#4 2024 TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k PORTRÄTTET TEMA TUFFT LÄGE ”DET VAR INTE MENINGEN ATT JAG SKULLE DÖ” TIDSKRIFT SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Lokala ombudet Mathilda van Dijk tog fajten för arbetsmiljön på Mälarsjukhuset i Eskilstuna k TIKTOK Molly fyller flödet med arbetsterapi k KARRIÄR Sportrehabilitering – inte bara för fysio k BUP PÅ SIS-HEM Arbetsterapeuter stöttar sköra unga gör skillnad
TRAPPA UPP DIN KUNSKAP! Våra utbildningar, byggda på vetenskaplig grund, är särskilt framtagna för fysioterapeuter, arbetsterapeuter och hjälpmedelskonsulenter. Certifiering sker på tre olika nivåer, som bygger på varandra. ”De bästa kurserna jag har gått. Genom HMC Sveriges metod har alla vi på arbetsplatsen fått ett gemensamt språk, från rehab till undersköterska – vi samarbetar kring patienterna, så som det ska vara.” Öka och dokumentera din kompetens: • Bli din arbetsplats expert på att analysera förflyttning • Kvalitetssäkra dina förskrivningar • Skapa förutsättningar för hälsofrämjande förflyttningar • Förändra arbetssätt hos den personal du handleder • Få konkreta arbetsverktyg som underlättar kommunikationen mellan olika yrkesgrupper BLI EXPERT PÅ FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP! HMC • ETT NATIONELLT KUNSKAPSCENTER INOM FÖRFLYTTNING Utbildningar av legitimerad personal - för legitimerad personal! Gå Manuella förflyttningar och Förflyttning med personlyft så får du en bra grund som förskrivare. 10% rabatt om du bokar båda utbildningarna samtidigt. • LÄS MER OM VÅRA KURSER OCH VÅR UNIKA METOD PÅ WWW.HMCSVERIGE.SE
katja alexanderson Chefredaktör SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Nicklas Thegerström Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Victoria Pettersson victoria.pettersson@mediakraft.se 073 511 81 79 TS-kontrollerad upplaga: 10 500 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs Koll på anställningsintervjun s 46 40 Reportage Sköra unga får det bättre när Bup och SiS jobbar ihop 45 Appspalten Kalender-appar med bildstöd 48 Förbundsnytt Klövsjöanmälan öppen 50 Kalendarium 5 Ordföranden På med ledartröjan 6 Aktuellt 8 Porträttet: Gittel Ullebo Efter mörkret 14 Hallå där! Varför skrev du en bok? 16 Tema: Tufft läge Facket i vått och torrt Steg i rätt riktning Mathildas engagemang gav resultat i Eskilstuna Turbulent när Region Östergötland sparar Läs hur arbetsterapeuterna påverkas av nedskärningarna 34 Nya böcker Den där jävla döden 36 Karriär Anna har alltid ett finger med i spelet 39 Krönikan: Karin Nygårds Är jag normal? ”Många av våra tjejer har det extremt svårt på kvällen när de blir ensamma med sina tankar.” s 40 FOTO: KATJA ALEXANDERSON #4 2024 När jag började mitt första jobb var det så självklart att gå med i facket att jag inte minns om jag fick en fråga eller bara gjorde det av mig själv. Som ett barn av sjuttiotalet var det inget att fundera över. Vikten av solidaritet och att vi är starkare tillsammans satt i ryggraden. Trots det engagerade jag mig inte, utan satte bara avgiften på autogiro. Det skulle dröja nästan tjugo år innan jag hade kontakt med facket. När mina kollegor och jag blev uppsagda på grund av arbetsbrist visade sig medlemskapet oerhört värdefullt – både psykologiskt och ekonomiskt. Den erfarenheten gjorde att jag sedan dess varit såväl skyddsombud som lokalfacklig. I det här numret skriver vi om att det är tufft läge i många av landets regioner och kommuner. Vi samtalar med vice förbundsordförande Kristina Hultman om att facket är extra viktigt i oroliga tider. I Sörmland har lokala ombudet Mathilda van Dijks engagemang, tillsammans med sin lokalfackliga kollega, gjort att det numera finns en gedigen handlingsplan för att förbättra arbetsmiljön för arbetsterapeuterna i slutenvården på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Vi berättar också om att i Region Östergötland riskerar flera arbetsterapeuter att bli av med jobbet när regionen behöver göra kraftiga besparingar. Det har varit en turbulent process sedan ett storvarsel lades tidigt i våras. Dessutom en uppdatering om Arbetsförmedlingens tjänst Steg till arbete som kantats av klagomål, men där en ljusning nu kan ses. Dessutom möter du Gittel Ullebo som överlevde det hon kallar en psykisk olycka – men den berövade henne också flera kroppsdelar. I dag har hon lämnat mörkret bakom sig och engagerar sig för att sprida kunskap om psykisk ohälsa. Vi skriver också om arbetsterapeuter som stöttar unga tjejer på SiS-hem, ger dig koll på anställningsintervjun och som vanligt tips om appar och böcker samt en hel del annat. Trevlig läsning! Ps. Såg du ”stämpeln” på omslaget? Tidningen är nominerad till Publishingpriset 2024! Enade vi stå, söndrade vi falla 3
R MINITECH SWEDEN AB Källvägen 17 | 782 33 Malung | Tel. 0281-301 70 mail@minitech.se | www.minitech.se Med mer än 20 års erfarenhet tillverkar och säljer vi välutvecklade MEDICINSKA VÄRMEHJÄLPMEDEL 042-25 27 00 info@camp.se camp.se Komplett sortiment för handrehabilitering OrthoThermic™ Handske som ger värme och kompression för att tillfälligt minska smärta, stelhet och inflammation Göteborg Karlstad Lidköping Malmö Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Trapphiss snabbt och enkelt! Egna montörer och säljare i hela Sverige 4
ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Historiskt sett har Sverige varit ett föregångsland som satt standarden när det gäller stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning. Under 1960-talet fick den svenska normaliseringsprincipen stor internationell uppmärksamhet, vilket ledde till nedläggningen av de stora institutionerna och lade grunden för vår moderna funktionshinderspolitik. När Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, instiftades för 30 år sedan, betraktades vi som banbrytande. FN använde till och med Sverige som förebild under utvecklingen av funktionsrättskonventionen på 2000-talet. Vi i Sverige har verkligen en funktionshinderspolitisk resa att vara stolta över. Men trots detta ser vi i dag tecken på att vi tappar mark, att vi tar steg bakåt i arbetet för att säkerställa jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Sveriges Arbetsterapeuter har under lång tid lyft fram den ojämlika tillgången till habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Vi har också lyft betydelsen av en utvecklad elevhälsa och förbättrade arbetsmarknadsinsatser som ger personer med funktionsnedsättning ett mer ändamålsenligt individuellt stöd. Socialstyrelsen, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys samt IVO har i upprepade uppföljningar påpekat brister inom olika funktionshindersverksamheter. I våras riktade även FN stark kritik mot Sveriges för brister när det gäller att leva upp till funktionsrättskonventionen. Det är tydligt att vi inte längre lever upp till det ideal som en gång gjorde oss till förebilder på området. Denna utveckling är oroande, men vi arbetsterapeuter måste ta vårt ansvar och se vår roll i vad som behöver göras för att vända den nedåtgående spiralen. Vår profession är viktig för att Sverige ska nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken om att säkerställa jämlika levnadsvillkor för den som lever med funktionsnedsättning. Vår kompetens är avgörande för många av de personcentrerade stöd och lösningar som behövs för att öka individens självständighet. Detta i form av exempelvis aktivitetsträning, strategier i vardagen, hjälpmedel eller andra anpassningar av den omgivande miljön. Men vår roll sträcker sig längre än så. Vi kan och bör spela en större roll på samhällsnivå för att bidra till att riva hinder, sprida kunskap och motverka utanförskap och stigmatisering. I september är Sveriges Arbetsterapeuter medarrangörer för Intradagarna – en mötesplats för kunskapsspridning mellan alla som är engagerade i frågor som rör funktionsrätt och stöd till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under dessa dagar kommer LSS 30-årsjubileum att firas, men något som också kommer att uppmärksammas är de brister som i dag finns när det gäller stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning. Förbundets engagemang i denna form av aktiviteter är en tydlig markering för att visa att funktionsrättsfrågor är viktiga för vår profession. Sveriges Arbetsterapeuter är, och måste fortsätta vara, en självklar del i arbetet med att skapa ett universellt utformat och tillgängligt samhälle. Ett samhälle där diskriminering på grund av funktionsnedsättning inte har någon plats och där alla individer får de personcentrerade stöd och lösningar de behöver för att nå aktivitet, delaktighet och hälsa. Det är dags att vi i Sverige återigen tar på oss ledartröjan och visar vägen i funktionshinderspolitiken. På med ledartröjan ”Sveriges Arbetsterapeuter är, och måste fortsätta vara, en självklar del i arbetet med att skapa ett universellt utformat och tillgängligt samhälle.”
6 Arbetssjukdomarna har minskat jämfört med 2022, men jämfört med åren före pandemin har antalet kvinnor som drabbas av sjukdom på grund av jobbet ökat, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande. Bland kvinnor låg anmälda arbetssjukdomar av organisatoriska och sociala orsaker förra året på den högsta nivån sedan 2014. – Det är oroväckande att det fortfarande är så många kvinnor som anmäler att de drabbats både av arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Det är främst kvinnor inom vård och omsorg samt utbildning som drabbas av sjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer, som hög arbetsbelastning, med liten möjlighet att påverka sitt arbete och återhämta sig. Arbetsgivare och myndigheter behöver göra mer genomgripande åtgärder för att bryta det mönstret, säger Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Fallolyckor var den vanligaste orsaken till att kvinnor anmälde arbetsolyckor, med sjukfrånvaro. I fjol inträffade 55 arbetsolyckor med dödlig utgång, 50 män och 5 kvinnor. Ytterligare tre personer omkom i arbetsmarknadsåtgärder eller i andra aktiviteter som omfattas av Socialförsäkringsbalken. pontus wikholm Hälsofrämjande arbete lyftes fram i Almedalen Förbundet deltog i seminarier och belyste frågor viktiga för arbetsterapeuter under Almedalsveckan. Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin och vice ordförande Kristina Hultman var på plats i Visby under Almedalsveckan i slutet av juni. Utöver panelsamtal träffade de en rad olika samverkansparter: politiker, beslutsfattare, tjänstemän, myndigheter, SKR och företrädare för patient- och funktionshindersorganisationer. Förbundet tog bland annat upp frågor kring jämlik tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel, hälsofrämjande arbete, insatser för psykisk hälsa och vikten av att arbetsterapeuter är med i regionernas arbete med beredskapsplanering. På Abilias paneldebatt om Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för adhd och autism lyfte Ida Kåhlin vikten av att använda arbetsterapeuters kompetens i tidiga insatser för målgruppen. – Med jämlik tillgång till rätt stöd, i rätt tid och utifrån rätt kompetens kan vi tillsammans skapa så goda förutsättningar som möjligt för personer i behov av stöd. ¶ Se debatten här: bit.ly/almedaldebatt Kvinnor inom vård och omsorg oftare sjuka av jobbet I fjol drabbades män oftare än kvinnor av arbetsolyckor med dödlig utgång, medan det var nästan dubbelt så vanligt att kvinnor blev sjuka av jobbet. Du hittar Arbetsmiljöverkets samlade arbetsskadestatistik för 2023 på: bit.ly/arbetsskador23. FOTO: MOSTPHOTOS FOTON: MOSTPHOTOS Autism och AI En ny AI-modell kan utifrån relativt begränsad information förutsäga autism hos små barn och underlätta tidig upptäckt, vilket är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser. Det visar en studie från Karolinska institutet. Träffsäkerheten var nästan 80 procent för barn under två års ålder. Mer på ki.se. Tvättar du för mycket? Rädslan för att uppfattas som en äckelpotta gör att vi tvättar våra kläder oftare än vi skulle behöva, trots att vi egentligen vill vara miljövänliga. Det visar en studie från Chalmers som granskat drivkrafterna för människors tvättbeteende och hur de går att förändra. Dags att hänga ut den där tröjan på vädring? Mer på chalmers.se, sök på tvättvanor. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2024:01 Arbetsskador 2023 Occupational accidents and work-related diseases
