fantastiska människor. Det är i hemmiljö, i skolan, på arbetet … Jag trodde min plats var på barnsidan, men det känns som jag kan göra mer nytta på vuxensidan. Där kan jag prata med patienterna på ett helt annat sätt. Att prata med en treåring om att armen är dum och inte fungerar blir på en annan nivå. Hon tycker att hennes personliga erfarenheter är värdefulla i jobbet, hon förstår på riktigt hur svårt det kan vara att göra en aktivitet. – Jag tror inte att jag valde arbetsterapeutyrket, utan att arbetsterapeutyrket valde mig. Det känns som en självklar del av mitt liv att jag ska vara arbetsterapeut. Jobbet kombinerar honmed att elitsatsa på paradressyr. Det långsiktiga målet är en pallplats i Paralympics i Paris 2024. Innan dess väntar flera andra mästerskap. – Målet nästa år är att ta SM-guld. För att tävla i paradressyr behöver man genomgå en klassificering. Katja berättar att det finns fem grader och du måste minst ha en funktionsnedsättning på 15 procent. Det var ett stort steg för henne att göra testerna; fokus är allt annat än arbetsterapeutiskt och handlar om vad du inte klarar. Först när hon var 27 år kände hon sig redo och även då vacklade hon om att låta testa sig: Inte kunde väl hon ha mer än 15 procents nedsättning? Samtidigt svarade hon ”fyra” när hennes mentala coach frågade i vilken grad hon skulle vilja hamna. Då pratar vi om en nedsättning på någonstans mellan 30 och 45 procent. Inte heller var hon beredd på hur känslosamt det skulle vara att göra testet. Katja Stensson kan prata om allt med hästen Ella. Hon lyssnar, förstår och för ingenting vidare. u Rottweilern Ulli
11 – Det är det värsta jag gjort i hela mitt liv. Jag mådde så psykiskt dåligt under bedömningarna och kände mig som världens sämsta människa. Det var även omvälvande för fysioterapeuten som gjorde bedömningen. – När jag kliver in säger hon: ”När jag läste din journal trodde jag att du satt i rullstol. Och du går in själv.” Resultatet blev grad 4. – När jag väl hade gjort det kändes det väldigt befriande. Jag fick svart på vitt hur mycket jag kämpar. Jag tänker ju inte på det annars, det är ju min vardag. Elitsatsningen tar mycket tid och pengar. För att finansiera ridningen jobbar hon någonstans mellan 75 och 100 procent som arbetsterapeut och har även ett eget företag där hon håller föreläsningar på bland annat ridskolor. – Hälsosamt hade väl varit att jobba 50 procent, men jag älskar ju mitt yrke. Det är så roligt att gå till jobbet och träffa patienterna, och det gör det svårt att gå ner i tid. Men det är inte heller hållbart att gå till gymmet klockan fem på morgonen, gå till jobbet, sedan gå hem och rida. Och lite löpträning. Hon fortsätter: – Aktivitetsbalans är något jag konstant behöver bli bättre på. Jag är duktig på att berätta för andra hur viktigt det är, men så tittar jag på mitt eget schema och inser att det är minutplanerat för att allt ska gå ihop. Trots minutplaneringen känner hon sig aldrig stressad, på något märkligt vis räcker tiden till. Men tv tittar hon inte på. – Jag laddar batterierna när jag är arbetsterapeut och sedan laddar jag om batterierna från arbetsterapeutyrket när jag är i stallet. Allt jag gör är energipåfyllande. För att få ihop vardagen är Carl Simon ett stort stöd, som före detta landslagsspelare i vattenpolo har han stor förståelse för hur mycket tid en elitsatsning kräver. Och kalorier. Dietisten har räknat ut att Katja som är ganska späd behöver få i sig runt 3500–3700 kcal i intensiva träningsperioder. Det kan jämföras med rekommenderade 2 100 för kvinnor i allmänhet. – Cerebral pares suger energi, i ochmed spasticiteten. Och jag kan inte bara gå från punkt A till B utan behöver använda hjärnan för att balansera upp mig. Allt blir träning för mig. Det betyder att hon behöver äta lagad mat tre gånger om dagen – i början undrade