Fårskötsel Nr 3 2022

28 Regenerativt jordbruk –Betande djur gör ett bättre jobb för friska jordar än någonsin människan åstadkommit med plog och kemikalier, säger Jörgen Andersson, grundare av gemensamhetsprojektet Fjällbete i Åredalen. Nyckeln till framgång är ett ”herdetänk” med fokus på vad gräset och det mikrobiella livet under jorden behöver. Djuren flyttas till nytt bete varje dag. Vallars naturliga produktionsförmåga kan bibehållas utan plöjning. –Om vi ger djur och växter rätt förutsättningar för sitt uråldriga samarbete får vi mer vitala marker för varje år som går, jordar som binder kol och vatten. Då behövs inga tillsatser vare sig till jord eller foder, säger Jörgen Andersson. Jörgen startade sitt jordbrukarliv som konventionell bonde i Västmanland med allt vad det innebar av konstgödsel, stor maskinpark och riklig dieselanvändning. Han var dock redan då intresserad av ett mer hållbart sätt att bruka jorden. När han för 30 år sedan flyttade till Undersåker i västra Jämtland mötte han ett landskap som gjort för betesbaserad köttproduktion. –För 100 år sedan fanns det mängder med kor, får, renar och getter här i Åredalen. Renskötare och bönder hjälpte djuren att forma landskapet. Idén med projektet Fjällbete (www.fjallbete. se), nu inne på tjugonde året, var att få tillbaka djuren igen. Samarbetsprojekt Företaget är ett samarbetsprojekt där lokala djur- och markägare lite har ”suddat ut” sina gårdsgränser och upplåter sina marker till gemensamt bete, totalt cirka 200 hektar i Åredalen och på fjällsluttningarna. Jörgens egna 300 gotlandstackor utgör basen i djurbeståndet, men andra besättningar kan ansluta. –Faktiskt känns det befriande att var och en inte hela tiden behöver värna om sitt, säger Jörgen, att vi kan dela med oss av betesmarkerna. Odling av foder sköter vanligtvis varje gård, men återväxt kan vi dela på. Hela bygden har involverats. Besök från skolor och turistföretag välkomnas, 180 ”investerare” har hjälpt till. Ekosystem i samverkan –Jag fick en stor aha-upplevelse när jag började förstå hur bra betesdrift verkligen är, säger Jörgen, men för att markerna ska skötas på ett mer hållbart sätt behöver man bättre förstå det komplexa system som evolutionen har skapat när det gäller växtlighetens samspel med betande djur. Fyra ekosystemprocesser vägleder Fjällbetes sätt att praktisera betesbruk. De griper in i varandra och fungerar som en helhet: Vatten, mineraler, solenergi och arters samspel. Betande djur ger bästa jord Jörgen Andersson med flock på väg mot nytt bete. Åreskutans sluttningar i bakgrunden. Foto: Karin Sundemo.

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=