7 Vad gör en arbetsterapeut? Den frågan ställs av både andra professioner i vården och vänner och bekanta. Och svaren är nästan lika många som det finns arbetsterapeuter. Kanske är det just bredden som gör att professionen inte är så känd? – Jag trodde jag skulle få tio svar men det känns som halva gruppen kommenterade och förklarade vad de gör, säger arbetsterapeutstudenten Molly Säfström som undrade vad medlemmarna i gruppen Arbetsterapeuter på Facebook arbetar med. Svaren resulterade i ett inlägg på Tiktok där Molly i rask takt räknade upp nästan 50 olika arbetsplatser och inriktningar – en imponerande bredd. Molly, som började termin 3 vid Örebro universitet i september, började lägga ut inlägg på Tiktok för ett par år sedan. Ett inlägg om personliga brev och cv fick många tittare och hon började fundera på att berätta om vad hon pluggar till. – Det finns ingen som pratar om arbetsterapi på svenska Tiktok. Någon måste göra det – ser man inte yrket vet man inte att det finns och kommer inte att söka utbildningen. Molly Säfström ögon tindrar och hon kan knappt sluta prata om ämnet arbetsterapi. Och det funkar bra på Tiktok. Det är lätt att scrolla vidare och kräver snabba ryck, direkt på sak och engagemang. Hennes tre inlägg om arbetsterapi hade i mitten av augusti dykt upp i flödet kring 25 000, 20 000 och 6 500 gånger. Så vad gör en arbetsterapeut? – Arbetsterapeuter får vardagen att fungera! Jag älskar förbundets slogan, den säger allt i fem ord. Jag har också längre förklaringar och kommer att ta upp dem i nya inlägg, säger Molly. Två andra studenter, Ida Holgersson och Sandra Eriksson, startade podden Arbetsterapisnack i somras. Ida går nu termin 5 på campus Norrköping och Sandra termin 3 på distans från Kalmar vid Umeå universitet. – Vi snöar alltid in på arbetsterapi när vi träffas och tänkte: Varför inte spela in det? Vi kunde inte hitta någon annan arbetsterapipodd och tycker att fler borde höra hur viktigt vårt yrke är, säger Ida Holgersson. I podden snackar de om sitt vardagsliv som arbetsterapeutstudenter, och en hel del runt omkring. Målgruppen är andra som pluggar, men också legitimerade och andra nyfikna. – Vi har fått frågor på Instagram och tips på ämnen att ta upp. Det är väldigt roligt – folk har kommenterat att det är ett jättefint initiativ och roligt att höra om våra erfarenheter och tankar kring det. I höst blir det fler avsnitt (med inspelningar på distans). Yrket är brett och det finns mycket att ta upp. Så vad gör en arbetsterapeut? – Vi får vardagen att fungera. En klockren slogan. Kanske med tillägget att det är så mycket mer än att förskriva hjälpmedel, säger Ida. pontus wikholm Molly på Tiktok: @mollysafstrom Ida & Sandra på Spotify: sök på Arbetsterapisnack Arbetsterapi i flödet Ansökningssiffrorna till arbetsterapeututbildningarna ser bättre ut än på många år. Och arbetsterapeut har i flera år legat i topp i prognoserna kring yrken som ger ett säkert jobb efter examen. Ändå är frågetecknen kring arbetsterapi många. Arbetsterapeutstudenterna Molly Säfström, Ida Holgersson och Sandra Eriksson pratar arbetsterapi på Tiktok och i podd. FOTO: PRIVAT Sex på äldre dar Personalen på äldreboenden har en splittrad syn på äldres sexualitet – många hade en positiv attityd till de äldres behov och rättigheter, samtidigt som de kunde håna eller känna sig obekväma när äldre uppvisade någon form av sexualitet. Det visar en studie där forskare från Örebro universitet har sammanställt forskning om attityderna på äldreboenden. 21 Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin placerar sig återigen högt på Dagens Medicins lista över hälso- och sjukvårdens mäktigaste. FOTO: PRIVAT
8 PORTRÄTTET September 2021. Det är en tidig söndagsmorgon när Gittel Ullebo vandrar i väg från sitt hem. Hon är tungt medicinerad med psykofarmaka, djupt deprimerad och utskriven från psykakuten på egen begäran sedan några veckor tillbaka. De kunde inte erbjuda någon terapi på plats, men överlämnade en lapp med telefonnummer till psykologer. Hon kände hopplösheten stiga. Om inte de kunde hjälpa henne, vem skulle då göra det? Minnet från den ödesdigra dagen är blankt. Ingen vet exakt vad som hände, annat än att hon hittades svårt skadad, efter en tågolycka i Hyltarp. Ena armen och halva benet var bortslitet, höften krossad och tarmarna söndertrasade. Olyckan är ordet hon använder för det som hände där på rälsen. – Jag säger nästan alltid olyckan, min psykiska olycka. Jag vet inte med hundra procent säkerhet att det var mitt liv jag skulle avsluta, men det var inte meningen att jag skulle dö. Vi befinner oss i hennes radhus i Svedala. I sovrummet syns rullstolen Rulle, och käppen Gulli lutar mot en vägg. På det som återstår av höger ben sitter en guldfärgad protes som hon döpt till Gunvor. Den är specialdesignad efter hennes önskemål och pryds av en dödskalle och trekantiga reliefmönster. Tage häver sig upp mot köksstolen och sträcker sig efter en bit glutenfri tekaka med ost. Han är en långsmal herre i medelåldern med sträv päls och korta ben, en mix av foxterrier och tax. – Jag passar honom ett par dagar i veckan. Vi promenerar, hejar på folk i kvarteret och går ärenden tillsammans. Gittel har nyligen avslutat sin arbetsträning på församlingshemmet. Där