36 ett högt värde som produktionstacka och är ointressant att slakta såvida det inte är något fel på henne. • Det är etiskt tveksamt att låta lammen växa långsamt. Det är sannolikt även mycket negativt ur miljöpåverkansperspektiv. Mängden växthusgaser som produceras från det långsamtväxande lammet blir högre än från det snabbväxande. • Bagglamm och kastrering. Traditionellt kastrerar vi inte bagglamm i landet. Detta är ett av argumenten för att köpa Svenskt Lamm. Kanske krävs det kastrering för att motivera en god djurvälfärd i en årslammsproduktion. Bagglammsgrupper blir väldigt distraherade/oroliga under höstarna trots frånvaro av tackor. • Att differentiera svenska lammarknaden i ytterligare segment är ”omöjligt” på grund av de små volymerna. Exempelvis: Dilamm, Primörlamm, Vårlamm, Sommarlamm, Höstlamm med flera. Det går absolut att driva kampanjer i handeln mot konsument men i producentled är volymerna för små för ytterligare differentiering. • Konsumenterna efterfrågar mer alternativ från Lamm och Får. Man bör ta vara på denna möjlighet. Det finns en potential att höja priset ytterligare på Lamm, Svenskt lamm är billigt. Smala in specifikationen för Lamm och öka priset. Då finns incitament för producenten att styra produktionen mer, och på så vis öka värdet i lammproduktionen. Prislistan idag är för platt. • Ta vara på potentialen hos Får. Jämför med Nederländerna, där man delat kategorin Får i tre olika kvaliteter. En högt betald kvalitet i Fårgruppen ger incitament för att slutgöda och leverera en kvalitetsprodukt. Den kan möta Branschutvecklingspengen De djurägare av lamm som levererar slaktdjur till de större slakterierna i Sverige ser längst ner på slaktavräkningen ett avdrag på 3,40 kr per lamm för ”Branschutveckling får/ lamm”. Även leverantörer av nöt och gris ingår i systemet. Pengarna samlas i en pott som administreras av Svenska Köttföretagen och delas ut till olika forskningsprojekt som ska öka lönsamheten och stärka konkurrenskraften. Cirka 3 miljoner kronor per år delas ut. Gris får 65 % av medlen, nöt får 30 % och 5 % går till lammnäringen. Fördelningen grundas på inbetalda medel. Fåravelsförbundet sitter med i den referensgrupp som avgör vilka projekt som ska få stöd. Några medelstora slakterier i landet är tyvärr inte med i systemet för att stötta utvecklingen. Klassificering av slaktkroppar Klassificering av lamm och får utgår inte från djurets exakta ålder utan från slaktkroppens utvecklingsstadie. Så här skriver Jordbruksverket i sina anvisningar: ”Lamm: slaktkropp av får som inte har lammat. Ledytorna i frambenet ska ha blåaktig färg och bäckenfogens främre del skall ha en i det närmaste cirkelrund form. Får: slaktkropp av får som inte uppfyller kraven för lamm.” Gränsen mellan lamm och får är alltså lite flytande och kan vara svår för en fårägare att uppskatta. Normalt inträffar det mellan 12 och 15 månaders ålder. Slaktkroppen klassificeras även efter kroppens form (klass E+ till P- enligt EUROP-skalan) och innehåll av fett (fettgrupp 1- till 5+). Årslamm/Ungfår flera segment på marknaden där importerad Hogget och Mutton idag dominerar. Ta vara på vår nya generation av konsumenter. Detta kan dessutom ge krögare och charkindustri en bra råvara. • Ett högre värde på slaktfåret ger kortare generationsintervall i besättningarna med snabbare avelsframsteg som resultat. En boost för hela värdekedjan ”Svenskt Lamm”. I denna grupp kan senfärdiga lamm, tomma ungtackor samt utslagstackor, platsa efter en medveten slutgödning. Slutsats Att skapa en ny kategori i producentled för lamm som blivit äldre och vuxit dåligt ser jag personligen som en dålig idé med flera risker för vår svenska lammarknad. Bättre, tror jag, är att göra något med kategorin Får. I kategorin Får finns ett stort antal djur som idag har ett lågt värde i producentled. Utröna vad grossisten vill ha för vikt, klass och konfirmation på det äldre djurets slaktkropp. Skapa därefter en rejäl merbetalning i prislistan för detta får, Jämför med ”Märkeskvalitet” på Lamm. Man skall förmodligen kontraktera dessa Får med producenten så att en förutsägbarhet på volymer och leveranstid skapas. Mest trolig kan man ha en period under året som denna ”Märkeskvalitet Får” går att leverera till slakteriet. Hur sedan märkeskvalitet Får skall marknadsföras på konsumentmarknaden och finna sin plats där överlåter jag till nästa instans i värdekedjan för svenskt lamm att utröna. Jag tror att det är här potentialen ligger för att öka värdet i branschen utan att negativt påverka mängden Lamm. Text: Theo den Braver, Gård & Djurhälsan Foto: Einar de Wit LG Produkter AB Bjärarydsvägen 400 294 93 Sölvesborg 0456-820020 kundtjanst@lgprodukter.se www.lgprodukter.se LG Produkter AB Specialister på Fårskötsel & Lantbruk
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=