ÄNDRADE REGLER FÖR VERKSAMHETER SOM UTFÖR ESTETISKA BEHANDLINGAR - Ny lag om estetiska behandlingar - Riksdagen har beslutat om en ny lag (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Det nya regelverket gäller från och med den 1 juli 2021. Kompletterande bestämmelser till lagen finns i förordningen (2020:367) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Den nya lagen kommer att innebära att kompetenskrav införs för dem som utför dessa behandlingar. Estetiska kirurgiska ingrepp får endast utföras av den som är legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare och har bevis om specialistkompetens. Estetiska injektionsbehandlingar får endast utföras av den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska. De behandlingar som omfattas av den nya lagen får endast utföras på personer som är 18 år eller äldre. Den som utför estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar ska anmäla sin verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är ansvarig tillsynsmyndighet. Vissa injektionsbehandlingar är undantagna från den nya lagen, exempelvis tatuering och andra ytliga injektioner. Vilka dessa är framgår av för-ordningen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Dessa behandlingar kommer att ligga kvar under kommunens tillsyn. Ändrade regler för anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden Till följd av den nya lagstiftningen om estetisk kirurgi och injektioner har det även gjorts ändringar i 38 och 45 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förkortad FMH. De nya reglerna innebär att verksamheter som bedriver hygienisk behandling, och därmed omfattas av miljöbalken, ska anmäla sin verksamhet till kommunen i de fall behandlingen innebär risk för blodsmitta eller annan smitta på grund av användningen av skalpeller, akupunkturnålar, piercingsverktyg eller andra liknande skärande eller stickande verktyg. Tidigare har anmälningsskyldigheten enbart gällt i de fall det finns risk för blodsmitta. Att begreppet ”annan smitta” lagts till innebär att anmälningsplikten utvidgas till att även omfatta exempelvis användning av rakkniv mot huden, håltagningspistol och andra verksamheter som använder sig av olika typer av stickande/ skärande verk-tyg. Inom till exempel skönhetsbehandlingar och pedikyr/manikyr finns också vissa verktyg och instrument som används stickande/skärande mot huden. Här räknas även så kallad ”död hud” som förhårdnader etc. Dessa verksamheter kan nu med de ändrade reglerna bli anmälningspliktiga till kommunen. Blodsmitta uppstår då blodburna virus (exempelvis hepatit B, hepatit C, HIV) överförs vid användning av skärande och stickande verktyg. Infektion kan även uppstå då bakterier kommer ned i djupare vävnad. Det kan antingen ske genom att bakterier förs ned från hudytan som inte desinfekterats tillräckligt eller genom att de instrument som används inte är rena. Sådana infektioner kan bland annat orsakas av stafylokocker, streptokocker och olika sorters tarmbakterier. Ett skärande eller stickande verktyg som inte är tillräckligt rengjort eller desinfekterat kan också överföra svamp och virus som orsakar infektion i de ytliga hudlagren. Det kommer alltid att finnas gränsfall som behöver bedömas från fall till fall om de ska vara anmälningspliktiga. Det är den kommunala tillsynsmyndigheten, det vill säga den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, som bedömer om till exempel en frisör som använder en rakkniv eller engångshyvel sporadiskt för att ta bort lite oönskat hår utanför frisyren, eller en manikyrist som klipper nagelband bör anses som anmälningspliktig eller inte. Grunden för bedömningen om behandlingen innebär risk för annan smitta enligt 38 § FMH ligger i om ett instrument eller verktyg dras mot huden eller på något sätt ”sticker hål” i huden och på så sätt möjliggör för bakterier att föras ner i underliggande hudlager. 76 | hudterapeuten februari 2022 Text: Anna Rosner, Socialstyrelsen Socialstyrelsen informerar
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=