kollegorna omhon hade koll på att det var förmiddagsfika när hon drog upp sinmatlåda. Däremellan proteinrika smoothies och gröt. Plus frukt. Elitsatsningen är inget man snurrar runt på två personer, utan kräver stöd och hjälp av många. I teamet finns bland annat mental coach, sjukgymnast, veterinär, flera olika tränare och equiterapeut. – Carl Simon är ett otroligt stöd, men är även en del av teamet runt mig och hästarna. Utan någon av demhade det varit otroligt svårt att elitsatsa. Vi avslutar fikat med hembakade saffransbullar (bakning är ett annat av Katjas intressen) och går en kort skogspromenad ner till stallet och ridhuset. Ettåriga rottweilern Ulli som inte har skällt en enda gång under intervjun följer med och övar agility på stubbarna på vägen. Det är tydligt att Katja har god hand med djur och ännu tydligare blir det när vi får träffa Ella, den äldre av hennes dressyrhästar. Den 600 kilo tunga hästen är superlugn och Katja pratar hela tidenmed Ella när hon sadlar henne. Viskar, pussar, fnissar, gullar. Delar morot. Ulli tittar på. Inne i ridhuset går det inte att se, i alla fall inte för ett otränat öga, att Katja har en funktionsnedsättning. Hon rider med små gester och Ella följer minsta rörelse. – Jag känner mig väldigt fri när jag får sitta på hästen. Det är en förlängning av min egen kropp. ¶ Det blir många timmar i ridhuset för Katja och Ella. ”Jag tror inte att jag valde arbetsterapeutyrket, utan att arbetsterapeutyrket valde mig.” k Paralympics Paralympiska sommarspelen hålls i Paris 28 augusti till 8 september 2024.
12 HALLÅ DÄR! Hur långt har ni kommit med att utforma det nya arbetsterapeutprogrammet? – Vi har programmets profilområden, utbildningsplan, kursplaner samt övergripande innehåll för varje kurs på plats. Vi har också arbetat en hel del med VFU-frågor samt haft samverkan med yrkesverksamma arbetsterapeuter som arbetar inom lite mindre traditionella områden. Nu börjar vi bli en större grupp lärare och planeringsarbetet går då in i en mer detaljerad fas, där varje kurs ska planeras mer ingående. Hur ser tidplanen ut? – Planen är att starta programmet hösten 2024. Nu i höst har vi jobbat med en komplettering till UKÄ, som de har efterfrågat. Samtidigt som vi jobbat med kompletteringen har vi fortsatt med planeringen av programmet, att förbereda inför VFU och rekrytera fler lärare. Vad är roligast med att starta en ny utbildning? Och vad är mest utmanande? – Det är fantastiskt roligt att få möjlighet att arbeta med undervisning, pedagogik och upplägg på ett övergripande plan. Ofta sker ju sådan planering samtidigt somman har undervisning och det blir lätt fokus på enstaka kurser. Det vi gör nu kan liknas med att lägga ett pussel, där vi först skapar alla pusselbitar som behövs och därefter sätter samman dem till en fungerande helhet i programmet. Samtidigt som det är roligt blir utmaningen också att skifta mellan detaljer i specifikt kursinnehåll och helheten i programmet, men vi är helt övertygade om att det kommer att bli bra. Är det något annat du vill berätta om den nya utbildningen? – Vi kommer att starta med en fristående kurs hösten 2023 på 7,5 hp på grundnivå. Vi ser fram emot det och det gör att vi kommer igång med lite undervisning redan nästa år. ¶ FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT Maria Borgestig som ansvarar för att bygga upp det nya arbetsterapeutprogrammet vid Uppsala universitet. FOTO: MOSTPHOTOS/TOMMY ALVÉN FOTO: AV.SE Premiär för nya Saco lönesök Som medlem i Sveriges Arbetsterapeuter har du tillgång till Saco lönesök. Nu har verktyget uppdaterats och är mycket mer lättöverskådligt. I Saco lönesök kan du hitta medellöner och uppgifter om lönespridning för olika åldersgrupper, examensår, utbildningar, yrken och arbetsmarknads- sektorer. Hjärtstart Sju av tio hjärtstopp utanför sjukhus sker i