Arbetsterapeuten-1-2022

#1 2022 TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k KOLL PÅ Preppa för lönesamtalet k WAKE APP! Tre appar för att vakna till k NYTT KARRIÄR Gisela Lilja har gjort forskarkarriär k PORTRÄTTET Öppna dörrar Eva-Lena Rindahl k ANNA BALKFORS JOBBAR FÖR ATT SLUTA HÄLSOKLYFTORNA ”Vi måste fortsätta påminna oss om att alla är olika.” TEMA SE MÄNNISKAN

Etac ebjuder ett unikt utbildningsprogram som ger dig möjligheten att öka din kompetens om och kring våra produkter, helt kostnadsfritt. En kompetens som kan göra stor skillnad både för dig och för användaren. För komplett utbildningsprogram och anmälan – besök etac.se Vi skapar möjligheter – Du gör skillnad! Öka din kompetens digitalt med Etac webinar

#1 2022 Koll på lönesamtalet s 46 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Jonas Malmström Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Ninni Dickson Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 När jag för tio år sedan fick bröstcancer möttes jag av en fenomenal vård. Kontinuiteten var hög och jag kände mig som en människa – inte som en patient och definitivt inte som en diagnos. Min extremt kompetenta och empatiska onkolog, som jag fortsatt träffa genom åren, hade full koll på vem jag var. Men trots den, på riktigt, personcentrerade vården blev det tydligt att jag föll utanför normen som ensamstående småbarnsmamma. Allra tydligast var det när det blev dags för rehab. Region Stockholm erbjöd generöst en längre vistelse på en rehabanläggning. Något jag verkligen behövt efter en tuff sjukdomsperiod med ansvar för ett litet barn. Men att åka bort i nästan två veckor fanns inte på kartan, så det blev ingen rehab. Så här många år senare kan jag inte låta bli att fundera på varför ingen (inklusive jag själv) kom på att jag kunde valt en anläggning i Stockholmstrakten, lämnat dottern på förskolan på morgnarna, rehabbat på dagen och hämtat sen eftermiddag. I det här numret skriver vi om att se människan, bortom våra egna föreställningar om hur livet ska levas. Du möter Anna Lindskog, arbetsterapeut med en master i sexologi. För henne hör sexualitet och sexuell hälsa självklart hemma inom arbetsterapi. Hon ger tips och råd kring vad du som arbetsterapeut kan göra för att våga öppna upp för frågor om sexualitet. På Solskiftets äldreboende i Åkersberga jobbar arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl och hon brinner för att alla ska få vara sig själva, hela livet. Vi besöker också vård- och omsorgsboendet Hanveden som precis har öppnat en regnbågsavdelning, för att ingen människa ska behöva gå tillbaka in i garderoben som äldre. I Värmland samtalar vi med arbetsterapeuten Johanna Valentin, som är samordnare för regionens transvård och möter också Jonas Arvidsson som berättar om sin transition. Dessutom träffar du arbetsterapeuten och folkhälsovetaren Anna Balkfors som arbetar för att sluta hälsoklyftorna, du får nyheter, bok- och apptips, koll på lönesamtalet och en hel del annat. Nyfiken blick bortom normen katja alexanderson Chefredaktör 5 Ordföranden Tillsammans för en god arbetsterapi 6 Nyheter 8 Porträttet Anna Balkfors jobbar för jämlika levnadsvillkor 14 Hallå där! Ortopediveckan i Malmö 17 Tema: Se människan Det ska vara okej att fråga om sexualitet & sexuell hälsa På Solskiftet får man vara sig själv upp i åldrarna Vård- och omsorgsboende med regnbågsavdelning Transvården i Värmland har en egen samordnare 34 NYTT Karriär Tips för att göra klinisk forskarkarriär 37 Nya böcker 38 Opinion 40 Psykisk ohälsa i fokus Måste man berätta? Forskningen & facket svarar 45 Appspalten 48 Förbundsnytt Med Fackliga frågan & ny studentordförande 3 ”När man jobbar strategiskt långt ifrån verksamheterna finns det en risk att man tappar bort hjärtat, och för vem och varför.” s 8

Nyhet Renett Air Ett unikt duschsystem som sätter en ny standard för bidésitsar! Dubbla duschmunstycken ger en avsevärt förbättrad rengöring vilket medför att bidésitsen kan användas av alla oavsett förutsättningar. Renetts diskreta design smälter väl in i badrummet då hela enheten fästs på den befintliga toaletten. Den kompakta konstruktionen gör att all form av åverkan på badrummets tätskikt kan undvikas och väggen hållas helt fri. Renett kommer med flertalet tillbehör för användaren. Med Renett Air kan du välja mellan individuell inställning eller ett helautomatiskt program. Processen inleds med en skonsam vattenspolning med tempererat vatten via det bakre vertikala och det främre horisontella munstycket. Rengöringen följs därefter av en behaglig varmluft där den tysta och effektiva fläkten torkar torrt. Vid individuell inställning kan Renett Air valfritt användas med ett eller två spolmunstycken, samt med eller utan torkfunktion. Även vattentemperaturen kan självklart justeras utifrån behov. Hur fungerar Renett Air? Välkommen att kontakta oss för mer information! 023-79 22 00 eller info@moveum.se Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90

ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande God fortsättning är något vi ofta och gärna säger till varandra i början av ett nytt år. I detta sammanhang används ordet god för att önska välgång och lycka. Vi vill signalera att vi vill den vi möter väl. Inomhälso- och sjukvård och omsorg ser vi ofta god-ordet användas i begreppet god vård, som kommit att bli den sammanfattande benämningen på insatser av hög kvalitet. Enligt Socialstyrelsen innebär god vård insatser som är säkra, individanpassade, kunskapsbaserade, jämlika, tillgängliga och effektiva. I tillägg till detta ingår att insatserna ska utföras i ett hållbart system, där framtida möjligheter att erbjuda god vård i så hög grad sommöjligt säkerställs. Många av de begrepp som återfinns i Socialstyrelsens ramverk för god vård har länge varit centrala inom det kvalitetsarbete som kontinuerligt utförs inom svensk hälso- och sjukvård, och därmed även inom arbetsterapi. Begreppen fanns med redan under 1990-talet när förbundet fastställde sin första kvalitetspolicy och frågor kring kvalitet inom arbetsterapi har sedan dess varit högt upp på agendan inom Sveriges Arbetsterapeuter. I samband med förbundets fullmäktige i november antogs ett nytt ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi. Dokumentet utgår från sju olika kvalitetsdimensioner, som i mångt ochmycket återspeglar de områden som återges i Socialstyrelsens ramverk för god vård, menmed en tydlig koppling till arbetsterapeuters professionsutövning – och det oavsett om verksamheten bedrivs inomhälso- och sjukvårdens område eller ej. Intentionen är att detta ska bli ett grunddokument för alla arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter, på motsvarande sätt som etisk kod och kompetensbeskrivningarna. Här tydliggörs förbundets syn på kvalitet, arbetsgivarens ansvar, men också det egna yrkesansvaret när det gäller kvalitet i professionsutövningen. Vi vill att dokumentet ska vara både en utgångspunkt för förbundets opinionsbildande arbete och ett stöd till arbetsterapeuter och arbetsgivare när det gäller utveckling av kvalitet i de arbetsterapeutiska insatserna. Vi vet att Välfärdssverige står inför stora utmaningar. Vissa var tydliga redan innan covid-19 gjorde sin entré för två år sedan, medan andra har accelererats av pandemins konsekvenser. Klart är att i ett bistrare ekonomiskt läge ochmed stora utmaningar gällande kompetensförsörjning kommer det att bli än viktigare att vi som fack- och professionsförbund bevakar och verkar för bibehållen kvalitet i våra verksamheter. Vi måste tillsammans ta alla tillfällen i akt att synliggöra de olika dimensioner sombehöver beaktas för att säkerställa hög kvalitet i våra insatser. Jag är övertygad omatt vårt nya kvalitetsdokument kommer att bli ett värdefullt stöd i det arbetet, för såväl enskildamedlemmar som för förtroendevalda och arbetsgivare. Att önska varandra god fortsättning brukar vi sluta göra några dagar in i januari, men som förbund kommer vi att fortsätta önska och verka för en god arbetsterapi – varje dag, hela året. En arbetsterapi som är kunskapsbaserad, personcentrerad, säker, effektiv, jämlik, tillgänglig och hållbar. Det är ett av våra nyårslöften. Tillsammans för en god arbetsterapi ”Klart är att i ett bistrare ekonomiskt läge och med stora utmaningar gällande kompetensförsörjning kommer det bli än viktigare att vi som fack- och professionsförbund bevakar och verkar för bibehållen kvalitet i våra verksamheter.”

6 Statistiken från Socialstyrelsen, från i januari i år, visar att tillgången till och avgifter för hjälpmedel varierar stort. – Som väntat är det stor ojämlikhet över landet, men bra att det äntligen finns svart på vitt, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin. Socialstyrelsen kommer fortlöpande att redovisa statistik från hjälpmedelsområdet. Siffrorna för 2020 visar att det spelar roll var i landet man bor. – Rollatorn, vårt vanligaste hjälpmedel, är gratis för de flesta, men det finns kommuner som tar ut över 900 kronor för den första rollatorn, säger Ida Kåhlin. Myndigheten har haft ett snårigt uppdrag. Ansvarsfördelningen mellan kommun och region skiljer sig åt i landet och typen av hjälpmedelsavgifter varierar mellan exempelvis egen-, förskrivnings- och abonnemangsavgift. För den enskilde är det svårt att hålla reda på vad som finns var och vad det kostar. – Det här visar på behovet av en nationell styrning inom hjälpmedelsområdet. Det är hög tid att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för sortiment, kriterier och avgifter för hjälpmedel, säger Ida Kåhlin. pontus wikholm Efterlyser registerkontroll även för arbetsterapeutstudenter Ett förslag om registerkontroll av studenter omfattar inte arbetsterapeuter. Det vill förbundet ändra på. I betänkandet Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter föreslås att belastningsregisterkontroll ska vara obligatorisk inför antagning till vissa lärarutbildningar och hälso- och sjukvårdsutbildningar. Studenter ska också kunna avskiljas under utbildningen om de döms för vissa brott. Inom hälso- och sjukvården omfattas utbildningar till läkare, sjuksköterska, psykolog och fysioterapeut, men inte till arbetsterapeut. Sveriges Arbetsterapeuter anser att arbetsterapeuter också borde omfattas av förslaget. Förbundet ser att omsorgen om patienter och patientsäkerhet väger så tungt att det är rimligt med både kontroll vid antagningen och särskilda möjligheter till avskiljande vid vissa brott. – Det är både förvånande och upprörande att arbetsterapeuter inte finns med i förslaget, med tanke på det oftast väldigt nära patientarbete som arbetsterapeuter har, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin. ¶ Förbundet vill se nationell strategi för hjälpmedel En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att det råder stora regionala skillnader på hjälpmedelsområdet i Sverige. FOTO: MOSTPHOTOS/ROLAND MAGNUSSON Avgifterna för den enskilde varierar stort mellan typ av hjälpmedel och var i landet man bor, visar färsk statistik från Socialstyrelsen. Strokefallen minskar Under flera år har antalet strokefall minskat. 2020 drabbades cirka 25 400 personer av stroke, vilket är en minskning med nästan 400 personer från föregående år. Tre av fyra som fick en stroke 2020 var 70 år eller äldre. Mer på socialstyrelsen.se. Kickstart för årets arbetsmiljöarbete Prevent har tagit fram ett startkit som ska göra det lättare att komma igång med arbetsmiljöarbetet. Du får veta hur systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, går till och hur du kan jobba praktiskt. Här finns mallar, checklistor och enkäter samt exempel som hjälper dig i arbetsmiljöarbetet. Läs mer på prevent.se. BILDER: MOSTPHOTOS

