15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvård OMVÄRLDSTRENDER Covid-19 klassas inte längre som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom. Pandemin är i en ny fas och Folkhälsomyndigheten har bytt strategi i takt med stigande vaccinationstäckning och färre riktigt svårt sjuka. De långsiktiga hälsoeffekterna av viruset och dess följdeffekter är alltjämt svårbedömda. Symtom kan kvarstå efter covid-19 hos en del patienter och det är ännu oklart hur många som drabbas över en längre tid. Oron för att bli smittad eller att själv smitta andra medförde att antalet som sökte vård eller undersökte sig för andra sjuk- domar minskade initialt under den första delen av pandemin. När det gäller cancer har det dock visat sig att man sedan 2021 åter sökt i normal utsträckning och man befarar ingen stor anhopning av extra cancerfall under de närmaste åren. Det finns emellertid en risk för att patienter kan ha väntat för länge med att söka vård och därför är i ett sämre tillstånd i sin cancer. Dock har en vårdkö byggts upp i den planerade vården då många ingrepp har fått skjutas upp eftersom resurserna under pandemitiden ställts om till att klara covid19-vården och den vård som inte kan skjutas upp. Den stora ökningen av de som är 80 år och äldre kombinerat med en relativt sett betydligt lägre ökning av personer i arbetsför ålder gör att hälso- och sjukvården i kommun- och regionsektorn får allt svårare att anställa personal i den utsträckning som det demografiska behovet medför. På lång sikt ses ett ökande behov av vårdplatser till följd av en åldrande befolkning. Den pågående omställningen mot nära vård kan bidra till att minska behovet av vårdplatser på sjukhusen. Nära vård innebär att den enskildes individuella behov och förutsättningar är utgångspunkten istället för sjukvårdens uppdelning mellan kommunal och regional sjukvård. För det framtida vårdbehovet, med bland annat uppskjuten vård och ökning av andelen äldre, behöver fortsatt samverkan kring vården av de äldre ske med kommunerna. Över tid har den psykiska hälsan försämrats hos flera grupper i samhället och allt fler söker vård inom både sluten- och öppenvården. Psykisk ohälsa är ett allvarligt folkhälsoproblem och ska motverkas med tidiga insatser som ska ges genom samlade insatser och tydlig samverkan mellan olika aktörer i kommun och region. I Region Örebro län ska det vara enkelt för barn och unga som lider av psykisk ohälsa att få hjälp. Region Örebro län ska fortsätta att arbeta med en gemensam ingång och en första linje för en tydlig och strukturerad råd- givning, bedömning och lotsning till rätt vårdnivå. För att tillgången till vården ska vara jämlik ska den kunna erbjudas på fler platser i länet genom länsmottagningar. Det sker en snabb och kraftfull utveckling av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder som gör att allt fler sjukdomar kan behandlas. Utmaningen är att prioritera utifrån medicinska behov när möjligheterna ökar snabbare än en pressad ekonomi. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, samtidigt som det är en utmaning att resurserna ska räcka till att motverka ökande hälsoklyftor. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård God hälsa är viktig för länets invånare. Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas så att länets invånare ges förutsättningar att ta större ansvar för sin fysiska och psykiska hälsa. Vården ska även erbjuda stöd och behandling för att minska tobaksbruk, riskbruk av alkohol och drogmissbruk. Det är av stor vikt att utveckla arbetet med fokus på barn och ungdomar, exempelvis genom Maria ungdom Örebro som vänder sig till ungdomar som har problem med alkohol och droger. Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är andra ohälsosamma levnadsvanor som bidrar till den samlade sjukdomsbördan i Sverige, så som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes typ 2 och även psykisk ohälsa. Arbetet med levnadsvanemottagningar i norra länsdelen är exempel som skapar förutsättningar för en mer hälsosam livsstil. En viktig del i det förebyggande arbetet är olika screeningsundersökningar, till exempel mammografi och screening för tjocktarmscancer samt vaccinationsprogrammet mot livmoderhalscancer. Att arbeta med rehabilitering på alla nivåer är viktigt för att hjälpa till att förebygga och stärka patienterna utifrån deras förutsättningar. Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället ökar. Arbetet med att möta behov relaterade till den demografiska utvecklingen och psykisk ohälsa är därför prioriterat. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar att arbeta med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för riskgrupper och att stödja individens förmåga att ta ansvar för sin hälsa. För att lyckas, och för att kunna följa de nationella riktlinjerna, krävs att medarbetare har kompetens inom området, möjligheter att arbeta med frågorna och en tydlig plattform för arbetet genom levnadsvanemottagningar. Arbetet med att utveckla vården för patienter med sammansatta vårdbehov och kronisk sjukdom ska fortsätta. Detta avser exempelvis äldre och personer med funktionsnedsättning. Detta ska bland annat ske genom att vårdcentralerna bemannas och organiseras för att bättre tillgodose de olika målgruppernas behov. Arbetet med att utveckla den akuta närsjukvården ska fortsätta genom förstärkt jourvårdcentralsverksamhet, utökad mobil verksamhet och utvecklad sjukvård i patientens hem.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=