37 i gång en liten hjälpmedelsdistribution. Besökare från Sverige fick ta med sig hjälpmedel i sitt bagage och själva reste de som rullstolsanvändare med flyget. I längden var det inte hållbart och idén om ett mer ordnat sätt att förmedla hjälpmedel växte fram. Hjälpmedel utan gränser såg dagens ljus 2013. Den ideella föreningen arbetar för att barn, vuxna och äldre med funktionsnedsättning, i länder där hjälpmedel ännu inte är en självklarhet, ska få möjlighet till ett aktivt liv. För två år sedan tog Helene Lidström över. Ett av hennes forskningsområden är just hjälpmedel, men engagemanget i HUG bottnar också i en vilja att bidra till en bättre värld. – Jag är så tacksam över att jag bor där jag bor och vill göra det där lilla extra för andra. Med min kunskap och slöseriet i Sverige med alla hjälpmedel som annars slängs, så handlar det både om det medmänskliga och ett hållbarhetsperspektiv. HUG får in hjälpmedel på tre olika sätt. Det kan vara privatpersoner som inte längre behöver hjälpmedel eller förbrukningsvaror som de köpt, men somde inte vill kasta. Sedan är det från särskilda boenden och andra vårdinrättningar somhar överblivna hjälpmedel, exempelvis vid en nedläggning. – Det är inga personliga hjälpmedel. Vi tar inte emot förskrivna hjälpmedel som ska åter till hjälpmedelscentralen. Den tredje kategorin är nyproducerade hjälpmedel som skänkts direkt av företag. De är allra enklast att hantera eftersom de är oanvända och ligger i sina förpackningar, bland annat har HUG fått rollatorer från Human Care och Trust Care. När hjälpmedlen väl är på plats i mottagarlandet brukar HUG höra av sig till givarna och berätta hur det gått. Förutom Indien har föreningen skickat hjälpmedel till Kuba och Moçambique (se nästa uppslag). Mottagarna har HUG huvudsakligen hittat genom styrelsens egna nätverk. – Men i år ville vi göra en insats för Ukraina och letade aktivt, och har fått kontakt med en organisation somheter Agape som fraktade hjälpmedlenmed lastbil. De samarbetar med organisationen Motivation i Rumänien, med rehabiliteringspersonal och personer med egen erfarenhet av hjälpmedelsanvändning. Vårt stora dilemma är att transporter kostar väldigt mycket pengar. Flygfrakt är inte att tänka på och även båt är dyrt, men genom ett samarbete med shippingföretaget Shipco kan de minimera kostnaderna eftersom de får skicka med hjälpmedel i containrar där det finns ledigt utrymme. – De hjälper oss också att hämta grejerna i Stockholm och kör ner dem till Göteborg. Helene Lidström understryker att det är nödvändigt att ha bra kontaktpersoner i mottagarländerna. – Det krävs otroligt mycket administration för att få in hjälpmedel, även om det är skänkta varor. Och korruptionen gör att du måste ha en kontaktperson på andra sidan. Det handlar också om att hjälpmedlen ska användas på rätt sätt och komma till nytta. Helene Lidström lyfter fram att hjälpmedel är ett komplext område – det handlar ommycket mer än att få en produkt. – I styrelsen är vi främst fysio- och arbetsterapeuter och vår kompetens och förståelse behövs för att det ska bli bra i slutändan, annars skulle vem somhelst kunna distribuera hjälpmedel. Det är viktigt att poängtera att vi inte ska tro att låginkomstländerna bara står där och säger: ”Ja!”. Vi måste vara lika professionella somhär hemma. En utmaning är att hjälpmedel många gånger är ovanligt i mottagarländerna och att personalen har liten erfarenhet av hur man använder dem på bästa sätt. – I Moçambique finns det till exempel inga arbetsterapeuter. För att överbrygga problemen har HUG bland annat skickat med instruktionsfilmer för hur man använder en rollator – och jobbar med att sätta sammanmer utbildningsmaterial. liv åt hjälpmedel GÖTEBORG. Fysioterapeuten Ulla Wiberg märker upp hjälpmedel på väg till Indien i Göteborgs hamn. MOÇAMBIQUE. Ett skepp har kommit lastat till Maputo, bland annat med rollatorer från Nacka. Därefter vidaretransport till ett äldreboende på landsbygden. Läs mer på nästa uppslag. FOTO: PRIVAT FOTO: MICHEL OLOFSSON
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=