ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Vår omvärld förändras allt snabbare. Digitalisering, AI och nya kunskaper inom diagnostik och behandling förändrar snabbt kunskapspanoramat inom de områden där vi arbetsterapeuter är verksamma. Även människors vanor, rutiner och prioriteringar i vardagen förändras, vilket ytterligare påverkar våra arbetsterapeutiska insatser. Därtill möter vi i ökad utsträckning patienter med komplexa behov samt ökade krav på att leverera effektiva och kunskapsbaserade insatser. Det här är den arbetsvardag vi arbetsterapeuter står i. Vi arbetar i en kunskapsintensiv bransch och det ställer krav på oss att vi kontinuerligt förändrar och fördjupar våra kunskaper. Inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg pågår just nu ett omfattande arbete med det som brukar kallas för kunskapsstyrning. Syftet är att styra våra verksamheter på ett sådant sätt att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för att den bästa tillgängliga kunskapen används i varje patientmöte, en hälso- och sjukvård där ny kunskap systematiskt utvecklas, delas och omsätts i praktiken. Från Sveriges Arbetsterapeuters sida är vi i grunden positiva till det arbete som pågår kring den nationella och regionala kunskapsstyrningen. Den är avgörande för att vi ska lyckas med omställningen till en god och nära vård som bättre möter de komplexa behov och utmaningar som vi står inför. Förbundet har därför under de senaste åren arbetat mycket med frågor som rör kunskapsstyrning. Vi bevakar, föreslår experter inom olika områden och svarar på remisser i syfte att synliggöra och tydliggöra vår professions behov. Det är därför glädjande att se att arbetsterapeutiska insatser nu inkluderas i allt fler kunskapsstöd såsom nationella riktlinjer och vård- och insatsprogram. Men vi fortsätter förstås vårt påverkansarbete för att arbetsterapeuters insatser ska finnas med i ännu fler sammanhang. Det är av stor betydelse att vår professions insatser synliggörs inom kunskapsstyrningens olika delar. Om vi ska kunna gå från ord till handling måste trots allt orden finnas på plats. Men orden hjälper föga om inte rätt förutsättningar skapas ute i verksamheterna. Om vi som arbetsterapeuter ska kunna använda bästa tillgängliga kunskap i varje patientmöte behöver vi få tillgång till den nya kunskapen och förutsättningar för att omsätta den i praktiken. Vi behöver kontinuerlig fortbildning och vidareutbildning. Där är vi inte i dag. Våra arbetsgivare tar inte sitt ansvar i tillräcklig grad. Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legitimationsansvar. Alltför få arbetsterapeuter får möjlighet att fördjupa sin kompetens genom studier på magister-, master- och specialistutbildningsnivå. Här krävs förändring. Just nu pågår regeringens ”behörighetsutredning” som bland annat ska se över reglerad specialistutbildning för fler legitimerade yrkesgrupper samt behovet av att införa krav på kontinuerlig fortbildning. För oss arbetsterapeuter är detta en mycket viktig utredning och från förbundet sida jobbar vi aktivt med att tydliggöra de behov vår profession har i dessa frågor. Vi kräver förändring. Möjligheten till fortbildning och vidarebildning har aldrig varit en viktigare del i arbetsterapeuters arbetsliv. Påfyllnad krävs ”Alltför få arbetsterapeuter uppger i förbundets medlemsenkäter att de får den fortbildning som de behöver för att upprätthålla sin kompetens i relation till sitt professions- och legitimationsansvar.”
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=