41 att se till att parasport och fritidshjälpmedel på riktigt är inkluderade i verksamheten och inte en sidogrej. Det är svårt att hitta begagnad parasportutrustning och fritidshjälpmedel som står oanvänd. Därför har vissa kommuner gjort undantag från att allt ska vara återbruk och i stället köpt in anpassad utrustning. – Men i och med att Fritidsbanken blir mer känd är det fler och fler som skänker utrustning. Det kan vara föreningar, men också privatpersoner. Och en barnhabilitering har skänkt trehjuliga cyklar. I andra fall handlar det om att Fritidsbanken lånar ut andras utrustning. Ett exempel är att idrottsföreningar väljer att fortsätta äga utrustningen även om Fritidsbanken sköter utlåningen. Så fungerar det sedan tidigare i Umeå (se nästa uppslag). Det kan också handla om att hitta samarbeten med regioner. – I till exempel Skåne lånar fritidsbankerna ut fritidshjälpmedel som regionen köpt in och äger. Hjälpmedelscentralen har dessutom tagit på sig ansvaret för att regelbundet serva och underhålla utrustningen. Enklare reparationer gör fritidsbankerna själva. Och just eftersom det ofta krävs speciell kompetens både för att ta hand om utrustningen och kring hur den ska användas har Fritidsbanken centralt byggt en digital utbildningsportal som alla medarbetare har tillgång till. Där finns faktablad för den vanligaste parasportutrustningen och även utbildningar i tillgänglighet och inkluderande bemötande. Fritidsbanken aktivitet k 48 procent av låntagarna tror inte att de hade testat aktiviteten om de inte hade kunnat låna utrustning från Fritidsbanken. k Förra året lånades 1 069 fritidshjälpmedel/parasportutrustning ut (jämfört med cirka 30 utlån året då Arvsfondsprojektet startade). Det finns 130 fritidsbanker i Sverige. Målet är att fritidshjälpmedel och parasportutrustning ska vara en självklar del i utbudet. kk h
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=