K
ul
l
akultur
13
En brusande fotoföreställning
Vindelälven från ovan med specialkomponerad musik därtill. Det bjuder Bertil
och
Annika Hagberg
tillsammans med musikerna Thomas Åström, Bo-Göte
Nygren och Sedley Francois på den 29 oktober.
Under nästan fem år har Jonstorpsborna Bertil och Annika
Hagberg arbetat med sin tionde bok, praktverket
Med
vingar längs Vindelälven.
De har fotograferat djur och
natur längs Sveriges första nationalälv från helikopter och
från marken. De har intervjuat människor som bor längs
med den, samarbetat med flera samebyar och lokala förfat-
tare som bidragit med texter och material.
– Till exempel skildrar Bertil Öhman kampen i den
aktionsgrupp som var med och bidrog till att regeringen till
slut beslutade att Vindelälven inte skulle exploateras med
vattenkraftverk, berättar Bertil Hagberg, bland annat känd
för boken
Kullabygden från ovan
och stora fotoutställningar.
Även Evert Taube engagerade sig i kampen för älven
på 1960-talet, skrev raderna ”Låt sista älven som brusar i
vår natur brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur!” i
sången
Änglamark
och telegraferade till statsministern att
om en vattenkraftsutbyggnad blev aktuell ”då skall djävulen
och icke jag vara svensk”.
Idag är Vindelälven ännu orörd och Bertil och Annika
Hagbergs bok förmodligen en bidragande orsak till den
ökande turismen i området.
Utöver boken har de även spelat in en film om Vindel-
älven med musik av Thomas Åström. Efter en succéturné
i Lappland och Västerbotten, samt även ett par fullsatta
föreställningar i Helsingborg, är det nu alltså äntligen dags
för Kullabygden.
– Det är så många här som frågat vad vi sysslat med i alla
dessa år, skrattar Bertil.
Den 29 oktober klockan 14 i Tivolihuset.
Utfiskade hav i fokus
Nationalekonomen Cecilia Hammarlund
har doktorerat vid Lunds universitet
med en avhandling om östersjötorsken
och fiskereformers påverkan på priset.
Den 4 oktober gästar hon Vikens
föreläsningsförening och angriper under
rubriken
Utfiskade hav och fattiga fiskare
utfiskningen av våra hav ur ett biologiskt
och ekonomiskt perspektiv.
– Det finns inga enkla lösningar, men
överförbara äganderätter är en. Då
får fiskarna köpa och sälja kvoter av
fisk mellan sig, men samtidigt kan det
kustnära fisket behöva undantas, till
exempel sillfisket i Sverige, för att inte
det småskaliga fisket ska försvinna,
säger hon.
För många fattiga människor i världen är
fiske en sista ekonomisk utväg, men även
små primitiva båtar hotar fiskbeståndet
när de är många till antal. I synnerhet när
stora EU-trålar fiskar på samma bestånd.
– Vad vi vet är att detaljregleringar av
båtar och nät fungerat dåligt. Det går
inte att ställa om till ett hållbart fiske
ifall inte fiskarna är med på det och kan
överleva, säger Cecilia Hammarlund.
Föreläsningen i Vikens hemgård börjar
klockan 19.
foto: Redningsselskapet, flic.kr/p/cmEto1