hemmet. Men endast 3,4 procent av landets registrerade hjärtstartare finns i hem och bostadsområden. Mer på hjartsakratgrannskap.se. Nationellt centrum för autismoch IF Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt centrum för att höja kompetensen och öka kunskapen om frågor som rör intellektuell funktionsnedsättning och autism inom LSS. Centrumet föreslås få i uppgift att samla, sprida och vid behov utveckla ny kunskap. Hanteringen av belastningsskador brister Arbetsmiljöverket har inspekterat 1 300 arbetsplatser inom vård och omsorg. Det rör sig om privat verksamhet med minst fyra anställda inom exempelvis hemtjänsten, äldreboenden, vårdcentraler och specialistläkarverksamhet. Det visade sig att nästan var tredje arbetsgivare brister i sin hantering av risker för belastningsskador vid tunga lyft och personförflyttningar. Det är ofta det förebyggande arbetet som brister. – Alltför många drabbas av belastningsskador i onödan som skulle kunna förebyggas. Därför är det viktigt att arbetsgivarna vidtar åtgärder för att så många som möjligt ska hålla ett helt arbetsliv. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadad på grund av sitt jobb, säger Erna Zelmin, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande. Läs mer på av.se. Årets julvärld The Hunger Project arbetar för en värld utan hunger. Där alla människor har säkrad tillgång till mat. Organisationen arbetar med grundorsakerna till varför hunger existerar och fokuserar på saker som försörjningsmöjligheter, politiska rättigheter, jordbruksmetoder och jämställdhet – det som inte är matpaket. Julgranskulan med årets julvärld finns att köpa på thehungerproject.se. FOTO: THEHUNGERPROJECT
13 Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Här tränar hon chins med Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se
För att möta morgondagens krav behövs en arbetsterapi som inte står stilla. I det här numret tar vi pulsen på arbetsterapeuter som tar nya grepp och flyttar gränserna för hur professionen kan jobba. Först ut är Årets arbetsterapeut – teknikfantasten Gittan Johansson. Allt somhörs är några hummande datorer. Till ochmed göteborgaren och före detta fotbollsspelaren Glenn Hysén är tyst –men han är gjord i papp. I en rullstol sitter David och tittar koncentrerat på den enorma pekskärmen framför sig. Med vänster arm, den svagare, börjar han dra-och-släppa olikfärgade runda smileys, så att samma färg hamnar i samma provrör. Han tar tid på sig innan han börjar. Ögonen jobbar konstant, men skärmen är så pass stor att hanmåste vrida både huvud och nacke för att se vilka färger somfinns i provrören längst ut på sidorna. Plopp, säger det när han släpper ner figurerna i provrören. – Jag ser att du vrider dig och rör huvudet mycket mera än senast, säger arbetsterapeuten Gittan Johansson som jobbar i den högteknologiska arbetsterapisalen Cogtech på Danderyds sjukhus i Stockholm. – Och det var bara en gång jag glömde mig och tänkte använda högerarmen, säger David efter att han spelat klart. TEMA: NYA GREPP Arbetsterap … and beyond Text: Pontus Wikholm Foto: Simon Gate kk 14
pi i Årets arbetsterapeut: Gittan Johansson
16 Övningen är påfrestande för både arm och axel. Det bränner. Men ska man komma tillbaka efter en stroke får man bita ihop. Råkar man somDavid vara intagen på Danderyds hjärnskaderehab kanman få en extra skjuts med hightech-rehabilitering av Årets arbetsterapeut. Gittan Johansson fick Sveriges Arbetsterapeuters utmärkelse Årets arbetsterapeut 2022 för sitt ”drivande arbete med mottagningen Cogtech, där ny virtuell teknik används för träning av kognitiva funktioner, strategier ochmotorik efter hjärnskada”. Mottagningen öppnade i början av 2020. – Innan jag blev arbetsterapeut jobbade jag inom it. I det här rummet har jag kunnat ta tillbaka tekniken och kombinera denmed