MSF

Moçambique, 2021 En anställd från Läkare Utan Gränser mäter överar- mens omkrets på ett barn med ett så kallat MU- AC-armband (mid-upper arm circumference) för att avgöra om barnet är undernärt. Den här gången visar det lilla fönstret grönt, som tur är. Akut undernäring drabbar framför allt små barn. Orsakerna kan vara många. Till exempel kan en un- dernäringskris uppstå efter en naturkatastrof eller i samband med väpnade konflikter där människor tvingas fly och inte längre har tillgång till mat. Men undernäring kan även förekomma på platser där det inte pågår någon akut kris. Barnen är oftast de som drabbas först och hårdast vid en kris. Dess- utom har de större risk att bli sjuka i till exempel mässling och luftvägsinfektioner, sjukdomar som är extra farliga i kombination med undernäring. Konsekvenserna hos små barn är allvarliga, och kan i värsta fall leda till kroniska skador på hjärnan och immunförsvaret. Vård vid akut undernäring Men även större barn, gravida och ammande kvinnor, äldre och personer med kroniska sjuk­ domar är extra sårbara vid en undernäringskris. Varje år tar Läkare Utan Gränser emot fler än 200 000 barn med akut undernäring i våra projekt. De flesta av de här barnen kan vårdas i hemmet. Med sig hem får de speciellt anpassad mat, i form av en näringsrik jordnötskräm som inte behöver tillagas eller värmas upp. Om rätt insatser sätts in har akut undernärda barn stor chans att klara sig. Men bara omkring en tredjedel av de som drabbas har till- gång till behandling. Drygt en tredjedel av de fem miljoner dödsfall som varje år inträffar bland barn under fem år kan kopplas till undernäring – trots att det är ett tillstånd som både kan förebyggas och behandlas. Foto: Läkare Utan Gränser