8 PARKINSONJOURNALEN NR 2 2024 AKTUELLT Under rubriken ”Hopp för Parkinson” sände Parkinson Skåne och MultiPark ett seminarium med föreläsningar bland annat om budbärande virus och ultraljudsbehandling vid essentiell tremor. Seminariet spelades in och kan ses i efterhand. Länk till filmen finns på förbundets och på Parkinson Skånes hemsidor. VÄRLDSPARKINSONDAGEN. Angela Cenci Nilsson, professor vid institutionen för medicinsk vetenskap och koordinator på MultiPark, berättade om nya farmakologiska substanser. Hon inledde med att påminna om att Parkinsons sjukdom är en mycket komplex sjukdom som yttrar sig på olika sätt hos olika personer. För att man ska få diagnosen måste man ha följande symtom: färre och långsammare rörelser, muskelstelhet och skakningar, så kallad vilotremor. Huvudorsaken är bristen på dopamin eftersom de hjärnceller som tillverkar dopamin långsamt försvinner. L-dopa och dopaminagonister är de två läkemedel som används vid behandlingen av Parkinson. De fungerar på olika sätt. L-dopa går in i hjärnan och omvandlas till dopamin, medan dopaminagonister verkar direkt på receptorerna i hjärnans nervceller. DESSA BEHANDLINGAR ÄR långtifrån perfekta. Efter en tids användning leder de till motoriska fluktuationer, så kallade dyskinesier. I takt med att sjukdomen fortskrider uppträder symtom som beror på att andra celler i hjärnan förtvinar och de cellerna förbättras inte av dopaminverkande preparat. Vissa av symtomen, som exempelvis hallucinationer, kan förvärras av dopaminverkande preparat. Det finns alltså ett stort intresse av att utveckla nya och bättre behandlingar. Globalt pågår i dag mer än 140 aktiva kliniska prövningar för Parkinsons sjukdom. Studierna rör dels symtomlindrande behandlingar, del sjukdomsbromsande behandlingar. DET HAR ALLTID funnits en större andel prövningar som rör symtomlindrande behandlingar, menade professor Cenci Nilsson, men situationen håller på att vända. Andelen studier som avser sjukdomsbromsande behandlingar har ökat i antal sedan några år och de utgör närmast hälften av alla pågående studier. En annan intressant trend inom forskningen är så kallad drug repositioning. Det innebär att man studerar ifall existerande läkemedel, som utvecklats och används för andra sjukdomar, har tidigare okända egenskaper som kan användas för parkinsonbehandling. Det finns också ett allt större utbud av behandlingsmåltavlor, framför allt studier som rör behandlingen av icke-motoriska symtom. Många studier riktar in sig på att hitta bättre dopaminverkande behandlingar som ger färre komplikationer. Och det gör man genom att testa olika kombinationsbehandlingar, genom att utveckla nya dopaminagonister eller genom att hitta nya administrationssätt. ANGELA CENCI NILSSON avrundade med att berätta om ett par egna studier som bedrivits i Lund och om de forskningscentra och nätverk som finns i Sverige, Swepar-Net, Svenska Parkinsonakademien och MultiPark. Två exempel på lyckade studier: En djurstudie gjord i Lund visade att substansen NLX-112 kunde minska L-dopainducerade dyskinesier markant. Substansen NLX-112 har nu testats på personer med Parkinson vid flera centra i Sverige. Denna studien visar att behandling med NLX-112 hjälper mot både dyskinesier och parkinsonistiska symtom på ett betydande sätt. Företaget som äger substansen samlar nu in medel för att kunna genomföra en större klinisk studie. Förhoppningen är att de fina resultaten ska hålla i sig även i en större patientpopulation. Det andra exemplet som Angela Cenci Nilsson presenterade var en potentiellt sjukdomsbromsande behandling med Sigma 1 proteinet som måltavla. Även den baseras på resultat från hennes forskargrupp i Lund. År 2014 rapporterade gruppen att substanser som ökar aktiviteten av ett speciellt protein som heter Sigma-1, kan återställa den motoriska funktionen på möss med dopamincellskador i hjärnan. I testerna använde gruppen en experimentell substans (som inte går att använda på människa) som heter Pre 084. Nästa steg var att identifiera läkemedel som har Sigma-1- stimulerande egenskaper. Gruppen testade flera och identifierade två läkemedel som var lika effektiva, eller effektivare än Pre 084. Det ena läkemedlet heter Pridopidin och det andra Fluvoxamin, ett antidepressivt läkemedel. Forskningsgruppen ville därefter gärna genomföra en större klinisk prövning, men det visade sig kosta många miljoner kronor. DÅ ÄNDRADE GRUPPEN strategi och bestämde sig för att samarbeta med läkemedelsindustrin. Man kontaktade ett företag i USA, Anavex Life Sciences, som har en Sigma-1-agonist, Anavex 2-73, som visat positiva resultat på personer med kognitiv nedsättning, både alzheimer- och parkinsonpatienter. Forskargruppen i Lund testade substansen på möss med positivt resultat. Motoriken förbättrades och substansen gav även nervskyddande effekter i mös�- sens hjärna. Forskargruppen har tecknat ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget för en studie av Anavex 2-73 på personer med Parkinson. Om resultaten är goda vill gruppen även studera om substansen kan verka sjukdomsbromsande. Anna Wedin Seminarium – med hopp! Exempel på lyckade studier l Här kan du se föreläsningarna Seminariet avslutades med en paneldebatt.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=