Arbetsterapeuten-5-2022

37 Arbetsterapins vita lögner Sju minuter. Om det är all tid du har för att få fram ett budskap gäller det att vara tydlig. Väldigt tydlig. Och tydlig var precis vad arbetsterapiforskaren KarenWhalley Hammell var på världskongressen under sin presentation: ”Blinded by Whiteness; It’s time for occupational therapy to recognize systemic racism as an unjust determinant of occupation”. – Får du bara sju minuter måste du verkligen anstränga dig för att ta hem det, och det var det jag försökte göra genom att vara lite konfrontativ, säger hon några veckor senare när vi möts över Teams. På kongressen i Sydafrika för fyra år sedan hade KarenWhalley Hammell, hedersprofessor vid University of British Columbia, desto mer tid på sig. Då var hon keynote-speaker och talade om hur arbetsterapi kan bli globalt relevant genom att tillvarata styrkan i våra olikheter. Så att inte det inte förblir som i dag, när 80 procent av all forskning är gjord på 20 procent av världens befolkning (i väst). Det övergripande målet är att vidga arbetsterapeuters syn på arbetsterapi. Hon uppmuntrar till kritiskt tänkande kring de bakomliggande teorierna – och vilka effekter de har på arbetsterapeutisk praktik. Det handlar om att inte blunda för att västerländska värderingar präglar arbetsterapi. Om att vilja, och orka, se att teorierna formas av att människorna bakom dem ofta tillhör en vit, högutbildad, medelklass med kristen-judisk bakgrund från det rika norr. Om att syna arbetsterapins ”vita lögner”. – De vita lögnerna handlar om att arbetsterapin har lyft fram värderingar och påståenden som vid första anblicken verkar vara sanna, men som kanske bara är det under vissa omständigheter. Och bara för vissa grupper, vanligtvis för personer sommest påminner om arbetsterapeuter. En av de vita lögnerna KarenWhalley Ham- mell blottlägger, är den att alla aktiviteter vi människor ägnar oss åt är resultatet av fria val. – Idén att enskilda människor kan välja, forma och styra sina dagliga aktiviteter, förutsätter att alla har lika möjligheter att göra val. Det kan mycket väl vara sant för många arbetsterapeuter, men det är inte sant för människor vars liv är begränsade av fattigdom, rasism eller annat förtryck. Rent generellt tycker hon att arbetsterapi ofta vänder bort blicken från underliggande strukturella förutsättningar – som exempelvis socioekonomisk utsatthet, rasism, ableism/ funkofobi och misogyni – och i stället har en individualistisk syn på världen. En värld där vi alla, lite hårdraget, skulle kunna vara friska bara vi försökte tillräckligt hårt och valde ”rätt” aktiviteter som skulle göra våra liv bättre och mer hälsosamma. ”... handlar om att arbetsterapin har lyft fram värderingar ... som verkar vara sanna.” FOTO: PRIVAT Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist WFOT PARIS 2022 Kanadensiska arbetsterapiforskaren Karen Whalley Hammell höll en uppskattad presentation på WFOT-kongressen i Paris. Med sin forskning vill hon få arbetsterapeuter att ifrågasätta gamla ”sanningar” inom arbetsterapi. Hon sätter ljuset på hur strukturella orättvisor påverkar människors möjligheter till aktivitet och hur arbetsterapeuter kan jobba för att bidra till en rättvisare värld. kk

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=