serverade hon kaffe, pratade med konfirmander, spelade musik och dukade fram till soppserveringen. – Dukningen gjorde mig helt slut. Det tar tid att ställa fram 80 glas med en hand. Under arbetsträningen gjordes bedömningen att hon klarar att arbeta ungefär 25 procent. Hjärntröttheten är påtaglig och kroppens funktionsnedsättningar gör att allting tar längre tid än förut. För några år sedan skulle det ha väckt ett självhat inom henne. I dag tänker hon annorlunda. – Under hela livet har jag försökt vara den perfekta modern, frun, vännen och arbetskollegan. Hjälpt andra och funnits till hands för var och en. Efter olyckan blev rollerna ombytta. Hon blev helt beroende av andras omvårdnad, och tvingades vara öppen med sina behov, när något gjorde ont eller inte fungerade med behandlingen. Gittel Ullebo saknar en arm och ett ben. Kroppen är halv men inombords känner hon sig slutligen hel. Efter år av psykisk ohälsa isolerade hon sig allt mer och försvann in i mörkret. En dag inträffade en händelse som nästan kostade henne livet. ”Det var inte meningen att jag skulle dö.” kk Text & foto: Martina Holmberg Efter mörkret
10 – I början var det fruktansvärt jobbigt, men sakta började jag acceptera min situation. Jag slutade jämföra mig med andra. Strävan efter att prestera på topp och vara perfekt blev än mer ouppnåelig. I den vetskapen föddes ett lugn som hon aldrig tidigare känt. Men vad hade lett fram till de höga kraven och självföraktet? Vad gjorde att livet blev outhärdligt? Vi backar ett halvt sekel till en villa i den skånska myllan. Gittel ligger ensam i sin säng och väntar på att bli nattad. Föräldrarna ska bara ta hand om hennes storebror först. Han har svåra eksem och är ofta inlagd på sjukhus. Varje kväll måste han smörjas med olika salvor. Det tar tid. Gittel väntar tålmodigt. Som så ofta hinner hon somna innan föräldrarna kommer för att natta henne. – Jag tror att det började där. Jag blev åsidosatt på grund av hans sjukdom och den omsorg han behövde. Jag försökte vara duktig och ville inte vara till besvär. Mina föräldrar skulle inte behöva oroa sig för mig också. Jag skulle ta hand om andra som de tog hand om min bror. I skolan nådde hon aldrig upp till de höga betyg hon eftersträvade. Dyslexin gjorde det svårt att läsa och skriva. – Vad jag än gjorde kände jag mig aldrig tillräckligt bra. Självföraktet växte och följde med henne in i vuxenlivet. Tidigt träffade hon en man som hon levde med i 19 år och fick tre barn tillsammans med. Äktenskapet var inte bra och hon berättar att hon i stort sett tog hand om barnen ensam. När de blev större tog arbetet som ekonom allt mer tid. Hon flydde in i jobbet och arbetade så mycket att kroppen sade ifrån. Tinnitus, flimmer och ryckningar i ögat, stickningar i fötterna, huvudvärk och korsallergier avlöste varandra. Hon blev allt tröttare, värken tilltog och känslan av meningslöshet eskalerade. – Jag letade febrilt efter en mening med livet, men fann inget svar. Katastroftankarna avlöste varandra och den inre rösten skrek allt högre: ”Du är värdelös.” Tre år före olyckan blev hon sjukskriven. Tröttheten och mörkret omslöt henne. Vid flera tillfällen lades hon in på psykakuten. Den sista gången skrev hon ut sig själv. Den gnutta hopp och de strimmor av Uppochner-hjärtat betyder att bäraren lever med eller har en öppen inställning till psykisk ohälsa. Under hjärtat har hon tatuerat barnens födelsedatum. ”Vad jag än gjorde kände jag mig aldrig tillräckligt bra.” På Orupssjukhuset i Höör tränade Gittel på att använda vänsterarmen. Numera bär hon plagg som är lätta att trä över huvudet.
11 ljus som fanns kvar hade förvandlats till ett kompakt inre mörker. – Jag ville inte dö, men klarade inte av att leva. Det kunde ha tagit slut den dagen i september 2021, på en tågräls i södra Skåne. Anonyma resenärer färdades i vagnarna på väg till olika mål. Ovetande om kvinnan som slungades ut på åkern. Också hon på väg mot en lång resa. Fast till en annan destination, ett lugnt rum inom henne. Med en dörr på glänt där ljuset sakta letade sig in. – När jag vaknade på sjukhuset var jag helt ensam med mina tankar. Jag kom inte undan längre och skalade av mig lager på lager av de skyddsmurar som jag byggt upp genom åren. Läkarna och sjuksköterskorna avlöste varandra, plåstrade om sår, lade förband, tömde stomipåsen och vände henne rätt i sängen. Värken i kroppen var obeskrivlig. – Plötsligt blev jag livrädd för att inte vakna mer. Dödslängtan ersattes av dödsångest. Varje morgon när jag vaknade blev jag glad över att jag fortfarande levde. I stället för sorg över de kroppsdelar jag saknade kände jag tacksamhet över de som fanns kvar. Under tiden på sjukhuset blev hon erbjuden samtal med en kurator, men hon tog i stället kontakt med en präst som hon pratade med regelbundet under ett år. Sakta vaknade känslan av att hon duger som hon är. Och att meningen med livet var att leva. Gittel tar en klunk te och brer smör på ytterligare en tekaka. Huden är brunbränd från vårsolen ute på terrassen. Kroppen pryds av tatueringar. – Jag hade en fjäril på höften som de lappade ihop fel. Läkaren som utfört operationen undrade vad det egentligen skulle föreställa. Jag svarade att det var en fjäril. Hon skrattar varmt. Säger att det blev tokigt men att det inte gör någonting. – I dag skrattar jag åt nästan allt. Jag glömmer saker, blandar ihop dagar, är vimsig och missar planerade möten. Allt går sakta, men en snigel kommer också fram. Det tar bara lite längre tid. Gittel Ullebo Gör: Volontär för Minds självmordslinje och ambassadör för Hjärnkoll Skåne och Gula bänkarna i Malmö. Utbildar sig till peer support. Familj: Tre vuxna söner och en särbo. Fritid: Familjen och olika arrangemang kring psykisk ohälsa. Instagram: Gittel2.0 kk Benprotesen är ovärderlig för Gittel. När benstumpen är öm eller när hon behöver ta sig längre sträckor byter hon till rullstolen.