7 I ljuset av de förestående förändringarna i arbetsrätten har nu även arbetsgivare och fackliga organisationer inom kommun- och regionsektorn träffat en bred överenskommelse med satsningar på omställning och kompetenshöjande insatser under hela arbetslivet. Överenskommelsen innehåller också förändringar sommoderniserar pensionssystemet för omkring 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala bolag. Dessutom görs satsningar på arbetsmiljön inom ramen för ett gemensamt arbete med fokus på friskfaktorer. – Det är ett reformpaket för ett längre och friskare arbetsliv. Vi kommer att behöva arbeta längre och då behövs bättre pensioner, bättre arbetsmiljö och bättre möjligheter till livslångt lärande och kompetensutveckling. Tanken är också att det ska bli mer attraktivt att arbeta inom välfärden, säger Maria Yngvesson, förhandlingschef på Sveriges Arbetsterapeuter. Som en följd av den nya överenskommelsen ansluter sig Akademikeralliansen (där Sveriges Arbetsterapeuter ingår) till det senaste villkorsavtalet i sektorn, Allmänna Bestämmelser 20, men först efter att arbetsgivarna gått med på bättre villkor för den nya anställningsformen projektanställning. Maria Yngvesson reder i korthet ut vad reformpaketet innebär för medlemmarna. Hur fungerar det nya pensionsavtalet? – Tjänstepensionen kommer att bli allt viktigare och med det nya systemet kommer pensionen att bli mer förutsägbar. Kommuner och regioner kommer att gå över till ett avgiftsbestämt system. Pensionsavsättningarna på inkomster upp till drygt 44000 kronor höjs från 4,5 procent till 6 procent för dem som går på det nya avtalet. Det kommer att ge majoriteten av arbetsterapeuter bättre pensioner i framtiden. För den som i dag har förmånsbestämd tjänstepension införs övergångsbestämmelser. Kontakta förbundet om du undrar hur det nya pensionsavtalet påverkar just dig. Nytt omställningsavtal? – Med det nya avtalet blir möjligheterna till kompetensutveckling och vidareutbildning mitt i arbetslivet mycket bättre. Medarbetare inom kommuner och regioner får, precis som privatanställda, möjlighet till utfyllnad av det statliga omställningsstudiestödet som gör det möjligt att studera i upp till 44 veckor. Och om du studerar något som kommunal sektor har nytta av finns möjligheter till ett förlängt studiestöd upp till fyra terminer. Projektanställning? – Det är en ny anställningsform för arbetsterapeuter som innebär att du i upp till fyra år kan vara anställd för att arbeta i projekt. Den kan inte användas för den löpande driften av verksamheten, utan projekten ska vara tillfälliga. Du som anställd har en månads uppsägningstid, så att det är enkelt att komma loss om du exempelvis erbjuds en tillsvidareanställning. Akademikeralliansen har fått igenom att för arbetsgivarna gäller tre månader. Något annat nytt? – En positiv nyhet är att du numera bara behöver varit anställd sammanhängande i 180 dagar för att ha rätt till föräldrapenningtillägg, tidigare var det 365 dagar. Mer information om reformpaketet hittar du på arbetsterapeuterna.se och akademikeralliansen.se. katja alexanderson Reformpaket för längre och friskare arbetsliv Fack och arbetsgivare inom kommun- och regionsektorn har kommit överens om ett reformpaket med fokus på livslångt lärande, god arbetsmiljö och pensioner. ”Tanken är också att det ska bli mer attraktivt att arbeta inom välfärden.” Nya förebilder I Coachprojektet utbildades 49 stycken förebildscoacher för personer som genomgått amputation. Med de erfarenheterna som grund är det nu dags för Coachprojektet 2.0 som till att börja med vänder sig till personer med ryggmärgskada. Sveriges Arbetsterapeuter är med och stöttar projektet. Läs mer på rtp.se. 2av3 Nästan två av tre svenskar, 61 procent, är positivt inställda till att byta karriär i framtiden. Mest positiva är kvinnor i åldrarna 18–29 år, mest negativa är män i åldersgruppen 30–49 år, visar en ny undersökning från Omställningsfonden. FOTO: MIKAEL BOKSTRÖM

8 PORTRÄTTET Anna Balkfors lyser upp när Skenderija Sakirovska – somhar hand om kassan och serverar lunch på Yalla Trappan – berättar att det numera är drygt femtio kvinnor som kan försörja sig genom verksamheterna somYalla Trappan driver. Jobben är inom lokalvård, restaurang och sömnadstjänster och för många är det första arbetet någonsin. Här mitt i Rosengård i Malmö känner Anna Balkfors att gapet minskar. Det som kan uppstå när hon jobbat med hållbarhet och folkhälsofrågor på Regeringskansliet eller i Malmö stad. Hon har en bakgrund som arbetsterapeut, men är också medie- och kommunikationsvetare och folkhälsovetare. Sedanmånga år är hållbarhet och folkhälsofrågor hennes fokus. – När man jobbar strategiskt långt ifrån verksamheterna finns det en risk att man tappar bort hjärtat, och för vem och varför. Därför var det självklart att gå in som styrelseledamot i Yalla Trappan för fem år sedan när jag blev tillfrågad. Hennes uppgift är att tillsammans med övriga styrelsen stötta och öppna dörrar, fatta strategiska beslut och få till samverkansavtal somYalla Trappan – som kvinnokooperativ och arbetsintegrerat socialt företag – har nytta av. Anna Balkfors är något av en arbetsmyra och har jobbat sen hon var 14 år, med det mesta. Båda hennes föräldrar arbetade i sjukvården, men det var inte direkt så att hon blev ”peppad” att utbilda sig inom ett vårdyrke, snarare tvärtom. Efter gymnasiet jobbade hon som utbildad skidlärare ochmassör i Australien och Kanada. En period sålde hon dammsugare i Skåne. När hon i efterhand funderar över den korta och intensiva karriären som dörrknackande försäljare konstaterar hon det var en nyttig skola där hon fick utmana sina rädslor. – Det var många fantastiska möten och jag är nog den enda dammsugarförsäljaren somhar fått julkort från kunder. Jag var alldeles för nyfiken på människor för att bli en bra försäljare. Innan hon började plugga till arbetsterapeut i Lund i mitten av 1990-talet hade hon kommit en bra bit på väg mot en kandidatexamen i medie– och kommunikationsvetenskap, och skrev sin C-uppsats i Hongkong. Hon läste också en kurs i kinesiska, det var svårt och hon började fundera på vad det skulle leda till och sökte till arbetsterapeutprogrammet på distans från Asien och kom in utan att direkt ha någon koll på utbildningen. – På arbetsterapeututbildningen fick jag upp ögonen för folkhälsovetenskap. Det var under en föreläsning av arbetsterapeuten Carina Nilsson, som i dag är politiker i Malmö, som intresset för folkhälsofrågor började gro. Samtidigt somhon var färdig arbetsterapeut blev hon också klar med sin fil.kand. i medie- och kommunikationsvetenskap. Första jobbet som arbetsterapeut var inom vuxenhabiliteringen där hon etablerade kontakter med olika verksamheter och skapade meningsfull vardag. Vill bättre Arbetsterapeut, folkhälsovetare och kommunikatör. Anna Balkfors har nytta av alla sina tre hattar i arbetet för hållbar utveckling och jämlika levnadsvillkor. ”Jag var alldeles för nyfiken på människor för att bli en bra försäljare.” kk Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted

Anna Balkfors Bakgrund: Arbetsterapeut, medie- och kommunikationsvetare, folkhälsovetare. Gör: Seniorkonsult på Ramboll Management Consulting. Doktorand vid Malmö universitet. Familj: Gift. Tre barn: 13, 16 och 17 år. Blandrasvovve – ”en bra joggarkompis”. Fritid: Aktiviteter med barnen. Tränar. Kopplar av med: Egentid och att vara ute i naturen med hunden. Walk-and-talks med nära vänner.

