Fårskötsel Nr 3 2022

29 Vattencykeln –En frisk jord håller kvar vattnet, något som är livsviktigt i länder där det inte regnar så ofta men viktigt även för oss. Vatten som dröjer sig kvar länge i marken ger jämnare flöden av renare vatten till åar och älvar. Jordarna förebygger på så vis översvämningar. Vatten som snabbt rinner av markytan och ibland tar jord med sig ner i diket och ut i allt brunare vattendrag är ineffektivt regn. Detsamma gäller vatten som avdunstar innan det hunnit ge liv till grödan. Regnet blir effektivt med hjälp av ett skyddande växttäcke på en porös matjord som kan ta emot vattnet som en tvättsvamp. Det är en jord där rötter hämtar vattnet från stora djup. Många skyller på ”torkan” när det är vi själva som misskött jorden så att regnet blivit ineffektivt. Mineralcykeln Kol och kväve hämtar livet från luften och resten ur det geologiska materialet från vittrande berg: sand, lera, mo. Mineralerna ska hållas kvar i jorden, inte sköljas eller blåsas bort. Bakterier, svampar och mikroorganismer ”utvinner” mineralerna, som sedan lagras i det som lever och i det som har levt, det vill säga i den viktiga mullen. Solenergin Målet är att få så många friska växter som möjligt överallt, växter som fångar så mycket sol som möjligt. Solen ska inte slösa sina strålar på mark utan växtlighet. Ju längre marken kan hållas täckt med gröna växter, desto bättre kan dessa ta hand om solens energi. Artsamspelet Flera sorters örter och gräs samverkar till en mer livskraftig gröda, som i sin tur samverkar med allt annat som lever. Undvika överbetning –Att låta djuren själva förbättra jorden är mycket bättre än att vi griper in med ständig plöjning och artificiella tillskott, säger Jörgen. Under betessäsongen gödslar djuren marken på ett naturligt sätt. De trampar ner gammalt gräs och biomassa i jorden, vilket ger förutsättning för högre produktion under längre tid. Svampar, maskar och mikroorganismer ”svälter” när det inte finns något skyddande lager av nedtrampade växter på markytan. Det är viktigt att vårens första skott får utvecklas och bygga rötter innan de betas första gången. Rätt djur på rätt plats under rätt tidsrymd optimerar grästillväxten samtidigt som jorden förbättras. Det ska bara ges möjlighet till en enda ”tugga” av samma planta/gräs, annars tappar plantan livskraft. Den blir överbetad. Därför flyttar vi djuren, helst varje dag. Det låter väldigt jobbigt? –Vi har smidiga flexibla stängsel som vi flyttar med till nästa område. De fyller samma funktion som herdarna gjorde förr när djuren fördes i samlad flock över stora arealer med kortvarigt bete på varje plats. Global rörelse Fjällbete har anammat de principer som förordas av organisationen Savory Institute, som har sin bas i Boulder, Colorado (www.savory.global). Det var den sydafrikanske biologen Allan Savory som först introducerade tanken att låta betande djur restaurera ökenlandskap tillbaka till levande jordar och grässlätter och därmed återbinda kol i marken. Nu tillämpas planerad betesdrift med stora hjordar boskap i ständig rörelse på miljoner hektar världen över. Lokala nätverk, ”hubs”, ger stöd åt de gårdar som deltar. Nordisk hubb Jörgen Andersson blev ledare för en nordisk hubb 2013 och har via Fjällbete ett samarbetsavtal med Savory Institute för att även gårdar på våra breddgrader ska kunna bli ”regenerativa”. Man har börjat med att bygga upp ett antal praktiska exempel där resultaten från gårdar med Savorys helhetstänk, ”holistic management”, kan ses i verkligheten. Förutom Fjällbete omfattas också Gröna Gårdar på västkusten (www.gronagardar.se). Några norska gårdar har också kommit långt. I en grupp på Facebook, ”Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk” kan alla intresserade delta. Låt djuren göra jobbet –Ju bättre markerna mår, desto större del av året kan djuren försörja sig från bete, säger Jörgen. Tackorna hålls inomhus på vintern, men de föredrar ofta utevistelse framför fårhuset även när det är kallt. Vi experimenterar lite med sätt att förlänga betessäsongen. Vi kan lagra sommarens skörd på rot och låta djuren beta längre, eller vinterfodra dem från rundbalar ute på fälten där pressen släppt dem. Då gödslas jorden naturligt även på vintern utan dyra extratransporter med fossila drivmedel. Det är snurrigt att flytta foder till och gödsel ifrån djuren när vi i stället kan låta djuren göra en större del av jobbet. Kristina Räf Inga skador idag, väl? Bess får en genomgång av Jörgen. Foto: Bo Säll. Savory Institutes modell med betesdrift över stora områden för att restaurera utarmade slätter praktiseras i många länder. Mundos Nuevos Farm i Estremadura, Spanien, deltar med en flock merino. Foto: Savory Institute.

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=