44 REPORTAGE Motivationsarbete är centralt i mötet med tjejerna, oavsett vad insatserna handlar om. Den tidigare vården har oftast varit fragmentiserad, med återkommande vårdsammanbrott. Så det är en utmanande målgrupp. Det är väldigt trasiga barn med omfattande problem som placeras på SiS-hem. Det är vanligt med våldsamt beteende och många självskadar sig. Men belöningen är desto större när de lyckas nå fram till en ungdom. – De här flickorna har väldigt stora behov, och stora tillitssvårigheter. Man måste jobba mycket med att hitta alliansen och samarbetet runt omkring, lära sig förstå hur det här barnet funkar och vilka som finns i omgivningen och så vidare. Det är en enorm tillfredsställelse när man känner att man når framgång – och man kan oftast se det på barnet. Det är något alldeles extra. När barnet flyttar härifrån och man ser förändringarna. Tanken på framtiden kan ha ändrats helt från när man satt i de första samtalen – nu finns det plötsligt mål. Det är härligt, säger Sandra. Men nu är det tyvärr snart slut med det. Projektet ska avslutas och de tar inte in några nya remisser. Totalt har 29 flickor fått integrerad vård och avslutsenkäter visar att de generellt är nöjda. I fritextsvar lyfts bland annat att de känt sig lyssnade på. Sandra och Jennifer ser också att tjejerna har uppskattat frivilligheten i projektet, i en vardag med få frihetsgrader. Sandra, Jennifer och Patrik är rörande överens om att integrerad vård i stället borde permanentas och vidareutvecklas så att fler barn får tillgång till den vård de har rätt till. – Vi är i en förädlingsfas där saker funkar bra och då borde nästa steg vara hur vi kan få det ännu bättre. Hur kan vi samverka ännu mer? Hur kan vi få ihop de här två verksamheterna ännu mer? säger Patrik. De konstaterar att även om Socialstyrelsen kommer fram till att det här var ett bra arbetssätt kommer startsträckan att bli lång igen. – De relationella kontakterna har så stor betydelse. Vi tror inte att det är så enkelt att man läser en rapport och startar upp arbetet. Det kommer krävas att man jobbar ihop sig igen, säger Jennifer. Sandra och Jennifer ser att alla barn som är placerade på ett SiS-hem skulle må bra av stöd av arbetsterapeut för att få vardagen att funka bättre. – Främst önskar vi att Integrerad vård hade varit kopplat till hela avdelningar så att samtliga flickor varit med i projektet, säger Jennifer och tillägger att sekretessen har gjort att de inte kunnat genomföra gruppverksamhet eller vistas i miljön bland barn som inte ingått i projektet. Sandra fyller på: – Man skulle kunna göra andra kartläggningar, andra utredningar och se hur barnet fungerar i miljön med andra barn och hur gruppkonstellationen funkar. ¶ Statens institutionsstyrelse, SiS k SiS bedriver individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård. Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med cirka 700 platser och tio LVM-hem med drygt 300 platser för vård av vuxna missbrukare. k De senaste åren har det riktats allvarlig kritik mot SiS, bland annat för att flickor har utsatts för kränkningar, våld och otillåtna tvångsåtgärder. I våras tillsatte regeringen en utredning för att reformera den statliga barn- och ungdomsvården. Utredningen ska bland annat se över hälso- och sjukvården, inklusive tandvård, för placerade barn. Källor: SiS och regeringen
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=