Genom att bygga in både miljömässig och social hållbarhet i stadsmiljön – bostadsområden där människor trivs – kan man skapa levnadsvillkor som förbättrar folkhälsan. ”Fler börjar inse att det också är samhällsekonomiskt lönsamt”, säger Anna Balkfors. PORTRÄTTET

– Jag trivdes jättebra som arbetsterapeut och att jobba med personer med funktionsvariationer. Det var fantastiska och starka personligheter som fortfarande finns i hjärtat. Men jag tror att det fanns en rastlöshet hos mig och begränsat utrymme för utveckling i verksamheten. Dessutom var jag nyfiken på att utforska den andra delen av min utbildning och jobbade ett tag inom pr-branschen. Drivkraften att förebygga ojämlika levnadsvillkor gjorde att honmer ochmer valde att söka sig till folkhälsouppdrag. I takt med att hon har sökt sig till nya uppdrag, eller blivit tillfrågad, har hon också vidareutbildat sig. Så småningom blev det också en internationell master i public health, med en uppsats omhiv-aids-prevention i Uganda. Hon har nytta av alla sina tre kompetenser i yrkeslivet och beskriver det som en trestegsraket. – I allt jag gör eller har gjort ingår kommunikationsbiten och som arbetsterapeut har jag en holistisk människosyn. Folkhälsovetenskapen ligger närmast det jag gör nu kopplat till hållbar utveckling, och även inriktningenmed sociala investeringar i mina forskarstudier. Vi åker genom ett gråmulet östra Malmö till Västra hamnen och innerstaden och Annas nya arbetsplats på Ramboll, ett stiftelseägt bolag med fokus på att skapa hållbara samhällen. Hon har jobbat där ett par månader nu. På vägen passeras det nya området Amiralsstaden som ska öka integrationen genom att man förtätar och bygger bort fysiska ochmentala barriärer och skapar arbetstillfällen ochmötesplatser. kk

12 Det är en sträcka på några kilometer, men skillnaderna är stora när det gäller de flesta av de kriterier sommäter ojämlikheter i hälsa: medellivslängd, trångboddhet, utbildning och sysselsättning. Och nu även vaccinationstäckning och därmed risk för att bli svårt sjuk i covid-19. Hon jobbade i många år i Malmö stad med folkhälsofrågor och hållbarhet, bland annat som projektledare för Malmökommissionen. Uppdraget var att ta fram ett vetenskapligt underlag för att minska ojämlikheten i Malmö. Anna Balkfors hade under den tiden stöd av den brittiske epidemiologen Michael Marmot, som var senior rådgivare för Malmökommissionen, och hon framhåller hans förmåga att skapa broar mellan akademin och politiken. – Det handlar om att förstå vad som driver skillnaderna och att det handlar om olika tillgång till resurser och att jobba långsiktigt med strukturerna på alla nivåer. Malmökommissionen föreslog bland annat olika sätt att minska segregation, och det somhänder nu i Amiralsstaden går att läsa om i Malmökommissionens slutrapport 2013. Men det är långa processer och förändringar som förutsätter politiska beslut och uthållighet. Anna Balkfors är född i Dalarna på ”Falu lasarett” och kan fortfarande plocka fram dalmålet. Där bodde hon de första fem åren. Senare hade hennes föräldrar en läkarmottagning i Lindvallen på vintrarna, där hon alltid var på loven. Den kopplingen gjorde också att hon några år i slutet på nittiotalet hamnade som den första folkhälsoplaneraren i en dalakommun. Det ledde i sin tur till jobb som hälso- och sjukvårdschef i Borlänge-Gagnef-­ Säter. Hon har fått frågan förr: hur hon hamnat där hon är i dag? Det handlar bland annat om envishet och en drivkraft att förändra och det ena har gett det andra. Det har lett till tunga uppdrag inom nationell folkhälsopolitik – som sekreterare i den nationella kommissionen för jämlik hälsa på Regeringskansliet och som kommissionär i den statliga utredningen Jämlikhetskommissionen. – Jag är nyfiken och drivs av utmaningar att lära Anna Balkfors sitter i styrelsen för Yalla Trappan i Rosengård i Malmö. Therese Frykstrand är verksamhetschef för Yalla Trappan, som EU-parlamentet tilldelade Europeiska medborgarpriset 2020.

