20 TEMA: NÄRA både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska få en individuell plan som innehåller förebyggande och rehabiliterande insatser. Det gäller också vid inskrivning i särskilt boende. Det ska också framgå vad målet med insatserna är utifrån den enskildes perspektiv. Men för att det förebyggande och hälsofrämjande synsättet ska bli verklighet har äldreomsorgen en resa att göra från enmånga gånger omsorgs- och vårdinriktad kultur där insatser sätts in först när problemhar uppstått. Olivia Wigzell ser flera utmaningar på vägen. Det handlar bland annat om kompetensförsörjningen, både av legitimerad personal och av undersköterskor och annan baspersonal. En annan nyckel är att arbetets organisering måste ge utrymme för förebyggande och hälsofrämjande insatser. Att det kan få ta längre tid initialt, men i förlängningen bidrar till ökad självständighet och minskat hjälpbehov. – Minutstyrning står ofta i konflikt med det här. Den gör det svårt att situations- och individanpassa många gånger. I hela förslaget till lag försöker vi skriva in vikten av att utgå från den enskilda individen och behoven. Även för legitimerad rehabpersonal kan arbetssätten behöva ändras, exempelvis från att fungera som ”konsulter” som kommer in när andra professioner bedömer att de behövs. – För att klara målenmåste man arbeta mer teambaserat, mer gränsöverskridande mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och mer med uppföljning. Olivia Wigzell lyfter att de individuella planerna är kraftfulla verktyg för att åstadkomma förändring, då det i lagförslaget tydligt framgår att de ska inkludera förebyggande och rehabiliterande insatser. – Då blir det svårt att säga att det inte blir några sådana insatser. Ett annat viktigt verktyg i förändringsresan är framtagandet av en nationell ordning för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen (NOK). Utredningen har tagit fram enmodell för hur NOK:en kan byggas upp. Tanken är att den ska konkretisera hur beslutsfattare, verksamheter ochmedarbetare praktiskt ska arbeta för att nå lagens mål, och bidra till nationell likvärdighet. NOK:en kan liknas vid läroplanen som togs framnär förskolan gjorde motsvarande kvalitetsresa till att bli en pedagogisk verksamhet. Olivia Wigzell poängterar att den ska tas fram i bred samverkanmed professionerna och kommunerna – och det behöver få ta tid. – Den ska vara ett räcke för verksamheterna att hålla sig i när de utvecklar kvaliteten. Olivia Wigzell trycker lite extra på att det behövs mycket mer samverkanmellan hälso- och sjukvård och sociala insatser. Och nämner att utredningens förslag om att införa både fast omsorgskontakt och fast kommunal vårdkontakt kan underlätta det samarbetet. En annan nyhet är att äldreomsorgen ska bli skyldig att uppmärksamma när den enskilda har behov av hälso- och sjukvård, och hjälpa vidare till vård. Hon ser även att NOK:en har en viktig roll att spela för ökad samverkan. Avslutningsvis hoppas, och tror, Olivia Wigzell att utredningens förslag leder till att det blir mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen. – Manmåste tydligare lyfta fram att äldreomsorgen är de personer som arbetar i verksamheterna. Äldreomsorg är inte bara rutiner, utan vilar så mycket på omdöme, kompetens och erfarenhet. Det måste finnas utrymme för att använda sitt omdöme i stunden och det dagliga arbetet. ¶ ”För att klara målen måste man arbeta mer teambaserat.”
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=