18 TEMA: FLER – Många har kommit en bit i yrkeslivet när de söker till arbetsterapeutprogrammet och då tror jag att det blir extra attraktivt att veta att det finns goda förutsättningar att få jobb, säger Christina Lundqvist och tillägger att det är viktigt att öka kännedomen om yrket bland allmänheten, men även hos övriga professioner inom hälso- och sjukvården. Trots det ökade intresset är prognosen för de kommande fem till tio åren att det kommer vara fortsatt brist. De senaste åren har det tillkommit ungefär 400 legitimerade arbetsterapeuter årligen, men det räcker inte för att kompensera för pensionsavgångar och ökad efterfrågan på arbetsterapi. Fler utbildningsplatser och högre genomströmning är en del av lösningen, men enligt Christina Lundqvist handlar det också om att arbetsterapeuter ska vilja, och orka, arbeta högre upp i åldrarna. – Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer, så att arbetsterapeuter kan jobba utifrån hela sin palett av insatser. En annan aspekt är att se över hur arbetsterapeuters kompetens kan användas på bästa sätt inom hälso- och sjukvården. Finns det arbetsuppgifter som andra professioner kan göra i stället, för att avlasta arbetsterapeuter? – Behovet av stödpersonal till arbetsterapeuter har ökat kraftigt och i många verksamheter tittar man på nya former av arbetsväxling. Det är en fråga som vi på förbundet ser närmare på, för att kunna ge tydligare vägledning i hur det kan genomföras på ett bra sätt. Digitaliseringen är ett annat område som kan frigöra tid för arbetsterapeuter, till exempel vid snabba uppföljningar eller digitala hembesök. Sammantaget kommer det att krävas fortsatt idogt arbete från flera olika håll för att fylla behovet. En antagningsomgång med många sökande gör ingen sommar, men Christina Lundqvist är hoppfull: – Att antalet sökande till arbetsterapeutprogrammen har vänt uppåt visar att det faktiskt är påverkbart, att det går att åstadkomma en förändring. Nu behöver vi hålla i det goda arbetet! ¶ Arbetsterapeuter är på intet sätt den enda yrkesgrupp det kommer att råda brist på framöver. Tvärtom står välfärden inför en enorm kompentensutmaning, inte minst med tanke på att antalet 80-plussare kommer att öka kraftigt. Den senaste personalprognosen från arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, visar att den åldrande befolkningen gör att antalet anställda behöver öka med cirka 9 000 årligen fram till 2031, om inget annat förändras. Det är främst inom äldreomsorgen som behoven ökar, men också inom hälso- och sjukvård. Samtidigt ökar antalet i arbetsför ålder inte tillräckligt. – Den största utmaningen för välfärdens kompetensförsörjning är bristen på arbetskraft och att den kommer att tillta, säger Bodil Umegård, sektionschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, och tillägger att i sex av tio kommuner kommer andelen personer i arbetsför ålder till och med att minska. Konkurrensen om arbetskraften kommer att bli hård, många branscher slåss om personalen. Det kommer inte att räcka med att utbilda fler. – Den största möjligheten är den befintliga personalen. Bodil Umegård lyfter fram flera olika strategier, bland annat goda möjligheter ”Arbetsgivarna har ett stort ansvar för att skapa goda arbetsmiljöer.” FOTO: PONTUS WIKHOLM Välfärdens befintliga medarbetare är nyckeln för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver att fler får, kan och vill arbeta heltid, men också längre upp i åldrarna, säger Bodil Umegård på SKR. ”Vad kan CHRISTINA LUNDQVIST
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=