traditionell arbetsterapi. Gittan talar om behandlingen i Cogtech som ett komplement till traditionell arbetsterapi. Hon använder tekniken som ett verktyg och övar på samma saker somhennes kollegor på avdelningen. – Jag anpassar övningarna efter var de är i sin rehabilitering. Davids vänsterarm är svag och han får göra saker som är jobbiga. Men här orkar han lite mer – framför en skärm upplevs det inte så jobbigt. David fick ett yrselanfall i början av september. Han blev liggande på golvet och ringde 1177. De sa att han skulle ringa 112. – Jag var en grönsak då jag kom till sjukhuset, men nu kan jag gå tre trappor upp. David har precis varit tillbaka i hemmet för att se vilka anpassningar som kan behövas då han skrivs ut. Ett datum är satt till mitten av november, men än så länge behöver han vara nära rehabpersonalen. Hos Gittan har han varit fyra-fem gånger och han gillar det. – Jag är uppvuxenmed dataspel så det är mer naturligt och roligare. Att flytta klossar är inte min grej. David räknar med att bli fullt återställd. – Min sjukgymnast är fantastisk. Ochmin analoga arbetsterapeut är fantastisk. Och det är Gittan också, även omhon håller på fel fotbollslag. David pekar på pappfiguren i hörnet, som genast blev ett samtalsämne vid första träffen, och tillägger:
17 kk – Det är jätteviktigt att man är personmässigt kompatibla. Jag tror det är helt avgörande för hur fort rehabiliteringen går. Men så måste man ha lite pannben också. Det finns inte många liknande mottagningar som Cogtech i landet. Om ens någon. Och på Danderyd finns än så länge bara en Gittan. Allt fler av hennes kollegor har börjat bekanta sig med virtuell rehab, men då hon i november åkte på den stora rehabiliteringsmässan ACRM i Chicago stod Cogtech så gott som oanvänd hemma i Sverige. – Jag vill sprida och inspirera och hitta nya arenor där vi arbetsterapeuter kan använda ny teknik. Men allt kan förstås inte digitaliseras. Att träna att ta på sig en tröja med en riktig tröja är fortfarande det bästa sättet. Och därför är det viktigt att kliniker är med vid utvecklingen av digitala hjälpmedel. Inte ens i USA är virtuella hjälpmedel en vanlig komponent i arbetsterapeutens verktygslåda. Men Gittan Johansson talar omhur många fler funktioner som kan kombineras och övas i en virtuell övning. Men också omhur en digital verklighet kan vara det som gör att man för en stund glömmer allt det jobbiga i sin situation. – Ibland kan en rush av endorfiner få räcka, även omman inte tränar så mycket funktion. Ett av de digitala hjälpmedlen med mest evidens i dag är Hololens, smarta glasögonmed enmixad verklighet: virtuella figurer och rummet runtomkring flyter ihop. – Åh jävlar vad spejsat – fick jag poäng? frågar Johan, en annan av Gittans patienter som för första gången tränar ögonmotorik med Hololens. ”Jag är uppvuxen med dataspel så det är mer naturligt och roligare. Att flytta klossar är inte min grej.” 1. Samma färg ska dras till ett och samma provrör. David övar öga-handkoordination på jätteskärmen Yeti. 2–3. Johan sträcker sig fram för att trycka på en tärning i sin mixade verklighet. På sin skärm ser arbetsterapeuten Gittan Johansson vad som händer i Hololens-glasögonen. Där syns såväl verklighetens golvhurts och papperskorg som tärningshologrammen. 4. Cogtech-mottagningen öppnade 2020. Gittan Johansson har sedan start varit drivande i utvecklingen av de tekniska hjälpmedlen på Danderyds sjukhus. 1 3 4 2
