NR 2 2024 PARKINSONJOURNALEN 7 Dag Nyholm, överläkare och professor i neurologi, har tilldelats 400 000 kronor i anslag från Arvid Carlssonfonden. – Pengarna kommer att användas till ytterligare parkinsonforskning, säger Dag Nyholm. FORSKNING. Parkinsonförbundet säger stort grattis! Vi känner väl till Dag Nyholms gedigna arbete inom parkinsonområdet. Han arbetar med forskning, håller i specialistutbildningar för vårdpersonal och arbetar kliniskt med patienter. Vad kommer du främst att använda anslaget till? – Jag har flera doktorander som behöver lön för forskningstid. Jag håller just nu på att utlysa en så kallad postdoctjänst, en tvåårig anställning för en nyligen disputerad forskare. Så anslaget kommer inom kort att kunna användas till ytterligare parkinsonforskning. ARVID CARLSSONSFONDENS prismotivering lyder: ”Nyholm belönas för sin mångsidiga kliniska forskning med fokus på Parkinsons sjukdom, och inte minst för sina värdefulla bidrag till den angelägna uppgiften att optimera behandlingen av detta tillstånd.” Dag Nyholm tydliggör att det är viktigt att följa upp sjukdomens förlopp och att man ibland behöver ställa om och som motiveringen lyder ”optimera behandlingen”. Inom matematikens värld betyder det att lösa ett problem på bästa sätt. För förbundet är det ett positivt besked, att det alltid finns hopp och att det alltid finns något som kan optimeras i behandlingen för personen med Parkinsons sjukdom. Men ibland kan man som patient känna hopplöshet, särskilt när medicinen med tabletter inte verkar effektivt längre och man hamnar i ett så kallat dosglapp. På vilket sätt kan den behandlande läkaren optimera patientens behandling vid dosglapp? – Det är viktigt att försöka förstå vad det är som inte fungerar bra. Det gör vi som behandlande läkare främst genom att ställa frågor om hur patienten mår under ”en vanlig dag”. Och så är det viktigt att vi får veta hur patienten tar sina läkemedel och om tillståndet varierar beroende på tablettintagen. – Dosglapp innebär att man har effekt av en dos, men att symtomen kommer tillbaka efter ett antal timmar, innan man fått effekt av sin nästa dos. De första åren med behandling brukar man inte känna av någon större skillnad även om man skulle råka glömma en dos. Det är viktigt att tänka på att parkinsonsymtom vid dosglapp kan se olika ut hos olika personer – det typiska är ju att rörligheten blir trög, men det kan också handla om icke-motoriska symtom som hopplöshet, olust eller mental tröghet. – Även om vi arbetar efter devisen om en optimerad behandling väntar vi först och främst på en medicinsk behandling som bromsar sjukdomsförloppet. När bedömer du att vi skulle kunna ha en sådan behandling på plats? – Det är omöjligt att ge ett bra svar på den frågan. Man brukar ofta dra till med ”om fem till tio år”, men ingen kan se in i framtiden. Jag skulle gissa att det tar längre tid än tio år, men hoppas förstås att jag har fel. Det positiva är att det pågår massor av forskning om flera olika så kallade neurodegenerativa sjukdomars mekanismer och därmed kan det när som helst komma ett genombrott. – En av svårigheterna med Parkinson är att sjukdomen troligen har många olika orsaker. Då blir det viktigt att försöka förstå de olika varianterna och kunna skräddarsy behandlingen – det är inte troligt att en enda behandling kommer att vara sjukdomsbromsande för alla. Under tiden jobbar vi vidare med att optimera de befintliga behandlingarna så bra som möjligt. Jenny Lundström Dag Nyholm får stort anslag Arvid Carlssonfonden delar ut 400 000 l ”Mer forskning nu” Dag Nyholm. FOTO: JENNY LUNDSTRÖM DAG NYHOLM w Dag Nyholm är överläkare och professor i neurologi. Forskningen rör mestadels området rörelsestörningar – särskilt optimering av behandlingar vid Parkinsons sjukdom, men också cervikal dystoni, essentiell tremor, Huntingtons sjukdom, multipel systematrofi och normaltryckshydrocefalus. Projekt pågår även inom andra delar av klinisk neurologi. ARVID CARLSSON w Arvid Carlsson tilldelades år 2000 Nobelpriset i medicin för sina upptäckter om dopamin och signalöverföringen mellan nervceller i hjärnan. Arvid Carlsson var verksam livet ut och gick bort år 2018 vid 95 års ålder. Carlsson gjorde under sitt långvariga och framgångsrika yrkesliv ett flertal upptäckter av stor betydelse för vår förståelse av hur hjärnans nervceller kommunicerar med varandra med hjälp av signalämnen. Kännetecknande var hans strävan att hans grundläggande forskning så snabbt som möjligt skulle komma patienter till del, och det finns många exempel på hur denna hans ambition infriades – Arvid Carlssons upptäckter har således resulterat i påtagligt förbättrad behandling av patienter med psykiatriska och neurologiska sjukdomar som till exempel depression, schizofreni och Parkinsons sjukdom. w Arvid Carlssonfonden etablerades 2002 för att hedra Arvid Carlssons framstående forskargärning. Stiftelsen främjar forskning om psykiatriska och neurologiska sjukdomar. Den är helt beroende av donationer från privatpersoner, företag och organisationer.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=