12 Hon rättar till en ostskiva som hamnat på sniskan och ser ut genom fönstret. – Jag har funderat på den här mentala brytpunkten. Kanske beror den helt enkelt på att jag var så nära att dö. Det gick upp för mig att jag vill leva och att den som jag står närmast och kommer att leva längst med är mig själv. Och vem vill ha en taskig bästa vän? Även om hennes mående blev bättre efter olyckan finns det en sorg och saknad över att inte kunna gå ut i skogen, att springa, cykla och köra motorcykel som hon gjorde förr. Att fläta håret, eller öppna en konservburk och klappa händerna till exempel, är omöjligt. Hon tvingas göra allting med vänster hand och får lätt ont i nacken, ena armen och skuldrorna. – Jag måste påminna mig om att jag inte kan göra allt som jag kunde förr. Mats Hult, hennes nuvarande särbo, kommer in i köket. Sveper med handen över axeln på Gittel. De träffades för elva år sedan och tycke uppstod. Omständigheter gjorde att de inte blev ett par då. Nu har de träffats i ett par månader. – Det slog gnistor, bokstavligt, säger Mats. På fredagarna har de en ritual då de duschar tillsammans och han tvättar hennes hår. Han hjälper ibland till med det praktiska men försöker att inte lägga sig i för mycket. – Hon klarar sig så bra själv. Efter akuten flyttades Gittel till Orupssjukhuset i Höör som är specialiserade på rehabilitering. Där lärde hon sig att gå med protes och fick hjälp av arbetsterapeuter att klara av vardagen utifrån sina nya förutsättningar. Hon fick träna på att skriva med vänster hand med hjälp av ABC-böcker. Sy med en hand och trä pärlor på band. Det fanns ett provkök där hon lärde sig att laga mat på nytt. I dag utför hon allt det som hon behöver för att klara av vardagen. Utom att skala potatis och skiva tomater snyggt. – Det där med tomaterna är jag lite sur över. Jag gillar när de ligger fint skivade på smörgåsen. Köra bil är inga problem. Jag kör automat och gaspedalen har flyttats till vänster sida. Ratten styrs med en knopp så jag slipper flytta armen när jag svänger. Anpassningen till det nya livet sker gradvis, både fysiskt och psykiskt. Inte mycket är som förut. Efter olyckan startade hon Instagramkontot Gittel2.0 där hon skriver ocensurerat om det som hänt och om sin mentala resa. Det var med hänsyn till sina barn. De bor i en liten by och hon ville att de skulle slippa spekulationer om vad som hänt. Hjärntröttheten är påtaglig, men den energi hon har använder hon till att föreläsa om psykisk ohälsa. Hon är även engagerad i föreningen Mind, dit personer med självmordstankar kan ringa. Nyligen blev hon också ambassadör för Hjärnkoll som hjälper människor med psykisk ohälsa. Och nu utbildar hon sig till peer support. Hon vill göra vad hon kan för att andra inte ska bli lika desperata som hon blev. Vi förflyttar oss till den lilla uteplatsen. Den kalla vintern har ersatts av sol. Grönskan är prunkande. – Jag minns första hösten efter olyckan. Trädens blad övergick från grönt till gult, orange och purpur. Jag var så fascinerad och tänkte: wow! Ingen säger åt träden att de ska gå ner i dvala. De fattar ändå. Det var ett slags uppvaknande. Jag har alltid kört på i samma tempo men fungerar egentligen som träden och årstiderna. Jag behöver gå ner i dvala till hösten och vintern. I dag bejakar jag det. ¶ Livshjälp Lider du av psykisk ohälsa eller funderar på att ta ditt liv? k Akut 112 – vid akut självmordsrisk och/ eller psykisk ohälsa. k Jourhavande medmänniska: telefon 08-702 16 80. k Jourhavande präst: telefon 112. k mind.se – Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Telefon 90 101 och på chatt (dygnet runt). – Föräldralinjen är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Telefon 020-85 20 00 (mån–fre 10–15 samt tors 19–21). Särbon Mats Hult kom in i Gittels liv för elva år sedan. Tycke uppstod men det var först en tid efter olyckan som de blev ett par.
För mer info, kontakta oss eller besök vår hemsida: 0371-58 73 00 info@etac.com www.etac.se Xact är en lätt aktivrullstol med 3A ryggstöd vilket gör den till den enda lättviktsrullstolen med integrerade justeringar för postural kontroll. En stabil ram med svängbara benstöd där justering av sittställning, lätt vikt och effektiv framdrivning lyfts till en ny nivå. Tack vare det breda utbudet av inställningsmöjligheter kan du enkelt skapa en perfekt passform för varje användares unika behov. Utvecklad i Sverige med användaren i fokus och skapad för att passa en aktiv livsstil. Nyhet! Etac Xact Lätt aktivrullstol för ett aktivt liv
14 HALLÅ DÄR! Grattis! Hur kändes det när du fick den tryckta boken i handen? – Tack, det är jätteroligt. Jag fick hem ett helt gäng böcker och att öppna den lådan var stort. En häftig känsla. Ibland går jag in på bokaffären och så ser jag boken stå där på barn- och ungdomshyllan. Det är häftigt. Lite overkligt faktiskt. Varför skrev du en bok? – Ja, men varför inte? Jag har skrivit så länge jag kan komma ihåg, från tonåren och framåt. Utöver arbetsterapeutjobbet har jag att skriva som hobby och avkoppling. Jag har alltid närt en dröm om att författa och vara författare, men det går inte riktigt att leva på om man inte är jättestor. Varför en barnbok? – Jag har skrivit mycket annat också, men just den här boken, den här texten, blev väldigt bra och väldigt spännande. Så jag skickade in manuset till barn- och ungdomsförlag och många gånger får man refuseringar – det får man lära sig leva med – men just den här ville Idus förlag ge ut. Det var jätteroligt. Var hittar du inspiration? – Överallt. I jobbet, människor man möter, livsöden man har hört talas om, saker man ser och saker man läser själv. Man samlar på sig. När jag cyklar till jobbet måste jag ibland stanna och skriva ner någon bra passage. Jag tror att man alltid bär med sig det här på något sätt. Har du fler böcker på gång? – Nu har Mardrömsdockan kommit ut som ljudbok. Den finns på Storytel och Bookbeat och alla sådana ställen. Det känns superkul. Och jag har fler böcker på gång. Om det skulle bli en fortsättning på de här karaktärerna är bok nummer två i stort sett färdigskriven; själva storyn i alla fall. Men jag kan absolut tänka mig att skriva i andra genrer. katja alexanderson FOTO: PRIVAT ... Andreas Jansson, arbetsterapeut inom hemsjukvården i Uppsala kommun, som skrivit Mardrömsdockan för unga läsare i slukaråldern. BILDER: MOSTPHOTOS Stöd för att möta föräldrar med IF Både barn och vuxna kan behöva praktiskt och individanpassat stöd i familjer där en förälder har en intellektuell funktionsnedsättning. Nu har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd riktat till socialtjänsten, men som är intressant även för andra professioner. Läs och ladda hem på socialstyrelsen.se. 30/9, 13–16 Gratis webbinarium om adhd & autism. Anmäl dig på arbetsterapeuterna.se. Saco efterlyser offensiv klimatpolitik Inför höstens budget vill Saco se mer satsningar på utbildning och miljö. Saco har länge efterfrågat en mer offensiv klimatpolitik. – Klimatkrisen är ett faktum. Vi behöver större satsningar som genomförs i betydligt snabbare takt. Det handlar bland annat om elektrifieringen av transporter, ökad digitalisering och utvecklingen av kretsloppsekonomin, säger Göran Arrius, Sacos ordförande, i ett pressmeddelande. Redo för framtiden? De kommande decennierna väntas det samlade behovet av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg bli större i Sverige – och befolkningen har höga förväntningar. En ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att det krävs effektiviseringar och att fler aktörer tillsammans behöver diskutera hur sektorn ska bli redo för framtiden. – Det är alltid svårt att säga exakt hur det kommer att se ut i framtiden. Men vår förhoppning är att den här rapporten kan utgöra ett underlag till fortsatta diskussioner i staten, regionerna, kommunerna och i samhället i stort om det offentliga åtagandet och det nödvändiga förändringsarbetet, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i ett pressmeddelande. Läs mer och ladda hem rapporten på vardanalys.se. Chefen viktig för trivseln på jobbet Det är viktigt med bra kollegor, men en ny studie visar att en bra relation till chefen har större betydelse för hur nöjda vi är med jobbet. Mer på forskning.se, sök på chef. Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning Stöd till socialtjänsten för att identifiera och ge stöd till barn och familj