18 TEMA: NYA GREPP Johan insjuknade i TBE, hjärninflammation, i slutet av augusti och låg ”helt bortkopplad” på S:t Görans sjukhus i Stockholm i tio dagar. Efter det flyttade han till Danderyd och har sakta blivit så pass mycket bättre att han snart ska skrivas hem. Menmycket har förändrats. – Jag har fått ställa om och bli försiktigare, kolla om det finns hiss och var räckena är. Jag tror inte jag behöver några anpassningar hemma, men det är många sysslor som ska återerövras – jag måste träna på att laga mat och tvätta själv. På en egen skärm följer Gittan Johanssonmed i Johans upplevda verklighet i Hololens. Hon ser vad han ser och kan instruera honom i övningen. Johan ska sträcka sig fram och röra fiskar som simmar i luften framför honom. För att få poäng ska han röra samma fiskar som ”målfisken” nere till höger i glasögonen. Menmålfisken byts ut, så det gäller att hålla koll. – Vi jobbar med ganska mycket uppmärksamhet och du fick använda synen hela tiden, säger Gittan. Johan tillägger att det också var bra för balansen. I en annan övning får han sitta ner och toucha tärningar framför sig – i rätt ordning. Hanmåste sträcka sig ganska långt fram (Gittan har dragit stolen bakåt) och övar på det sättet också bålstabilitet. Johan gillar övningen. – Det är maxat och spännande med ny teknik. Man kan flytta ut ur sig själv litegrann. Och för mig är det här precis vad landstinget ska vara. De kan ta in ny teknik som kommer patienterna till del. Men för Johan blir det ingenmer Cogtech. När han blir utskriven fortsätter hanmed dagrehab nära sitt hem. Inte heller David får komma tillbaka och flytta smileys i provrör. Men Gittan Johansson är kvar. Hon hoppas att titeln Årets arbetsterapeut ska ge henne ännu större möjligheter att dela med sig och i framtiden få se fler arbetsterapeuter använda virtuell teknik i yrket. – Jag blir kvar på Cogtech. Flyttar väl bara om IFK Göteborg ringer och ber mig komma ner och träna kognition och snabbhet med dem. ¶ I verktygslådan på cogtech k Hololens: Smarta glasögon, sommöjliggör högupplösta hologram i den verkliga världen. k Pekskärmen Yeti: En 65 tums surfplatta, utvecklad för vård- och omsorgssektorn. Finns appar för många olika aktiviteter. k VR-glasögon: Datorsimulerad verklighet. Träna på uppmärksamhet, planering, problemlösning och motorik.
20 TEMA: NYA GREPP ”Jag insåg att min vän behövde arbetsterapi” Trots att en arbetsterapeut kan göra stor skillnad är medicin ofta den enda tillgängliga behandlingen vid hypotyreos. Det vill Årets arbetsterapeutstudent Sandra Klasson ändra på. Text & foto: Pontus Wikholm Efter kursen ”VFU på nya arenor” och i sitt examensarbete kunde Sandra Klasson, då på Hälsohögskolan i Jönköping, visa att arbetsterapeuters insatser kunde göra stor skillnad för personer med sköldkörtelsjukdomen hypotyreos. För sitt arbete belönades hon med titeln Sveriges Arbetsterapeutstudent 2022. – Efter flera felaktiga diagnoser visade det sig att min bästa vän hade hypotyreos. Det var parallellt med utbildningen och jag insåg att hon behövde arbetsterapi. Hon hade liknande problem somflera av de patientgrupper vi möter. Kompetensen att hjälpa finns, men då behöver man träffa dem också. Sandra Klasson hade själv mått bra av att träffa en arbetsterapeut. Hon fick sitt första barn som 20-åring och började jobba i stället för att studera. Efter flera år av lämning och hämtning valde hon att dessutom engagera sig – både politiskt och fackligt. Aktivitetsbalans fanns inte i hennes värld. – Jag har ett starkt driv och länge hade jag svårt att begränsa mig själv. Och till slut hamnade jag i ett läge där jag måste göra något annat. Jag blev till och med sjukskriven innan jag började plugga. Sandra hade bläddrat i högskolekatalogen, men stannat vid A. Hon läste upp det hon saknade i behörighet och kom in på arbetsterapeutprogrammet hemma i Jönköping. Nu kunde hon återhämta sig. – Under hela utbildningen har jag ”bara” pluggat och varit med familjen. Jag har varken arbetat extra eller tackat ja till något engagemang. Och jag har stortrivts. Men inom ramen för utbildningen, och med en sjuk kompis, bestämde hon sig för att ta reda på mer. På den verksamhetsförlagda utbildningen på nya arenor kunde hon fokusera på