Hemträdgården Nr 1 2021

4 Hemträdgården 1 | 2021 Chefredaktör och ansvarig utgivare: Christina Säll Grafisk form: LasseMellquist Layout PRENUMERATIONSÄRENDEN OCHMEDLEMSSERVICE: måndag–torsdag 09.00–12.00 TEL: 08-792 13 15 medlemsservice@tradgard.org Redaktionens adress: Christina Säll, Riksförbundet Svensk Trädgård, Box 2966, 187 29 Täby Tel: 08-792 23 10 christina.sall@tradgard.org Utgivningsdagar 2021: Nr 1 – 29 januari Nr 2 – 19mars Nr 3 – 28maj Nr 4 – 20 augusti Nr 5 – 8 oktober Nr 6 – 26 november Årgång 76 av Hemträdgården Sista inlämningsdag för manus 2021: Nr 1 – 18 november Nr 2 – 20 januari Nr 3 – 10mars Nr 4 – 19maj Nr 5 – 11 augusti Nr 6 –29 september Hemträdgården förbehåller sig rätten till digital publicering av tidningen, bakom inloggning, på Riksförbundet Svensk Träd- gårds hemsida, www.tradgard.org. För insänt ej beställtmaterial ansvaras ej. Annonser: Mikael Wallenius, Alex Simonsson Swartling&BergströmMedia AB Tel: 08-545 16060 mikael@sb-media.se alex@sb-media.se www.sb-media.se Hemträdgården följer namnsättningen av växter somanges i Svensk Kulturväxtdata- bas, www.skud.info . Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri, 2021 UpplagankontrollerasavTidningsstatistikAB. Denna upplaga är tryckt i 30 800 exemplar. ISSN: 0018-0343 341 116 PRINTING COMPANY Välkommen till nästa Hemträdgården som kommer ut den 19mars. E TT NYTT ÅR HAR BÖRJAT och förvänt- ningarna har väl sällan varit större om att detta ska bli ett bättre år än det gångna. En snart årslång pandemi har ju förändrat tillvaron och kommer att sätta sina spår även framöver. Vid en första fundering är det svårt att tänka sig att pandemin skulle påverka även vårt intresse att odla i trädgården, men det har den faktiskt gjort. Det stora intresset för odling sompandemin har gett upphov till är glädjande, men har lett till att det kan bli brist på fröer. Fröer tar ju iblandmånga år att ta framoch frömarknaden har tidigare inte varierat så mycket mellan åren. Men trots detta råder ingen brist på frönyheter. Läs mer om frömarknaden, handeln med fröer och hur den påverkas av coronapandemin i artikeln om årets nya fröer sombörjar på sid 12. Ävenmäklarstatistik visar på ökad efterfrågan på hus med trädgård. Och har man fått tillgång till en trädgård vill fler försöka odla och börjar då med lite enklare kulturer. Förhoppningsvis blir de sedan fast i odlandet och har på så sätt skaffat sig en ny hobby. SÅ HÄR ÅRS BRUKARMAN JU PLANERA FÖR den kom- mande odlingssäsongen genom att bläddra i frökata- loger, numera mest digitala, och att titta igenomden där lådanmed gamla fröer som väl de flesta av oss har. Med ett enkelt test går det att kolla hur bra gro- barheten för fröerna är. Det kan ni läsa om i artikel- serien somhandlar om att odla i skola, en serie med artiklar som inte bara passar i skolan utan är för alla. Bara för att datumet har gått ut behöver det ju inte betyda att alla frön har tappat sin grobarhet. Testa grobarheten på det sätt sombeskrivs på sid 46. Skulle grobarheten visa sig ha sjunkit till 40 procent mot angivna 80 procent, är det bara att så dubbelt så tätt. Enkel matematik inte bara för skolan utan även något som går alldeles utmärkt att tillämpa själv. Ännumera odlande OMSLAGSBILD: John Taylor har startat en äppel- odling med sorter lämpade för cider- produktion. 1 2021 UtgesavRiksförbundetSvenskTrädgård | Pris 59 kr (momsbefriad) Sverigesstörsta trädgårdsorganisation Uppbyggnadsbeskärning sid28 Ullungloka,nyfleråriggrönsak sid30 Odlar för cider sid24 BILD:PER-OLAOHLSSON POTATIS TILLHÖR DE STORA GRÖDORNA i världen och placerar sig på femte plats bland de riktigt stora växt- slagen som vi odlar till vår föda efter rörsocker, majs, vete och ris. I Sverige har vi duktiga potatisodlare som ser till att vi är så gott som självförsörjande i lan- det på svenskodlad potatis. 93 procent av all potatis som säljs här är odlad i landet. Och nog har väl alla av oss somhar trädgård, åtminstone testat att odla po- tatis, ofta med lyckat resultat, trots potatisbladmögel och andra skadegörare som angriper växten. Omni tittar på bilden här till höger, visst skulle det som lyfts upp ur jorden kunna tas för en rödskalig po- tatis, men det är det inte. Det är sötpotatis och det är en helt annan sak. Det är bara utseendet och namnet som gör att man kan förledas att tro att det är snudd på samma sak. Kanske kan sötpotatis bli en ny kultur att testa. Somdet påpekas i artikeln är kanske det vik- tigaste för att lyckas med odlingen, att ställa omoch tänka bort vanlig potatis. Sötpotatis är också enmycket stor gröda och om man ser till världsproduktionen, hamnar den på sjun- de plats storleksmässigt bland det somodlas. FÖR ATT KOMPLETTERA KNÖLARNA kan ni på sid 48 läsa ommaniok, kassava eller tapioka, tre helt olika namn på samma knöl. Denna kultur däremot, är inget som kan odlas på våra breddgrader och därför är artikeln märkt med exotiskt. Också maniok tillhör de stora i världsproduktionen och ligger på nionde plats bland världens största odlade kulturer. SISTMEN ABSOLUT INTEMINST finns på mittuppslaget en artikel om att ta tillvara regnvattnet. Vi har skri- vit omdet förut, men här är lite nya infallsvinklar på detta viktiga; att använda de resurser i form av vatten somman har i sin odling och samtidigt bidra till att minska avrinningen från den egna tomten och spara på grundvattnet. Christina Säll