Arbetsterapeuten-4-2024

12 Hon rättar till en ostskiva som hamnat på sniskan och ser ut genom fönstret. – Jag har funderat på den här mentala brytpunkten. Kanske beror den helt enkelt på att jag var så nära att dö. Det gick upp för mig att jag vill leva och att den som jag står närmast och kommer att leva längst med är mig själv. Och vem vill ha en taskig bästa vän? Även om hennes mående blev bättre efter olyckan finns det en sorg och saknad över att inte kunna gå ut i skogen, att springa, cykla och köra motorcykel som hon gjorde förr. Att fläta håret, eller öppna en konservburk och klappa händerna till exempel, är omöjligt. Hon tvingas göra allting med vänster hand och får lätt ont i nacken, ena armen och skuldrorna. – Jag måste påminna mig om att jag inte kan göra allt som jag kunde förr. Mats Hult, hennes nuvarande särbo, kommer in i köket. Sveper med handen över axeln på Gittel. De träffades för elva år sedan och tycke uppstod. Omständigheter gjorde att de inte blev ett par då. Nu har de träffats i ett par månader. – Det slog gnistor, bokstavligt, säger Mats. På fredagarna har de en ritual då de duschar tillsammans och han tvättar hennes hår. Han hjälper ibland till med det praktiska men försöker att inte lägga sig i för mycket. – Hon klarar sig så bra själv. Efter akuten flyttades Gittel till Orupssjukhuset i Höör som är specialiserade på rehabilitering. Där lärde hon sig att gå med protes och fick hjälp av arbetsterapeuter att klara av vardagen utifrån sina nya förutsättningar. Hon fick träna på att skriva med vänster hand med hjälp av ABC-böcker. Sy med en hand och trä pärlor på band. Det fanns ett provkök där hon lärde sig att laga mat på nytt. I dag utför hon allt det som hon behöver för att klara av vardagen. Utom att skala potatis och skiva tomater snyggt. – Det där med tomaterna är jag lite sur över. Jag gillar när de ligger fint skivade på smörgåsen. Köra bil är inga problem. Jag kör automat och gaspedalen har flyttats till vänster sida. Ratten styrs med en knopp så jag slipper flytta armen när jag svänger. Anpassningen till det nya livet sker gradvis, både fysiskt och psykiskt. Inte mycket är som förut. Efter olyckan startade hon Instagramkontot Gittel2.0 där hon skriver ocensurerat om det som hänt och om sin mentala resa. Det var med hänsyn till sina barn. De bor i en liten by och hon ville att de skulle slippa spekulationer om vad som hänt. Hjärntröttheten är påtaglig, men den energi hon har använder hon till att föreläsa om psykisk ohälsa. Hon är även engagerad i föreningen Mind, dit personer med självmordstankar kan ringa. Nyligen blev hon också ambassadör för Hjärnkoll som hjälper människor med psykisk ohälsa. Och nu utbildar hon sig till peer support. Hon vill göra vad hon kan för att andra inte ska bli lika desperata som hon blev. Vi förflyttar oss till den lilla uteplatsen. Den kalla vintern har ersatts av sol. Grönskan är prunkande. – Jag minns första hösten efter olyckan. Trädens blad övergick från grönt till gult, orange och purpur. Jag var så fascinerad och tänkte: wow! Ingen säger åt träden att de ska gå ner i dvala. De fattar ändå. Det var ett slags uppvaknande. Jag har alltid kört på i samma tempo men fungerar egentligen som träden och årstiderna. Jag behöver gå ner i dvala till hösten och vintern. I dag bejakar jag det. ¶ Livshjälp Lider du av psykisk ohälsa eller funderar på att ta ditt liv? k Akut 112 – vid akut självmordsrisk och/ eller psykisk ohälsa. k Jourhavande medmänniska: telefon 08-702 16 80. k Jourhavande präst: telefon 112. k mind.se – Självmordslinjen är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Telefon 90 101 och på chatt (dygnet runt). – Föräldralinjen är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Telefon 020-85 20 00 (mån–fre 10–15 samt tors 19–21). Särbon Mats Hult kom in i Gittels liv för elva år sedan. Tycke uppstod men det var först en tid efter olyckan som de blev ett par.

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=