hypotyreos, en ny arena för arbetsterapeuter. Hon hittade inget ställe att vara under hela femveckorsperioden, men kunde i stället veckovis besöka olika verksamheter och träffa målgruppen på olika nivåer och ställen i vården. – Att vara första veckan på Sköldkörtelförbundet gav en bra grund. Jag fick allt stöd jag behövde, kom i kontakt med forskare och hjälp med att komma vidare och bland annat skicka ut en enkät. Veckan efter var Sandra på plats på en vårdcentral och därefter på en diabetes- och endokrinmottagning. Hon förvånades över bristen på helhetssyn. – Specialister på det endokrina är verkligen bara specialister på det endokrina. Jag har stor respekt för dem, de är verkligen duktiga. Men jag blev besviken, jag hade förväntat mig ett systemtänk. I dag sätter man in adekvat medicin, men gör ingen helhetsbedömning av måendet i stort. Bland de patienter Sandra kom i kontakt med var det många som hade det tufft och mådde dåligt, men som kämpade på. Personer som till slut blir sjukskrivna på grund av utmattning får annat stöd än medicin, men Sandra menar att det inte skulle behöva gå så långt. – Det är bättre om vi jobbar förebyggande där det behövs. Omman mår väl på sin medicin behöver man inget annat, men jag önskar att man gjorde en kartläggning så fort man får en indikation på att personen riskerar att bli sjukskriven. Sandra önskar att uppföljningen av hypotyreospatienter inte enbart skulle fokusera på referensintervallet för blodprovet utan också följa upp till exempel aktivitetsbalans och upplevd ohälsa. – Det skulle inte vara helt fel att koppla in en arbetsterapeut då man vet att det finns en ganska stor risk för minskad aktivitetsförmåga och sämre välmående. JÖNKÖPING
21 Än så länge är hypotyreos ett väldigt läkartungt forskningsområde, men Sandra Klassons arbete har redan gjort ett avtryck. Läkemedelsföretaget Orifarm bjöd in Sandra till en expertgrupp, som ska reda ut hur behandlingen av hypotyreos ser ut i dag. Gruppen består av forskare, läkare, sjuksköterskor, patientrepresentanter – och som sagt en arbetsterapeut. – Det är en otrolig möjlighet att sitta med och diskutera vägen framåt. Min dröm är att också vara med i den grupp som ska bildas för att ta fram nya nationella riktlinjer för hypotyreosvården. Det behövs röster från fler professioner. Just de rösterna lyftes också i motiveringen då Sandra Klasson utnämndes till Årets arbetsterapeutstudent: ”Arbetet är ett gott exempel på hur studenter, redan under grundutbildning, kan bidra till utveckling av inte bara sin kommande profession utan av svensk hälso- och sjukvård generellt.” Sandra stortrivs med både kollegor och chef, på sitt första jobb som arbetsterapeut, inom neuropsykiatrin i Jönköping. Flera av de patientgrupper hon möter har liknande symtom som de hon studerat i sitt specialintresse. Ett intresse hon vill fördjupa sig i. – På sikt, någon gång långt i framtiden, vill jag ta en master och forska vidare kring hypotyreos. Jag älskar att plugga. ¶ Halv miljon medicineras k Hypotyreos – underfunktion i sköldkörteln – är den vanligaste formen av sköldkörtelsjukdom i Sverige. Ångest, trötthet och nedstämdhet är vanliga symtom. k 2021 behandlades 480000 personer i Sverige med levotyroxin för hypotyreos, varav 82 procent var kvinnor. Källa: skoldkortelforbundet.se/hypotyreos Sandra Klasson Examen: Hälsohögskolan Jönköping, 2022. Jobbar som: Arbetsterapeut i Neuropsykiatriska teamet på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Utmärkelser: Årets arbetsterapeutstudent 2022 för sitt arbete under VFU på nya arenor samt examensarbetet tillsammans med Anne-Marie Andersson kring fungerande vardagliga aktiviteter för personer med hypotyreos.
22 Tore Svensson testar sin nya lättviktsrollator. Sofia och Jessica har förtroendeförskrivning av enkla hjälpmedel vilket underlättar arbetet.