15 | C/o Helio, Hornsbruksgatan 23B | 117 34 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | cobirehab.se • Unikt kuddsystem • Asymmetrisk justering av ryggstöd och sits • Swing away benstöd • Elektrisk sits- och ryggtilt • Allt ingår som standard. Kamille komfortrullstol För behovsanpassad positionering NYHET! Gunilla Wallengren är flerfaldig medaljör i Parafriidrott. Livstidsgaranti gäller för bälten och selar från Bodypoint. www.heamedical.se
Facket i vått och torrt Neddragningar, anställningsstopp, höjda avgifter, varsel. En snävare budget märks av i Sjukvårdssverige och på många håll pågår tuffa förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Text: Pontus Wikholm Foto: Patrick Degerman Trygghet hamnar år efter år i topp i Sveriges Arbetsterapeuters lojalitetsundersökning. Det är den viktigaste orsaken att vara med i facket. Solidaritet ligger inte långt efter och det är den punkten som ger facket tyngd i förhandlingarna. – Många medlemmar i fackförbund tänker mest på den enskilda tryggheten, utifrån om det händer mig någonting. Men det fackförbunden gör för kollektivet påverkar varje enskild person. Vi försvarar, förhandlar och moderniserar kollektivavtalen. Det är det absolut viktigaste skyddet vi har som arbetstagare, säger Kristina Hultman, LOM i Västerbotten, vice ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter och ordförande i Akademikeralliansen (se faktaruta). Kristina Hultman har varit fackligt engagerad på olika nivåer länge. Hon skulle lätt kunna driva de fackliga frågorna på heltid, men har valt att jobba vidare kliniskt på halvtid. Hon trivs att jobba med avancerad hemsjukvård som arbetsterapeut i teamet på Palliativ medicin vid Skellefteå lasarett. – Jag vill ha kvar mitt jobb. Många av de jag träffar har svårigheter i vardagen och stort behov av en arbetsterapeut. Det är viktigt och ger mig mening – det var ju det yrket jag valde till en början, och det ger mig också en annan grund i det fackliga. TEMA: TUFFT LÄGE kk 16
”Kollektivavtalen är det absolut viktigaste skyddet vi har som arbetstagare”, säger Kristina Hultman, vice ordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.
18 TEMA: TUFFT LÄGE 2021 valdes Kristina Hultman till ordförande för Akademikeralliansen, en organisation för förhandlingssamverkan i kommuner och regioner mellan 16 Sacoanslutna förbund. Tillsammans får de små och mellanstora förbunden en mycket större tyngd vid förhandlingsbordet. – Väldigt få av våra förmåner och rättigheter på arbetsplatsen är skyddade enligt lag – det mesta finns i våra kollektivavtal. Och de förhandlas om med jämna mellanrum. Om vi inte har ett starkt fackförbund och bra sammanslutningar så kommer villkoren för våra medlemmar att försämras. Kristina Hultman lyfter möjligheten till semesterväxling som en ny förmån medlemmar fått under senare år. Semesterlagen ger anställda rätt till fem veckors semester per semesterår, varav fyra sammanhängande under juni till augusti. Det mesta utöver det, som semesterväxlingen, har kommit till efter förhandlingar. – En del förbättringar vinner alla på. Arbetsgivaren vill självklart ha nöjda medarbetare och en god arbetsmiljö. Det ger lägre sjukskrivningstal och fler som stannar kvar längre. Som LOM för Region Västerbotten sitter Kristina Hultman bland annat med i lönerevisionerna inom regionen. Hon stöttar också enskilda medlemmar, ibland hela arbetsgrupper och lokalfackliga. Det är de som har koll på vad som händer ute i verksamheterna. – Vi har många engagerade och otroligt viktiga lokalfackliga som kan behöva råd. Och då jag inte kan svara tar jag stöd av våra centrala ombudsmän på kansliet. Som ordförande i Akademikeralliansen driver Kristina Hultman också påverkansarbete – övergripande frågor som inte alltid blir rena förhandlingar. Hon sitter bland annat med i ett välfärdsråd tillsammans med SKR och andra fackförbund. – Vi kan diskutera frågor som friskfaktorer och kompetensförsörjning. Vad kan vi göra för att rekrytera personal, för att behålla personal? Det är ofta komplexa frågeställningar, men arbetsgivaren har ett intresse att få medskick från oss och våra medlemmar. För att bli lyssnade på, och kunna stå upp för medlemmarna, måste man vara många. Ett fackförbund med få medlemmar blir inte relevant – inte en part att räkna med. – Utan tyngd att förhandla fram bra kollektivavtal skulle man på en gång märka försämringar för anställningen och de förmåner man har. Det är en försäkring att vara med i ett fackförbund – för den personliga tryggheten, men kanske extra viktigt vid stora omorganisationer och uppsägningar. Hon fortsätter: – Hör av dig till facket om du känner dig utsatt på arbetsplatsen. Också om arbetsgivaren till exempel håller en vakans, inte anställer en vikarie. Även om det bara gäller några månader är det en diskussion man ska ta, det ska upp till förhandling. ¶ ”Om vi inte har ett starkt fackförbund ... kommer villkoren för våra medlemmar att försämras.” KRISTINA HULTMAN k Semesterväxla att byta semestertillägg mot fler lediga dagar. Semesterväxling förhandlas ofta fram av facket lokalt. Akademikeralliansen företräder 16 Sacoförbund En organisation för förhandlingssamverkan i kommuner, regioner och kommunala företag – förhandlar och tecknar alla centrala kollektivavtal för medlemsförbunden. k Representantskapet är Akademikeralliansens högsta beslutande organ. Alla förbund är företrädda i representantskapet. Ordförande är Kristina Hultman, Sveriges Arbetsterapeuter. k Förhandlingsdelegationen leder det löpande arbetet. Varje förbund får ha en representant i delegationen samt en ersättare. k Medlemsförbund: Akavia, DIK, Fysioterapeuterna, Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA), Naturvetarna, Sjöbefälsföreningen, SRAT, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges Arkitekter, Sveriges Farmaceuter, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Skolledare, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Sveriges Veterinärförbund och Tjänstetandläkarna. Källa: akademikeralliansen.se
19 Efter intensivt påverkansarbete från Sveriges Arbetsterapeuter har Steg till arbete, STA, hamnat på både arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingens ledningsbord. Bristerna i Arbetsförmedlingens upphandlade tjänst har varit många och flera av leverantörerna har fortsatt svårt att hitta arbetsterapeuter. I början av sommaren hade över 1 500 klagomål registrerats för Steg till arbete. Tjänsten, som startade i september 2023, utförs av externa leverantörer och riktar sig till personer med funktionsnedsättning eller ohälsa som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering. Bristerna hos leverantörerna har varit omfattande. Text: Pontus Wikholm Illustrationer: Mostphotos FOTO: PONTUS WIKHOLM Bättre, men inte i mål. Med över 1 500 klagomål sedan start har Steg till arbete en bit kvar innan allt löper friktionsfritt. Arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder har gått från att ansvara för 25 deltagare till sex. Steg i rätt riktning kk I dag stortrivs arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder med sitt jobb inom Steg till arbete: ”Man märker vilken nytta vi gör”.
