TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 8 NOVUSUNDERSÖKNING En ny undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Sveriges Tandläkarförbund, visar att ungefär en miljon svenskar inte har råd att gå till tandläkaren och hälften av dem anger de höjda matpriserna som anledning. Dagligen har det under vintern och våren 2022/2023 rapporterats om ett sämre samhällsekonomiskt läge där allt fler hushåll har svårt att få ekonomin att gå runt. Efter cirka 1 000 intervjuer genomförda av undersökningsföretaget Novus på uppdrag av förbundet presenterades en rapport under sommaren som visar att majoriteten (83 %) har råd med de tandvårdsbesök som de behöver. Bland de 15 % (dvs. cirka en miljon svenskar i åldern 23–84 år) som svarat att de inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger drygt hälften (55 %) att de inte längre haft möjlighet att kunna prioritera tandläkarbesök på grund av de senaste årens ekonomiska förändringar. Erfarenheter från tidigare perioder av försämrad samhällsekonomi visar på minskad besöksfrekvens till tandvården och försämrade tandvårdsvanor. Undersökningen från Novus visar att befolkningen trots en period av ekonomisk nedgång ändå kunnat prioritera sin munhälsa. – En längre period av ekonomiska försämringar skulle kunna få negativa konsekvenser på grund av uppskjutna besök. Uppskjutna tandvårdsbesök idag kan leda till försämrade möjligheter till åtgärder och mer omfattande och kostsamma ingrepp i framtiden, säger Chaim Zlotnik, förbunds ordförande. YTTERLIGARE ANLEDNINGAR till att svenskarna säger sig inte kunna prioritera tandläkarbesök är högre kostnader för drivmedel, högre elpriser och höjda räntor. Bland de som har råd att gå till tandläkaren uppgav en tredjedel att de inte längre skulle kunna prioritera tandvård om de ekonomiska försämringarna vi sett de senaste åren skulle fortsätta. Bland de som inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger ungefär varannan (51 %) att bortprioriteringen beror på höjda matpriser följt av inflationen (42 %). Ytterligare anledningar till att man behöver prioritera bort sina tandvårdsbesök är högre kostnader för drivmedel (37 %), högre elpriser (36 %) och höjda räntor (29 %). De senaste årens samhällsekonomiska konsekvenser har för många varit kännbara och inneburit svåra ekonomiska avvägningar. – Tandläkarförbundet kommer fortsätta att påminna och argumentera för att patienterna inte ska prioritera bort tandläkarbesöken i lågkonjunktur, säger Chaim Zlotnik. – Vi vill inte komma tillbaka till den tid då man tydligt kunde se de socioekonomiska skillnaderna i munnen. Med en ekonomisk försämrad samhällsekonomi får inte tandvården bli en besparingspost för hushållen utan tvärtom en viktig investering för en god munhälsa. MEDLEMSUNDERSÖKNING VISAR ATT DET ÄR VANLIGT MED LÅNGA VÄNTETIDER I förbundets medlemsundersökning svarar den absoluta majoriteten (91 procent) att den mediala bilden av långa köer inom tandvården i norra Sverige stämmer. Att det finns köer till tandvården och att det finns en glesbygdsproblematik inom tandvården är känt sen länge. Det är inte heller bara i glesbygdsorter eller i norra Sverige som det är problem, även i andra delar av landet rapporteras det om långa köer. Mot denna bakgrund ville förbundet fråga medlemmarna om hur de ser på kötidsproblematiken. Förbundet bad respondenterna uppskatta hur lång kötiden som oftast är för de egna vuxenpatienterna, borträknat akutpatienter. Anna Ekmer Administrativ assistent Lea Lobelius Kommunikations- och pressansvarig Jenny Måhlgren Kanslichef Jeanette Reinbrand Samhällspolitisk utredare Kommunikation, opinions- och påverkansarbete som gör skillnad ➞ Förbundets nyhetsbrev ”Senaste nytt från förbundet” skickas ut 3–4 gånger per år, bland annat inför Riksstämman.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=