23 Sjukhusrehab på hemmaplan Arbetsterapeuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen jobbar i Mobilt sjukhusteamMalmö – en ny arbetsform som gör det möjligt att få akut sjukhusvård hemma i stället för på sjukhuset. Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted ore Svensson drar upp byxbenet och tittar frågande på arbetsterapeuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen från Mobilt sjukhusteam Malmö (MST). –Är underbenen godkända? Stödstrumporna klarar jag utan hjälpmedel och Vera hjälper mig att ta av dem på kvällen. Tore fyller snart 93 år och i dag sitter han stadigt på köksdynan i enplanshuset i östra Malmö. Men för drygt en vecka komhan in på remiss till akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus på grund av försämrad hjärtsvikt. Han var pustig, hade svullna ben och svårt att gå. Tore ville helst inte stanna kvar på sjukhuset men blev inlagd över natten och träffade dagen efter Mobilt sjukhusteammed läkare, sjuksköterska samt Sofia och Jessica. De gjorde en bedömning och han erbjöds att få fortsatt hjärtsviktsbehandling och rehabinsatser hemma. Där väntade Tores sambo Vera Skallberg, 91 år, som också var positiv till att Tore komhem. Klädkoden utanför sjukhuset för arbetsterapeuten Sofia Raccuia och fysioterapeuten Jessica Hansen går i grått. Så länge patienten inte har nedsatt immunförsvar eller pågående infektion gäller endast munskydd. Teamet kör bilar utan logga och har personlarm vid hembesöken. kk TEMA: NYA GREPP
24 TEMA: NYA GREPP Rehabteamet knackar på. Tore Svensson är en av drygt 450 personer som hittills fått akut sjukhusvård hemma av Mobila sjukhusteamet i Malmö. Konkret handlar det om att MST ersätter den inneliggande vården och patienten får samma insatser fast hemma. Arbetssättet ska frigöra vårdplatser och vara kostnadseffektivt och så är det, men vinsterna handlar om patientperspektivet framhåller både Jessica och Sofia. Möten i hemmet blir mer jämlika, patientenmer delaktig och framför allt aktiv. – En stor fördel är kontinuiteten. Vi i rehab gör bedömningen i slutenvården och även bedömning och åtgärd i hemmet. Termerna ”personcentrerad” och ”nära vård”, beskriver den här verksamheten väl, säger Sofia. Mobilt sjukhusteam utgår från Skånes universitetssjukhus. Det var här planeringen för Tore påbörjades. Knoppar sticker upp ur Malmökartan på väggen i teamets kontor på internmedicin avdelning 2 och markerar personer som just nu är inskrivna i MST, spridda över hela Malmö. När projektet startade var de först i landet med att erbjuda akutvård i den här formen. Övergången från sjukhuset till hemmet ska vara trygg och är ett frivilligt erbjudande till patienten. Det bygger på noggrann information och en samlad bedömning av teamet, som jobbar nära varandra. De gör ofta både gemensamma bedömningar och hembesök för att få en helhetsbild. Flödet styrs via koordinatorn, en roll som sjuksköterskorna i teamet turas ommed. Sofia och Jessica och övriga teamet kontaktas om det finns en patient som kan vara aktuell för behandling i hemmet. Ofta handlar det om en skör äldre person från internmedicin eller infektionsavdelningen. Sofia och Jessica gör alltid aktivitetsanamnes och aktivitets- och funktionsbedömning, men stämmer också av med ordinarie rehabpersonal på avdelningen. Grundkraven är att personen ska bo i egen bostad, vara medicinskt stabil och inte behöva mer än tre besök av teamet per dag. Intravenös antibiotikabehandling är den vanligaste medicinska insatsen och även det som just nu begränsar hur många personer som kan vara inskrivna samtidigt i MST i förhållande till bemanningen. På sikt är planen att verksamheten ska ersätta en vårdavdelning med 21 platser och kunna ha hand om lika många patienter. Läsplattan på skrivbordet plingar till. Parametrar som temp, vikt och blodtryck registreras digitalt av en patient som är hemma, och kan följas direkt av teamet. När projektet startade var kriteriet kk
25 Rehabprofessionernas roll i det mobila sjukhusteamet Arbetsterapeut och fysioterapeut har varit involverade i drygt en tredjedel av de 450 patienter som hittills fått insatser av MST. Insatserna har bland annat varit hjälpmedelsbedömning/ordination av hjälpmedel, påbörjad träning i hemmet och information om energibesparande tekniker vid kol och hjärtsvikt. Patienterna har varit 31–92 år och 40-talisterna den största gruppen. MALMÖ
