Arbetsterapeuten-2-2021

22 TEMA: ARBETSTERAPIFORUM ”En RCT står inte ensam som en golden standard” Forskargruppen HELD ( Health in Every- day Life among people with neurological Disorders ) på Karolinska institutet i Stock­ holm har i många år gjort internationella och nationella studier för att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom strokeområdet, både för prevention och rehabilitering. På Arbetsterapiforum hade forskargruppen planerat att hålla en workshop, men det sat­ te pandemin käppar i hjulet för, i stället blev det en kor­ tare presentation av Ann Helen Patomella och Susan­ ne Guidetti. – En modell som har passat oss väldigt bra för utveckling och utvärdering av komplexa interventioner är Medical Re- search Council-guidelines från Storbritannien. Traditionellt utgår interventionsforskning från rent farmakologiska stu­ dier, men interventioner inom arbetsterapi är komplexa och det handlar ommänniskor – där alla är olika och därmed också har olika behov. Dessut­ om vet vi att det är ganska svårt att få människor att ändra sina bete­ enden, både för den som ska ta emot inter­ ventionen och för dem som ska ge den, säger hon när tidskriften intervjuar henne inför Arbetsterapiforum. På konferensen berättade Susanne Gui­ detti om utvecklingen av interventionen Face 2.0. Det är en mobiltelefonstödjande intervention efter stroke för att öka aktivi­ tet och delaktighet i vardagen. Ledorden är personcentrering, teamarbete och teknik (se faktaruta). Just nu pågår en RCT-studie (en rando­ miserad kontrollerad studie) av interventionen där hemrehabi­ literingsteam i Dalarna, Gävleborg och Stockholm deltar – 80 personer får inter­ ventionen och 80 personer får den sedvanliga rehabili­ teringen. Vägen till RCT:n har gått via flera års utveckling och studier, i Sverige, Danmark och Uganda. Förutom att studera effektiviteten av interven­ tionen för personerna som deltar kommer forskarna att undersöka implementerings­ processen. Det kan handla om allt från hur deltagande team får information om projektet till varför en verk­ samhet har sämre deltagande (i en tidigare studie drabbades till exempel en enhet av vinterkräksjuka). – Vi försöker undersöka alla faktorer och mekanismer som gör att vi får den effekt vi får. Hon konstaterar att i MRCguidelines ges betydelse även åt kvalitativa studier vid utvärderingen av en intervention. – En RCT står inte ensam som en golden standard. För att införandet ska bli framgångsrikt har det visat sig viktigt att identifiera varför olika aktörer vill delta och vad de behöver för att kunna genomföra interventionen. Och det varierar mellan patienter, närstå­ ende, vårdprofessionerna, chefer och fors­ kare. Den kunskapen har forskargruppen tagit med sig in i RCTstudien, som i början av året inleddes med digitala workshoppar där de deltagande teamen fick en grundlig introduktion till Face 2.0. – Det handlar om ”What’s in it for me?”, vilket också är namnet på en av våra artik­ lar. Det gäller att hitta nyckelfaktorer. Då kan jag till exempel lättare möta en chef om varför just deras enhet ska delta. Hon fortsätter: – Finns det ett intresse att delta kommer man försöka följa hur det är sagt att man ska göra. Men anser de som ska ge inter­ ventionen att det inte är intressant och inte tror på den, då kommer de inte att vara övertygande i mötet med patienterna katja alexanderson Livesändningen. S3: Utbildning, forskning och profession i förändring (efter ≈33min). Komplexa interventioner innehåller många delar som samspelar. Vad krävs av hälsoprofessionerna, av mottagarna? Organisatoriska förutsättningar? Tekniska förutsättningar? Kulturella aspekter? Frågorna är många och därför är det viktigt att utvärdera såväl implementeringsprocessen som effekten av interventionen för att kunna utveckla och införa nya metoder. ”Det handlar ommänniskor – där alla är olika och där- med också har olika behov.” SUSANNE GUIDETTI F O T O : K I Läs hur Externa

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=