Arbetsterapeuten-1-2022

21 Anna Lindskog tror att många arbetsterapeuter känner sig osäkra och upplever att de saknar kunskap. Det kan också handla om rädsla för att genera personen och brist på praktisk träning. Hon tipsar om att utgå från Plissit-modellen som konkretiserar fyra olika nivåer av stöd, information, rådgivning och terapi gällande sexualitet. – Det handlar inte om att arbetsterapeuten ska bli sexualrådgivare eller ge sexualterapi, utan att till en början nå första nivån P, det vill säga ge permission, tillåtelse, att prata om sexualitet. Sedan kanmånga av oss även komma till LI-nivån, limited information och ge viss information. Hon fortsätter: – Våga öppna upp till samtal. Visa att det är okej att ställa frågor om sexualitet, sexuell hälsa eller vad det nu kan vara. Du behöver inte kunna svaret, be att få återkomma. Det handlar om att försöka förstå problemet. Finns det något jag kan göra eller vilken profession ska jag hänvisa personen till? För att kunna skapa trygghet hos personer man möter krävs grundläggande kunskaper omnormer och attityder. Anna Lindskog tycker att frågan lämpar sig väl som ett ämne på en APT och i fikarummet. Vilka attityder har vi på vår arbetsplats? Hur pratar vi om sexualitet? Vilka policyer har vi? Hur gör vi i dag och hur skulle vi kunna göra i stället? – Det behövs mer kunskap, mer övning, mer gemensamt språk. Ord och begrepp är så viktiga. Anna Lindskog säger också att ibland ses sexualiteten som ett problem sommåste hanteras, som orsakar oönskade graviditeter eller icke-önskvärda beteenden. Hon blir heligt förbannad av ett sådant synsätt och säger att det handlar om att se människan, vara nyfiken på varför och ta det därifrån och hitta lösningar. Hennes råd till arbetsterapeuter som vill jobba mer med sexualitet och sexuell hälsa är att utgå från de vanliga verktygen i den arbetsterapeutiska lådan –men lägga till ytterligare perspektiv, som till exempel att använda de tomma ”tårtbitarna” i ADL-taxonomin. Hon tipsar också om Gap i vardagens aktiviteter (GAP), som kartlägger skillnaden mellan vad en person vill göra och vad hen faktiskt gör i vardagslivet. Som exempelvis att ha en partner. – Vill personen ha en partner, men inte har det – där har du en öppning för samtal. Ett annat användbart instrument är Bedömning av delaktighet i aktivitet (OCAIRS-S) som öppnar för att samtala om roller ochmål: Längtar personen efter en partner? Efter familj? – Du kan också använda Whodas 2.0 som ges ut av Socialstyrelsen och somhar ett relationsavsnitt. Då är det ett formulär och inte ”jag” som tar upp ämnet. Anna Lindskog har också mängder av lästips för den som vill fördjupa sig i ämnet, ett urval av demhittar du i faktarutan här under. Ett av tipsen är ett informationsmaterial som riktar sig till personal som jobbar inom LSS. Hon konstaterar att titeln på det väl sammanfattar hur du som arbetsterapeut kan göra sexualitet och sexuell hälsa till en självklar del av arbetsterapi: ”Fråga, lyssna, var intresserad.” Slutligen tillägger Anna Lindskog: – Det går att göra skillnad, det går att förändra. Tack vare engagemanget hos Sveriges Arbetsterapeutstudenter, så blir det ”ringar på vattnet”. Jag är i dag gästföreläsare på arbetsterapeutprogrammet vid Göteborgs universitet, föreläser och har workshops kring hur kan vi lyfta området sexuell hälsa i patientmötet och numera är jag doktorand också. Jag är övertygad om att det i dag är ännu fler arbetsterapeutstudenter och arbetsterapeuter som är engagerade i dessa frågor. ¶ n Plissit-modellen Permission – tillåtelse att tala Limited Information – begränsad information Specific Suggestions – specifika råd Intensive Therapy – terapi ANNAS LÄSTIPS Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter: bit.ly/tema-srhr Projektet Min sexualitet – min rätt: bit.ly/tema-minsexualitet Funktion i Fokus, nyhetsbrev om sexuell hälsa: bit.ly/tema-nyhetsbrev Malmö stads sidor om sexuell hälsa, mycket bra material för olika verksamheter, som LSS och äldreomsorg: bit.ly/tema-malmo Också bra: mittprivatliv.se och jagharlust.se VILL DU LIGGA MED MIG DÅ? - En kartläggning om sexuell hälsa hos personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom ”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!” 2017 • MALMÖ STAD • 1 EN KARTLÄGGN I NG MED SYFTE AT T SYNL I GGÖRA FRÅGOR OM SEXUAL I TET I MALMÖ STADS ÄLDREOMSORG ”JA MEN ÄLDRE HAR INTE SEX. FOLK TÄNKER SÅ!”

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=