13 mig. Det är mötenmed människor somhar påverkat mina val – Michael Marmot är en och Hans Rosling en annan – där det har gått upp ett ljus för mig hur saker och ting fungerar och gett mig stöd för att fortsätta driva de här frågorna. Folkhälsan förbättras, men ojämlikheten ökar. Vi har kunskap om att tidiga förebyggande insatser är bra för individen och samhällsekonomiskt lönsamt –men förmår inte göra mer? Hon pratar fort och engagerat och rösten avslöjar en otålighet. – Jag kan känna en frustration över att det finns ett så stort gap mellan den politiska retoriken och forskning och kunskap. Anna Balkfors ser sig som en intraprenör. Många gånger finns lösningar och nytänkande mycket närmre än vad man tror genom att koppla ihop personer och organisationer med varandra, säger hon. Där någonstans i det mellanrummet trivs hon bäst och ser också möjligheter att förändra. För att förändra arbetssättet måste man involvera personerna det berör, och för att få upp folkhälsofrågor på den politiska dagordningen handlar det mycket om att synliggöra vinsterna med förebyggande insatser och få till ett aktivt ägarskap. Det finns inga enkla lösningar, men inte heller frågor som inte går att lösa och det kan irritera henne när någon hävdar att frågorna är för komplexa. Nej, att ge upp finns inte på kartan. Men hon har landat i insikten att vissa frågor ibland hör hemma i en annan kontext och att det kan ta tid innan dörrar öppnas. Från kontorsfönstret på Ramboll syns ett snabbt växande västra Malmö med nya bostäder, här väljer många företag att lägga sina huvudkontor, och här finns universitetet. – Nu jobbar jag som senior konsult med ansvar för frågor om social hållbarhet. Jag stöttar offentliga och privata aktörer i alltifrån rådgivning, kartläggningar, jämlikhetsutredningar till hur man kan integrera hållbarhet i styrning och ledning. Återigen var det nyfikenheten som gjorde att hon lämnade jobbet somhållbarhetsstrateg i Malmö stad för nya utmaningar. Företagets etiska kompass och tvärkompetens lockade henne. Uppdragen är avgränsade i tid, och hon är för tillfället involverad i fem olika projekt och har några till i pipeline. Just nu är det total avsaknad av frustration, säger hon och tycker att det är ljuvligt att vara ny på jobbet. Hon känner att hon verkligen har nytta av sina tidigare erfarenheter. – Jag kan logiken i kommuner, regioner och myndigheter. Det som är roligast är att förstå vad det är som efterfrågas, och tillsammans med kunderna och den stora kompetens somfinns på Ramboll kunna bistå i ett förändringsarbete. Och att få göra mer för fler. ¶ Det har blivit mycket arbete och resande genom åren för Anna Balkfors. Hon ser till att få återhämtning och minns visdomsorden från arbetsterapeututbildningen: lika doser lek, arbete, vila och rekreation. ”Jag kan känna en frustration över att det finns ett så stort gap mellan den politiska retoriken och forskning och kunskap.” PORTRÄTTET Läs porträttet av Michael Marmot i nr 7/16.

14 HALLÅ DÄR! FOTO: MOSTPHOTOS ILLUSTRATION: JOSEFIN HEROLF Vad är ortopediveckan? Christina: Ortopediveckan arrangeras av olika ortopedkliniker varje år, och den här gången har äran gått till Malmö, Lund och Trelleborg. Temat är ”Ortopedi på gränsen”. Malvina: I år kommer det att finnas ett ”rehab-spår” varje dag, som är intressant för både arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Det kommer bland annat att vara en nätverksträff för arbetsterapeuter inom ortopedi, en session med tema ”framtidens arbetsterapi”, föreläsning om radiusfrakturer, en session om inkluderande ortopedi, rehab inom amputationer och fler spännande föreläsningar. Det är inte alla år rehab är inkluderat i ortopediveckan men i år har vi satsat extra mycket på detta, vilket vi är stolta över. Varför ska man vara med på ortopediveckan som arbetsterapeut? Christina: Det är en möjlighet att träffa andra arbetsterapeuter som arbetar med ortopedi och utbyta erfarenheter och nätverka. Malvina: Under veckan får du ta del av det senaste inom ortopedi, av ny och aktuell vetenskap. Och vi hoppas att arbetsterapeuter som är intresserade av ortopedi ska komma från hela landet. Går det att vara med enstaka dagar? Malvina: Det kommer att gå att delta både hela veckan och enstaka dagar. De ”hetaste” dagarna för arbetsterapeuter är onsdag och torsdag. Hur anmäler man sig? Malvina: Senare i vår kommer anmälan att öppna på ortopediveckan.se. Då går det att se hela det vetenskapliga programmet, men även det sociala programmet med många roliga aktiviteter och överraskningar. Katja Alexanderson FOTO: PRIVAT Christina Billberg och Malvina Axblom, arbetsterapeuter vid ortopedmottagningarna på Skånes universitetssjukhus i Lund respektive Malmö, som är med och ordnar ortopediveckan i Malmö i höst. Tips om att pausa jobbet på jobbet Att få in återhämtning under arbetsdagen är viktigt för hälsan, inte minst i ljuset av stressen och den höga arbetsbelastningen som följt i pandemins spår. Forskaren Lina Ejlertsson har sammanställt en inspirationsbok med tips och råd. Ladda hem den på lu.se, sök på inspirationsbok. Läs gärna artikeln i Arbetsterapeuten nr 4/2021. 1 miljon Sacoförbunden närmar sig en miljon medlemmar. Den stora ökningen beror framför allt på att Lärarförbundet numera är en del av Sacofederationen. Uppdaterat om hjälpmedel Nu finns en uppdaterad skrift om förskrivning av hjälpmedel hos Socialstyrelsen. Uppdateringen rör främst den förändring som skett avseende regleringen av medicintekniska produkter som började gälla 26 maj 2021 då en ny EU-förordning (MDR) kom att gälla i Sverige. Ladda hem på socialstyrelsen.se. Nytt år – nya a-kasseregler Pandemin fortsätter att påverka reglerna för a-kassan: Färre karensdagar. Karensen är en slags självrisk som inleder varje period med a-kassa. Tidigare fick man vänta sex dagar på ersättning. Från och med den 3 januari och året ut är det två karensdagar som gäller. Företagare kan fortsätta pausa. Före pandemin kunde en företagare pausa sin verksamhet en gång vart femte år. Den regeln ändrades 2020. Nu är den förlängd ytterligare en gång och gäller även under hela 2022. Medlemmar med eget företag kan alltså pausa sin verksamhet, lägga sitt företag vilande, vid flera tillfällen och då få a-kassa. Regeringen har också förlängt möjligheten för företagare att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen a-kassa. Mer på akademikernasakassa.se Vad gäller kring vaccinationskrav? Allt fler arbetsgivare inom hälso- och sjukvård börjar ställa sig frågan hur de ska hantera medarbetare som av olika (personliga eller medicinska) skäl valt att inte vaccinera sig. På arbetsterapeuterna.se/coronapandemin reder förbundet ut vad som gäller. Återhämtning under arbetsdagen – en inspirationsbok för individ och verksamhet Lina Ejlertsson Ingemar Andersson, Annika Brorsson, Bodil Heijbel och Margareta Troein Förskrivning av hjälpmedel Stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning

15 Gunilla Wallengren är flerfaldig SM-, och VM-medaljör i Parafriidrott i rullstol. Hårdsatsar nu mot VM i Kobe, Japan 2022. Här tränar hon chins med Elastiskt Universalband från Bodypoint. www.heamedical.se

