94 / 108
92
andra institutioner och källor
Eftersom de båda rådgivande kommittéerna inte har någon makt
över lagstiftningen brukar de inte vara särskilt eftersökta av medier.
Därför kan deras pressavdelningar, som är vana vid att skriva press
releaser som nästan ingen läser, bli smått panikslagna om man fak-
tiskt vill veta vem som har röstat vad om olika frågor, och av bara
farten säga nej. Det kan krävas lite tjat och påminnelser om att leda-
möterna faktiskt är folkets representanter (i sista hand hot om att ta
frågan till Ombudsmannen) innan de ger med sig.
EU-byråer
Det finns ett 40-tal fristående EU-byråer. De är ungefär som fristå-
ende myndigheter, och ska inte blandas ihop med EU-kommissionens
generaldirektorat (som
är ungefär som reger-
ingsdepartement).
EU-byråerna är skilda
från övriga EU-institu-
tioner och har inrättats
för att utföra särskilda
uppgifter, till exempel
lätta på EU-kommissi-
onens arbetsbörda vad
gäller genomförandet av
EU-politiken eller samla
in och sprida kunskap
inom ett visst område.
Till exempel hand-
lägger Europeiska läke-
mede l smynd i ghe t en
ansökningar från företag
om att få registrera läke-
medel för försäljning på
EU:s marknader. EU:s
byrå för grundläggande
rättigheter, FRA, rap-
porterar varje år om hur
Sydöstran skriver att Kustbevakningens fartyg Poseidon har deltagit i en ope-
ration ledd av EU:s gränsbyrå Frontex. Fria Tidningens artikel om spanska
feminister bygger delvis på en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättig-
heter, FRA, om våld mot kvinnor. Ekot har granskat livsmedelsmyndigheten
Efsas kopplingar till sockerindustrin. Och debattartikeln av EU-parlamentariker
Anna Hedh (S) i Östra Småland använder också statistik från FRA, när hon
konstaterar att 47 procent av HBTQ-personer i EU har känt sig diskriminerade
eller trakasserade.