26 TEMA: NYA GREPP att patienten själv skulle klara av att göra kontroller och rapportera sina värden på en läsplatta. Nu bedöms det från fall till fall, behövs stöd så får hen det. Plattan används också för chatt och videosamtal med patienten, och som sambandscentral där alla i teamet registrerar sina personliga scheman. Sofia och Jessica jobbar halvtidmåndag till fredag i MST. Läkare och sjuksköterskor roterar enligt schema och är i tjänst fram till 22.00 och även helger. Jessica lyfter upp rehabs ljusgröna hygienväska och kollar av innehållet: munskydd, engångshandskar, handsprit och pocketmask. Än så länge har de inte behövt göra hjärt- och lungräddande insatser, men det var många tankar som dök upp i början. Har vi allting med oss? Vad gör vi om något händer? Sofia är specialistarbetsterapeut och Jessica läser sin magister i fysioterapi på distans och har sommål att bli specialist inom området äldres hälsa. De har jobbat tillsammans i drygt 16 år, kompletterar varandra och känner varandra utan och innan. Och med sin samlade kompetens inom internmedicin är de trygga i sina roller oavsett om de träffar patienter på akutmottagningen, en vårdavdelning eller i hemmet. – Erfarenheten av att möta multisjuka äldre gör att vi i vårt medicinska kunnande är väldigt breda. Det handlar inte bara om att ta hänsyn till exempelvis en försämrad hjärtsvikt, personen kanske även har parkinson i botten, diabetes och nedsatt känsel i fötterna och är inte helt kognitivt med, sammanfattar Jessica och fortsätter: – Det som är spännande är att vi nu jobbar mer sjukhusövergripande. Det innebär alltifrån komplicerade infektionspatienter till lung- och kardiologipatienter. Ibland innebär det att bromsa när de känner att det behövs andra insatser än vad de kan erbjuda. Det är de somhar ansvaret när patienten kommer hem och det måste vara patientsäkert. Men också gasa på och lita på bedömningen: ”det här kommer att gå bra”. Att ”släppa patienten” och lämna över ansvaret kan vara en process för avdelningspersonalen. Det tar sin tid och kräver information och återigen information. Det är något somhela teamet jobbat mycket med sedan projektstarten. När patienten lämnar sjukhuset ska även Samverkan vid utskrivning (SVU) vara avslutad och ansvarsfördelningen klar. De har olika journalsystem för dokumentation i sluten- och öppenvården och överrapporteringenmåste göras per telefon till kommunkollegorna när patienten skrivs ut från MST. De har också mött utmaningar under året som gått. Utmaningar som bland annat handlat om information till patienter och övrig vårdpersonal om vad de som arbets- och fysioterapeut kan göra och inte kan göra, och ska göra. De svarar båda nej, utan att tveka, på frågan om det är svårt att avsluta rehabiliteringen. Gränsdragningenmellan kommunen och specialistsjukvården är tydlig. För deras del handlar det om samma insatser som på avdelningen och det innebär oftast ett eller två hembesök. Som uppföljningen hos Tore. I enplansvillan löper livet på för Tore och Vera. I det inglasade uterummet blommar pelargonerna i oktobervärmen. Samtalet pendlar – och avbryts av många skratt –mellan att handla omnär Tore och Vera träffades för snart 20 år sedan på en pensionärsdans, till eftermiddagens inköpsplaner. Jessica och Sofia checkar också av hur de nya hjälpmedlen funkar. Sedan projektstarten har de haft ett litet sortiment av hjälpmedel på sjukhuset för korttidslån för att inte utskrivningar ska fördröjas. Men sedan i våras finns en överenskommelse med kommunen när det gäller hjälpmedelsförskrivning för långvariga behov, vilket har underlättat deras arbete betydligt. – Förtroendeförskrivningen fungerar fantastiskt Bitte Zetterman, sjuksköterska och vårdutvecklare, berättar för Sofia och Jessica om MST:s poster som fick förstapris på Sjuksköterskedagarna. Henrik Elg är enhetschef för MST. ”Vi kan prova ut, ordinera och installera hjälpmedel direkt på plats vilket vi upplever förenklar och avdramatiserar processen.” SOFIA RACCUIA, arbetsterapeut
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=