16  Låg vikt  Hopfällbar  Kompakt & smidig  Ta med i egen bil  Lång körsträcka  Ta med på resan Provkör Eloflex: Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för att hitta din närmaste återförsäljare. Beställ vår broschyr! info@eloflex.se 010-18 33 100 Eloflex är Sveriges populäraste hopfällbara hjälpmedel. Eloflex finns i flera olika modeller, både elrullstolar med fyra hjul och skotrar med tre hjul. De har en stabil konstruktion som samtidigt är lätt, kompakt och smidig. Du kan ta med dig elrullstolen eller skotern i bilen och på resan. Eloflex är enkel att köra och den fungerar lika bra ute som inne. Modern teknik ger dig över 30 km körsträcka på en laddning. Eloflex är testad och godkänd med högsta kvalitet. HOPFÄLLBARA & FLYGGODKÄNDA ELRULLSTOLAR OCH ELSKOTRAR Hitta över 8000 övningar med video för händer, hjälpmedel, förflyttning, daglig aktivitet och mycket mer. Med träningsverktyget ExorLive har det aldrig varit enklare att dela övningar och träningsprogram med dina patienter. Dela träningsprogram så att patienten kan träna själv. www.exorlive.com forsaljning@exorlive.com Hjälp patienten att klara sig själv i vardagen

Se hela människan Normer färgar vår syn på världen. I det här temat belyser vi hur viktigt det är att öppna ögonen och se hela människan – bortom förutfattade meningar och föreställningar om hur livet ska levas. TEMA k Ska vara okej att fråga om sexualitet & sexuell hälsa k På Solskiftet får man vara sig själv upp i åldrarna k Vård- och omsorgsboende med regnbågsavdelning k Transvården i Värmland har en egen samordnare s 26 s 28 s 18 s 22

TEMA: SE MÄNNISKAN Öppna upp för frågor

19 Knulla. Får man verkligen skriva så i tidskriften Arbetsterapeuten? Ja, det får man faktiskt. Att våga tala om sexualitet kan göra att man behöver utmana sina egna gränser. Men sexualitet är mycket mer än det vi i dagligt tal brukar kalla sex, och definitivt mycket mer än samlag mellan en man och en kvinna. Världshälsoorganisationen WHO definierar sexualiteten som en central del av att vara människa, oavsett ålder och könstillhörighet. Den upplevs och uttrycks i bland annat tankar, fantasier, lust, värderingar, attityder, handlingar, aktiviteter, roller och relationer. Omman tar avstamp i definitionen borde det därför inte råda något tvivel om att sexualitet och sexuell hälsa borde vara en naturlig del av arbetsterapi. Men det är sällan så fucking enkelt. Sveriges Arbetsterapeutstudenter har i många år jobbat för ett ökat fokus på sexuell hälsa på arbetsterapeututbildningarna i landet. I dag varierar det stort mellan utbildningsorterna, och studenterna framhåller att det bidrar till en ojämlik hälso- och sjukvård. I enmotion till fullmäktige 2021 skrev studentstyrelsen ”Vi vill att vi somkommande legitimerade arbetsterapeuter ska känna oss trygga i vår roll kring ämnet sexuell hälsa i förhållande till aktivitet.” En som delar det målet är Anna Lindskog, arbetsterapeut med enmaster i sexologi från Malmö universitet. Hon delar sin tid mellan rättspsykiatrin i Växjö och doktorandprojektet ”Samtal om sexuell hälsa inom rättspsykiatrin”. – Rätten till en sexualitet fri från fördomar, diskriminering, våld eller tvång är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Det är betydelsefullt för självkänsla, nära relationer och välbefinnande – oavsett ålder,funktionsförmåga, kön, könsidentitet eller könsuttryck, säger Anna Lindskog och berättar att Sverige har en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) sedan hösten 2020. ”Våga öppna upp till samtal. Visa att det är okej att ställa frågor om sexualitet, sexuell hälsa eller vad det nu kan vara”, säger Anna Lindskog, arbetsterapeut med en master i sexologi. Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf kk

20 TEMA: SE MÄNNISKAN Hon tvekar inte på frågan om sexualitet och sexuell hälsa hör hemma inom arbetsterapin. – Det korta svaret är: Ja, det är en del av arbetsterapi. Sen beror det på vem eller vilka du frågar. Kielhofner ser sexualitetenmer ur det biologistiska perspektivet, medan andra inom arbetsterapi inkluderar den som aktivitet, det vill säga som ett görande. Anna Lindskog berättar om de australiensiska arbetsterapeutforskarna Claire Lynch och Tracy Fortune som tagit fram enmodell som åskådliggör sexualitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv: Occupational Perspective of Sexuality. – Modellen lyfter fram fyra sammanvävda dimensioner som behöver ta plats i ett professionellt förhållningssätt för att belysa sexualitet ur ett holistiskt perspektiv. Det handlar om att göra sexuella handlingar, att vara en sexuell varelse, att bli en sexuell person och att tillhöra sin sexualitet. Hon tipsar ocksa om att ga in pa amerikanska arbetsterapeutforbundets sajt, aota.org, och soka pa sexuality. Da hittar manmycket intressant om sexuella aktiviteter som en del av arbetsterapi, och ADL, i USA. I den svenska ADL-taxonomin omnämns inte sexualitet. I versionen för personer med psykiska funktionsnedsättningar återfinns dock förmågan till att skapa, behålla och avsluta intima relationer. Anna Lindskog konstaterar att man kan använda ADL-cirkelns tomma fält till frågeställningar relaterade till sexualitet. Men det återkommer vi till. Redan när hon skulle skriva sin C-uppsats i mitten av 2000-talet upptäckte Anna Lindskog att det fanns begränsat med litteratur om arbetsterapi och sexuell hälsa. Med åren växte intresset för olika slags frågeställningar kring sexualitet, sexuell hälsa och sexuella rättigheter, och hon kände att hon ville fördjupa sig i ämnet. Dessutomville hon inte bli avfärdadmed att hon ”bara” var arbetsterapeut när hon lyfte frågorna med andra professioner. Anna Lindskog lämnade sitt dåvarande jobb på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och började 2014 läsa enmaster i sexologi, samtidigt somhon startade eget och frilansade som arbetsterapeut för att därefter jobba halvtid i psykiatrin i Hässleholm och Kristianstad. Sedan 2017 är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats, menmed ny kunskap, och ett nytt mandat. Ett villkor för att komma tillbaka var att få driva ett utvecklingsprojekt för att öka personalens kunskap om sexualitet. Så att det inte blir somnär det för många år sedan skulle bli blandade avdelningar med män och kvinnor på rättspsyk och flera i personalen var oroade för att nu skulle patienterna knulla med varandra. Då svarade Anna Lindskog: – Tror ni inte att de har gjort det redan? Episoden sätter fingret på att det finns många föreställningar och normer kring sex och sexualitet, där heteronormen kanske är den tydligaste. Men Anna Lindskog konstaterar att inomhälso- och sjukvården och omsorgen råder det också en omfattande avsexualisering av människor med funktionsvariationer, skador och kroniska sjukdomar – både hos unga och äldre. Att sexualitet och sexuell hälsa görs till en icke-fråga, somman inte tar upp i mötet med patienterna. Och då är risken överhängande att man inte ser hela människan och hens livssituation och vad som är viktigt för hen. Sommannen somhaft en stroke, och hade en svag arm, och som under sin rehabilitering aldrig fått frågan och som berättade för Anna Lindskog: ”Jag skiter i sexet, men att inte kunna ge min fru en hel kram.” Hon är tydlig med att det är professionernas ansvar att skapa ett tillåtande klimat som öppnar för frågor. – Det är vården som ska bjuda in. Och jag vet att en del tänker att om inte patienten tar upp frågan så är det inget problem, men samtidigt kan patienten tänka att om det vore problem så borde vården ha tagit upp det. Många patienter vågar inte ställa frågan. ”Det handlar inte om att arbetsterapeuten ska bli sexualrådgivare eller ge sexualterapi.” ANNA LINDSKOG FOTO: PRIVAT Sexualitet ”... en central aspekt av att vara människa, genom hela livet, omfattar sex, könsidentiteter och roller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet upplevs och uttrycks i tankar, fantasier, önskningar, övertygelser, attityder, värderingar, beteenden, praktiker, roller och relationer. Även om sexualitet kan innefatta alla dessa dimensioner, upplevs eller uttrycks inte alla alltid. Sexualitet påverkas av samspelet mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, juridiska, historiska, religiösa och andliga faktorer.” Sexuell hälsa ”... ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i relation till sexualitet; det är inte bara frånvaron av sjukdom, dysfunktion eller funktionsnedsättning. Sexuell hälsa kräver ett positivt och respektfullt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer, samt möjligheten att ha lustfyllda och trygga sexuella upplevelser, fria från tvång, diskriminering och våld. För att sexuell hälsa ska uppnås och upprätthållas måste alla människors sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas.” Källa: WHO