20 TEMA: TUFFT LÄGE – Det är många klagomål, men tjänsten är komplex. Målgruppen är i behov av ett omfattande och framför allt individuellt anpassat stöd. Upplägget är ambitiöst och det gör det svårare i de initiala skedena, men jag skulle nog säga att det är en något högre klagomålsmängd än i liknande tjänster, säger Martin Kruse, direktör på Inköp och marknad på Arbetsförmedlingen. Enligt Arbetsförmedlingens statistik står tre kategorier för ungefär hälften av alla klagomål. Det vanligaste är ”ej inkommen handling”, då leverantörer inte skickat rätt information till Arbetsförmedlingen. Efter det följer ”personal, bemanning och kompetens” och på tredje plats klagomål på ”tjänstens innehåll”, då leverantörer till exempel inte har levererat så som avtalat. I månadsskiftet mars–april 2024 skickade Sveriges Arbetsterapeuter en enkät till arbetsterapeuter verksamma hos leverantörer av STA. De svarande uppgav i hög grad att det saknades tillräckliga förutsättningar att utföra de aktiviteter som avtalet krävde. Ett av alla klagomål till Arbetsförmedlingen lämnades av arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder, som jobbar hos en leverantör. – I januari då jag började hade vi 50 deltagare på två arbetsterapeuter, ungefär 25 per man. Jämfört med de sex stycken man ska ha. Det var rörigt i början och vi lämnade båda in klagomål. I dag är man fler anställda arbetsterapeuter och Fredrik Ahlinder skolar in en ny kollega efter semestrarna. Han har själv sex deltagare i Steg 2 och säger att det mesta fungerar mycket bättre. Men han är kritisk till Arbetsförmedlingens planering av tjänsten. – Min känsla är att Arbetsförmedlingen inte gjorde grundjobbet i anbudsdelen ordentligt och att man saknade riskanalyser. Det är hemskt att kollegor ska ha haft så horribla arbetsplatser som det verkar ha varit om man tittar på enkäten. En majoritet av de svarande i enkätundersökningen uppgav en övervägande dålig eller mycket dålig arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt. – Många har lämnat uppdragen efter en mycket kort tid på grund av bristerna, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin. Över 130 arbetsterapeuter som var eller hade varit anställda hos leverantörer inom STA svarade på enkäten. Bland slutsatserna konstateras bland annat att: ”Det framkommer en närmast entydig bild när det gäller brister på avtalets alla delar”. Resultatet av undersökningen skickades ut brett, bland annat till Arbetsförmedlingens högsta ledning och alla ledamöter i arbetsmarknadsutskottet. Till slut fick förbundet, tillsammans med leverantörsföretaget Iris Hadar och Funktionsrätt Sverige, träffa inköpsdirektör Martin Kruse på Arbetsförmedlingen. – Det var bra möten och vi vet att Arbetsförmedlingen jobbar med att förbättra situationen och försöker säkerställa att det inte ska förekomma oegentligheter, säger Ida Kåhlin. Martin Kruse på Arbetsförmedlingen säger att dialogen med facket och funktionsrättsrörelsen har varit värdefull och tycker det vore klokt om samtalen fortsätter i höst. – De här organisationerna representerar olika aspekter av tjänsten och det är väldigt värdefullt för oss. Vi delar ett gemensamt mål – det är ganska uppenbart. Han säger att Arbetsförmedlingen alltid försöker lösa klagomål lokalt och i många fall går det att lösa problem i samtal med leverantören. Om det handlar om allvarligare fall kan man välja att göra fördjupade utredningar. Och vid behov gå vidare med avtalstekniska sanktioner, som vite eller anvisningstopp. Ytterst kan man häva avtalet. Däremot kan Arbetsförmedlingen inte styra upp arbetsmiljön hos leverantörer. – Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivarna, våra leverantörer. Vi kan inte agera enkom på en dålig arbetsmiljö, men min hypotes är att dålig arbetsmiljö hos våra leverantörer förr eller senare kommer att synas i leveransen till oss. Och då kan vi agera. FOTO: EVA DAHLIN FOTO: PONTUS WIKHOLM
21 Men i sådana fall agerar vi på avvikelser i leveransen, inte på arbetsmiljön, säger Martin Kruse. Alla inblandade verkar överens om att grundidén och upplägget av tjänsten (se faktaruta) är bra. Arbetsterapeuten Fredrik Ahlinder tycker att det är ett väldigt bra sätt att jobba med målgruppen. – Absolut och det är dessutom jättekul. Man får verkligen vara arbetsterapeut när man jobbar i Steg till arbete – med bedömningar, anpassningar och aktivitetsbalans – man märker och ser vilken nytta vi gör. Också arbetsterapeuten Rebecka Segelstad gillar upplägget. Hennes konsultbolag Segelstads Rehab hyr ut arbetsterapeuter till flera leverantörer av Steg till arbete. – Grundtanken är jättebra och något vi längtat efter länge: En röd tråd med utredning och arbetsprövning hos samma leverantör. Tyvärr har det inte funkat så bra överallt – man har hört om skräckscenarion runt om i landet. Men jag tycker att våra kunder gör ett jättebra jobb, och de lär sig hela tiden. Rebecka Segelstad säger att hon får många förfrågningar om fler arbetsterapeuter – fler än hon kan hantera. – Vår personal jobbar redan så mycket de räcker till. Vi skulle kunna få många fler kunder om vi hade fler arbetsterapeuter såklart. Det är en väldigt stor brist. Många står utan arbetsterapeuter under perioder. Och just bristen på nyckelkompetensen i tjänsten – arbetsterapeuterna – verkar bestå. Inte heller Arbetsförmedlingen har en lösning. – Arbetsterapeuter är en viktig yrkesgrupp, men Arbetsförmedlingen har inga de facto-möjligheter att till exempel öka antalet utbildningsplatser. Det vi kan göra är att se över hur vi har ställt kraven i upphandlingen av Steg till arbete. Men det är ett svårt val att sänka kraven. Vi vill ha hög kvalitet och kompetenta människor som jobbar med den här målgruppen, säger Martin Kruse. Sveriges Arbetsterapeuter