WFOT PARIS 2022 Appen Make My Day har testats för strokeprevention. Den har stöttat deltagarna att förändra sina levnadsvanor. Emelie Mälstam är doktorand i forskargruppen HELD vid Karolinska institutet i projektet Make My Day. Forskargruppen arbetar med utveckling och utvärdering av preventionsprogram för stroke. På WFOT presenterade hon en pilotstudie genomförd i primärvården under 18 månader med fokus på tidigt förebyggande av stroke. I pilotstudien, där 29 personer deltog, användes appen Make My Day som verktyg för att reflektera över görandet i vardagen i kombination med fysiska träffar i primärvården. I appen registrerades individuella livsstilsmål, engagerande aktiviteter och om/hur de påverkade den egna hälsan, aktivitetsmönster samt alkohol och tobak. Tolv deltagare i åldern 49–70 år med medelstor till hög risk för stroke som genomgått preventionsprogrammet intervjuades djupare om sina erfarenheter av att använda appen som del i programmet. – Att göra livsstilsförändringar är en komplex process som påverkas av många faktorer. För de här personerna var det stöttande att registrera, öka medvetenheten och förståelsen för att aktivitetsmönster antingen kan främja min hälsa, vara neutralt, eller negativt i relation till min hälsa. Hon påpekar att resultaten har triggat deltagarna både medvetet och undermedvetet. – Det har varit väldigt spännande att se hur små knuffar i rätt riktning kan leda till förändring. För deltagarna har det varit viktigt att få syn på sig själv och sitt aktivitetsmönster. Det blev som en spegel av vardagen. De hinder som deltagarna upplevde för att använda appen var bland annat hur den uppfattades visuellt och hur personligt utformad den var. – En person som tidigare haft en ätstörning blev inte alls motiverad av grafer med siffror utan önskade i stället en tumme upp eller en grön eller röd signal för hur hen under veckan följt näringsrekommendationerna. I nästa steg handlar det om att modifiera appen. Det behövs både lättlästa och olika språkliga versioner, men också en mer personlig kartläggning i starten för att nå ut till grupper som är extra sårbara. – Kärnan i hela projektet är stärka engagemang och motivation, och att flytta fokus från det patogena till det salutogena perspektivet, 80 procent av livsstilssjukdomar kan förebyggas genom ändrade vanor. Och engagerande aktiviteter kan främja hälsosamma vanor utifrån personens egna förutsättningar. Nästa fas i processen är en pågående fullskalig studie som startade i våras. Anki Wenster ”80 procent av livsstilssjukdomar kan förebyggas genom ändrade vanor.” EMELIE MÄLSTAM FOTO: NIKLAS LEVIN Appen Make My Day är utvecklad i samarbete med ScientificMed (numera en del av Cuviva). Programmet innehåller tre delar: målformulering utifrån COPM, coachning av arbetsterapeut till hemtjänstpersonal för att stödja vardagsrehabiliterande insatser till de äldre, samt att undersöka hur digital teknik kan användas för att stödja informationsöverföring mellan hemtjänstens medarbetare. I undersökningen ingick en interventionsgrupp med sju personer som fick Assist och en kontrollgrupp med 10 personer, båda grupperna hade hemtjänst. För de äldre som deltog i interventionsgruppen Assist var fokus att de skulle göra så mycket sommöjligt i sina vardagsaktiviteter och vid behov få ett anpassat stöd av hemtjänstpersonalen. De äldre i kontrollgruppen fick själva informera hemtjänstpersonalen om sina mål och hemtjänstpersonalen fick inget stöd i sitt arbete. – Resultatet visade att Assist har en bra design för att stödja hemtjänstens arbete med vardagsrehabilitering. Trots en liten grupp, kunde vi även se en signifikant skillnad mellan de som fick Assist jämfört med kontrollgruppen när det gällde upplevelsen av ökad livskvalitet, självständighet och förmågan att utföra aktiviteter i enlighet med de mål som de äldre formulerat. I en annan studie, som just nu utvärderas, har forskargruppen testat ett webbaserat program, som innehöll icke känslig information om vilket stöd den äldre behövde. Informationen kopplades till en QR-kod som hemtjänstpersonal och även anhöriga kunde scanna av hemma hos de äldre. – Våra intervjuer visar hittills att hemtjänstpersonal ser fördelar med QR-koder som informationsväg för vikarierande kollegor, hemsjukvården och anhöriga, men även för det multiprofessionella teamarbetet. Anki Wenster ”Små knuffar i rätt riktning” 40
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=