21 Anna Lindskog tror att många arbetsterapeuter känner sig osäkra och upplever att de saknar kunskap. Det kan också handla om rädsla för att genera personen och brist på praktisk träning. Hon tipsar om att utgå från Plissit-modellen som konkretiserar fyra olika nivåer av stöd, information, rådgivning och terapi gällande sexualitet. – Det handlar inte om att arbetsterapeuten ska bli sexualrådgivare eller ge sexualterapi, utan att till en början nå första nivån P, det vill säga ge permission, tillåtelse, att prata om sexualitet. Sedan kanmånga av oss även komma till LI-nivån, limited information och ge viss information. Hon fortsätter: – Våga öppna upp till samtal. Visa att det är okej att ställa frågor om sexualitet, sexuell hälsa eller vad det nu kan vara. Du behöver inte kunna svaret, be att få återkomma. Det handlar om att försöka förstå problemet. Finns det något jag kan göra eller vilken profession ska jag hänvisa personen till? För att kunna skapa trygghet hos personer man möter krävs grundläggande kunskaper omnormer och attityder. Anna Lindskog tycker att frågan lämpar sig väl som ett ämne på en APT och i fikarummet. Vilka attityder har vi på vår arbetsplats? Hur pratar vi om sexualitet? Vilka policyer har vi? Hur gör vi i dag och hur skulle vi kunna göra i stället? – Det behövs mer kunskap, mer övning, mer gemensamt språk. Ord och begrepp är så viktiga. Anna Lindskog säger också att ibland ses sexualiteten som ett problem sommåste hanteras, som orsakar oönskade graviditeter eller icke-önskvärda beteenden. Hon blir heligt förbannad av ett sådant synsätt och säger att det handlar om att se människan, vara nyfiken på varför och ta det därifrån och hitta lösningar. Hennes råd till arbetsterapeuter som vill jobba mer med sexualitet och sexuell hälsa är att utgå från de vanliga verktygen i den arbetsterapeutiska lådan –men lägga till ytterligare perspektiv, som till exempel att använda de tomma ”tårtbitarna” i ADL-taxonomin. Hon tipsar också om Gap i vardagens aktiviteter (GAP), som kartlägger skillnaden mellan vad en person vill göra och vad hen faktiskt gör i vardagslivet. Som exempelvis att ha en partner. – Vill personen ha en partner, men inte har det – där har du en öppning för samtal. Ett annat användbart instrument är Bedömning av delaktighet i aktivitet (OCAIRS-S) som öppnar för att samtala om roller ochmål: Längtar personen efter en partner? Efter familj? – Du kan också använda Whodas 2.0 som ges ut av Socialstyrelsen och somhar ett relationsavsnitt. Då är det ett formulär och inte ”jag” som tar upp ämnet. Anna Lindskog har också mängder av lästips för den som vill fördjupa sig i ämnet, ett urval av demhittar du i faktarutan här under. Ett av tipsen är ett informationsmaterial som riktar sig till personal som jobbar inom LSS. Hon konstaterar att titeln på det väl sammanfattar hur du som arbetsterapeut kan göra sexualitet och sexuell hälsa till en självklar del av arbetsterapi: ”Fråga, lyssna, var intresserad.” Slutligen tillägger Anna Lindskog: – Det går att göra skillnad, det går att förändra. Tack vare engagemanget hos Sveriges Arbetsterapeutstudenter, så blir det ”ringar på vattnet”. Jag är i dag gästföreläsare på arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet, föreläser och har workshops kring hur kan vi lyfta området sexuell hälsa i patientmötet och numera är jag doktorand också. Jag är övertygad om att det i dag är ännu fler arbetsterapeutstudenter och arbetsterapeuter som är engagerade i dessa frågor. ¶ n Plissit-modellen Permission – tillåtelse att tala Limited Information – begränsad information Specific Suggestions – specifika råd Intensive Therapy – terapi ANNAS LÄSTIPS Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: bit.ly/tema-srhr Projektet Min sexualitet – min rätt: bit.ly/tema-minsexualitet Funktion i Fokus, nyhetsbrev om sexuell hälsa: bit.ly/tema-nyhetsbrev Malmö stads sidor om sexuell hälsa, mycket bra material för olika verksamheter, som LSS och äldreomsorg: bit.ly/tema-malmo Också bra: mittprivatliv.se och jagharlust.se VILL DU LIGGA MED MIG DÅ? - En kartläggning om sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom ”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!” 2017 • MALMÖ STAD • 1 EN KARTLÄGGN I NG MED SYFTE AT T SYNL I GGÖRA FRÅGOR OM SEXUAL I TET I MALMÖ STADS ÄLDREOMSORG ”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!”

Arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl är på besök hemma hos Birgitta Vallestad på Solskiftets äldreboende. Hundr TEMA: SE MÄNNISKAN

Text: Pontus Wikholm Foto: Jonas Malmström På Solskiftets äldreboende i Åkersberga får man vara sig själv upp i åldrarna. Personalen är hbtqi-utbildad och i jobbet som arbetsterapeut har Eva-Lena Rindahl mött både en transperson och nu en nykär 100-åring. & ra kär kk 23

24 TEMA: SE MÄNNISKAN n nybliven hundraåring som gått och blivit kär. Kanske inte upp över öronen, men Birgitta Vallestad är uppvaktad och det känns bra: ”somnär jag var ung”. Och det är inte ens första gången hon kärat ner sig som 90-plussare. Birgitta bor på Solskiftets äldreboende i Åkersberga, på samma ställe somhennes namne Birgitta ”Gittan” Lundberg bodde, efter att hon som 83-åring hade bytt kön. Troligtvis den äldsta i Sverige somhar genomgått könsbekräftande operationer. De båda Birgittornas arbetsterapeut är Eva-­ Lena Rindahl. – Det viktigaste i bemötandet är att inte ha förutfattade meningar och att låta personerna själva berätta. Det är en stor omställning att flytta in på äldreboende och avviker man dessutom från normen är man i en väldigt skör livssituation. Då är det ännu viktigare hur man bemöts. Solskiftet är ingen studentkorridor med ett gäng kåta ungdomar precis, men känslorna lever kvar i lägenheterna på äldreboendet. Vi pratar sexuell hälsa, hbtqi och om att få vara sig själv upp i åldrarna. Och hur mycket arbetsterapi det är. – Jag såg det inte till en början, men det var väldigt mycket arbetsterapi i övergången frånman till kvinna. Hur sitter en kvinna, hur ser kroppsspråket ut, vilka gester använder man? Jag fick treva mig fram och fråga. I samma veva som Eva-Lena var Gittans stöd efter könskorrigeringen ansökte hon om ett grupputvecklingsstipendium, som arbetsgivaren Attendo hade utlyst. Solskiftet vann och fick bidrag att dra i gång en hbtq-utbildning för personalen. De fick lära sig normer och bestämmelser och de fick plugga begrepp. Det var viktigt. Eva-Lena säger att mycket kan gå fel och att ett missriktat ord kan leda till att man känner sig kränkt, dum och äcklig och då väljer att söka ensamheten och blir deprimerad. – Manmåste få fortsätta vara sig själv och bli bemött med respekt. Möts man av fördomar kanske man flyttar tillbaka in i garderoben på äldreboendet. Det får inte hända. Med Gittan handlade mycket om bekräftelse. Eva-Lena lackade hennes naglar, borstade håret och fick experthjälp av en undersköterska för att sminket skulle sitta. De provade kläder och bejakade allt som var ”tjejigt”. Gittan kom ut och kunde berätta sin livshistoria i tidningarna Allas och QX. – Det har hänt mycket sen 70-talet och ännu mer på bara de senaste tio åren. Men det kommer inte av sig självt och vi måste fortsätta påminna oss om att alla är olika. Och vi måste fråga, inte tro att vi vet hur någon är eller vill ha det. Till Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 2021 lämnade Eva-Lena Rindahl in enmotion tillsammans med kollegan Stefan Balogh om att sexuell hälsa ska ingå på samtliga utbildningsorter med arbetsterapeutprogram. Fullmäktige beslöt att förbundet ska fortsätta sitt påverkansarbete för att så ska ske. – Det handlar ommänniskan i aktivitet. Sex och sexualitet är en aktivitet i dagliga livet, som vilken ”Sex och sexualitet är en aktivitet i dagliga livet, som vilken som helst.” EVA-LENA RINDAHL k hbtqi homo bi trans queer intersex

25 somhelst. Eller somGittan svarade på frågan om vad det är för skillnad på att vara kvinna jämfört med man: ”Ingen skillnad alls, det handlar om att vara människa.” Eva-Lena berättar om första gången Birgittorna möttes. Birgitta frågade hur länge Gittan hade varit kvinna. Fick veta att det var tre år och så var det bra med det. Själv kommer Birgitta Vallestad ihåg hur hon blev uppvaktad för tio år sedan. Hon väntade på bussen och en äldre man stannade till med bilen: ”Ska du till centrum?”. Det skulle hon ju och följde med. De träffades några gånger och en dag bjöd Birgitta på tårta. – Han hade god aptit, tog både en och två bitar. Jag fick hans telefonnummer och tänkte att han nog ville ha receptet. Men han ville mer än så. Frågade omhan fick ge mig en kram. Och vilken känsla! Efter det träffades vi lite, eller mycket också. Det har gått några år och hennes gamla flirt har dött. Men livet rullar på och i november hängde Birgitta upp kungens och drottningens gratulationer på väggen. När det nu är gofika eller dans i samlingsrummet har hon åter en kavaljer. Dansa gör hon gärna och det brukar vara en ledig plats bredvid en viss äldre herre. – Det händer förstås att vi råkar placera vissa personer bredvid varandra, säger Eva-Lena Rindahl. ¶ Fotnot. Gittan har flyttat och bor inte längre kvar på Solskiftet i Åkersberga. Läs hennes historia i allas.se från nov. 2020 (sök på Gittan) och på qx.se från feb. 2021 (sök på ”Birgitta Lundberg” inom citattecken och bläddra till sidan 49). Bilder från Solskiftet på: instagram.com/attendo_solskiftet. Arbetsterapeuten Eva-Lena Rindahl på Solskiftets äldreboende i Åkersberga utanför Stockholm visar sin arsenal av peruker och partyglasögon. Den kan hon ta till för att bryta isen: ”Ingen kan fortsätta vara arg om jag kommer in med ett par kattöron i rummen.”

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=