träffade Sophia Metelius, statssekreterare hos arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson i juni. – Det var ett positivt möte. Arbetsmarknadsdepartementet har kallat till sig Arbetsförmedlingens ledning för att få reda på vad som händer inom myndigheten, säger Ida Kåhlin. Hon fortsätter: – Vårt medskick var att vi behöver en långsiktig lösning på bristen på arbetsterapeuter och att också utbildningsdepartementet måste involveras. Det behövs fler arbetsterapeuter, inte bara inom hälso- och sjukvård utan även inom arbetsmarknadsinsatser. Vi är en bärande profession inom det området. ¶ Läs Sveriges Arbetsterapeuters enkätundersökning: bit.ly/STA-rapport och mer om STA på Af:s sidor: arbetsformedlingen.se/stegtillarbete. Steg till arbete i fyra delar k Steg till arbete riktar sig till personer med funktionsnedsättning eller ohälsa, som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering för att få ett jobb eller börja studera. Tjänsten består av arbetsförberedande och matchande insatser och ersätter introduktion till arbete och aktivitetsbaserade utredningsplatser. k Steg 1. Behov i tjänsten, 3 veckor: Ta reda på vilket stöd deltagaren behöver. k Steg 2. Resurser och stödbehov, 5 veckor: Tillsammans med en arbetsterapeut prövar deltagaren vad som fungerar bra i olika arbetssituationer, i leverantörens lokaler. k Steg 3. Stärka och utveckla, 6 mån: Deltagaren provar att jobba på en eller flera arbetsplatser. k Steg 4. Hitta arbete, 6 mån: Hitta en arbetsplats eller utbildning som passar deltagaren, med provjobb på en arbetsplats som behöver anställa. ”I januari då jag började hade vi 50 deltagare på två arbetsterapeuter … det var rörigt … vi lämnade båda in klagomål.” FREDRIK AHLINDER FOTO: PRIVAT
22 TEMA: TUFFT LÄGE Mathildas engagemang gav resultat Jag älskar mitt jobb så fruktansvärt, fruktansvärt mycket. Jag älskar mitt team, jag älskar mina sjukgymnaster, jag älskar mina patienter och jag älskar att jobba på strokeavdelningen.” I skrift kan det se ut som att Mathilda van Dijk har ett leende på läpparna när hon talar om jobbet som arbetsterapeut på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, men i verkligheten får hon kämpa för att inte börja gråta. För när du läser det här är tempuset i citatet fel. Det borde stå älskade. Hon har sagt upp sig från sjukhuset som varit hennes arbetsplats efter examen för tre år sedan, efter ett första kort sommarvikariat i Örebro. Och i början av september slutade hon. Arbetsmiljön har varit tuff nästan hela tiden berättar Mathilda. Huvudproblemet är att de är för få arbetsterapeuter på sjukhuset,13 stycken när de är fulltaliga och det har hört till ovanligheterna. Till exempel har Mathilda haft bara en kollega på strokeavdelningen det senaste året i stället för två. Dessutom har personalomsättningen varit mycket hög de senaste åren. – Jag har jobbat i tre år och då är det bara två arbetsterapeuter i slutenvården som har fler år i yrket än jag. Ett annat problem är hur avtalen med de olika klinikerna är utformade. Vissa av arbetsterapeuterna delar sin tid mellan flera olika avdelningar – och är det få procent blir det svårt att hinna med. Dessutom behövs arbetsterapeuter även på avdelningar som inte har avtal. För att få till en bättre arbetsmiljö valde Mathilda för ett år sedan att engagera sig fackligt som lokalt ombud. Målet var att få till långsiktiga förändringar. – Jag har sett ett mönster av att man hela tiden har en massa bra akuta lösningar, men sen varje kvartal kommer man tillbaka till samma problem: dålig grundbemanning. Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström Arbetsmiljön på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har varit tuff länge. Till sist tog lokala ombudet Mathilda van Dijk hjälp av kretsens LOM och förbundets centrala ombudsmän. Nu finns en gedigen handlingsplan på plats. ’
23 kk En av akutåtgärderna var att införa en kvällslista för att hinna med alla patienter. – Vi jobbade kväll i ungefär två år. Det var frivilligt, men man visste att gör jag inte det här på kvällen, och får extra betalt, får jag gå dit på min vanliga arbetstid. Då jobbade jag hellre kväll och gjorde klart saker och fick betalt för det. Och kunde med gott samvete vara bara på min strokeavdelning dagtid och inte springa runt på halva sjukhuset, säger Mathilda. En annan åtgärd för att minska arbetsbelastningen har varit att skära bort arbetsuppgifter från arbetsterapeuterna, så att de bara tar hand om det mest akuta. Oftast handlar det då om att förskriva hjälpmedel för att patienter ska kunna lämna sjukhuset. – Det känns som att man är en hjälpmedelsbeställare utifrån någon annans bedömning. På strokeavdelningen har jag ofta unga patienter som gått från att vara helt självständiga och arbetsföra till att behöva intensiv rehabilitering. Det har absolut inte varit prioriterat att träna någon som är 55 år och haft en stor hjärnblödning i jämförelse med en pensionär som ska åter till sitt boende och behöver en komfortrullstol. Mathilda har full förståelse för att det har varit ett sätt för cheferna att se till att arbetsbelastningen inte blir orimlig, men säger att det minskar arbetsglädjen att inte få använda sin arbetsterapeutiska kompetens fullt ut. Att bli reducerad till någon som skriver ut hjälpmedel och att det ständigt är andra professioner som avgör om det behövs en arbetsterapeut i stället för att själv få bedöma behovet. Till det kommer den etiska stressen av att inte känna att man gör ett bra jobb. Arbetsterapeuten och lokala ombudet Mathilda van Dijk hoppas att arbetsmiljön nu ska bli bättre för kollegorna på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Själv slutade hon nu i september. ESKILSTUNA
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=