SVERIGES Vi har rapporten om framtidens tandläkare Förbundets ekonomi fortsatt stabil Kursverksamheten starkt tillbaka efter pandemiåren TANDLÄKAR- FÖRBUND MED SIKTE PÅ VÄRLDENS BÄSTA
Sveriges Tandläkarförbund består av fyra medlemsorganisationer: Tjänstetandläkarna (TT), Tandläkare – Egen Verksamhet (TEV), SOL – Riksföreningen för tandläkare inom Forskning, Utbildning och Specialisttandvård och Studerandeföreningen (STUD). Majoriteten av Sveriges tandläkare är medlemmar hos oss genom våra fyra riksföreningar, vilket är vår styrka: tillsammans har vi förmågan att påverka! Hos Tjänstetandläkarna får medlemmarna fackligt stöd och juridisk rådgivning i arbetsrättsliga frågor. SNABBA FAKTA ➞ Sveriges Tandläkarförbund bildades 1908 och är idag en organisation för tandläkare med egen verksamhet, anställda, studenter, lärare och forskare. Genom att påverka, utbilda och utveckla är Tandläkarförbundet en viktig del av tandvården. ➞ Antalet medlemmar: ca 6 900 tandläkare ➞ Förbundsordförande: Chaim Zlotnik ➞ Organisationen finns för ATT SAMLA PROFESSIONEN anställda tandläkare, tandläkare med egen verksamhet, specialister, allmäntandläkare, privat anställda, lärare och forskare samt studenter. Tillsammans höjer vi kvalitén i svensk 62 % Tjänstetandläkarna TEV (egen verksamhet) 16 % Studerandeföreningen 19 % SOL 3%
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 3 Chaim Zlotnik har varit förbundsordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2019. Då var han redan ordförande för den största riksföreningen inom Tandläkarförbundet, Tjänstetandläkarna. Numera är han en officiell person som ofta uttalar sig i tandvårdsfrågor i media. J u allvarligare tider, desto viktigare blir Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och det öppna, demokratiska samtalet. Rikskonferensen är ett forum för diskussion om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. I år medverkade Sveriges Tandläkarförbund för första gången i Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 8–10 januari. Förbundet fanns på plats med ordförande Chaim Zlotnik. Förutom det gedigna programmet gavs möjlighet till enskilda möten. – Det är ett väldigt viktigt forum och givande att på ett informellt sätt diskutera dom här frågorna. Om regioner och andra avgränsade verksamheter måste öva på att samordna sig så är det en grundförutsättning att vi gör det både inom och mellan professionerna. Att vara på plats i Sälen är ett bra tillfälle att både delge vad som är viktiga förutsättningar för oss tandläkare såsom att fånga in perspektiv från andra. – Jag konstaterade att vi unisont kom fram till att slimmade organisationer och återkommande stabslägen som en normalhändelse inte är en optimal förutsättning för att ha utrymme till strategiska samarbeten eller för att ta hand om en långvarig krissituation och inte minst öva, säger Chaim Zlotnik, förbundsordförande. – Tandvården är en viktig del av totalförsvaret inom det stora samhällsbygget. Tandvården är en viktig kugge. Vi är en särart och kan inte ersättas av någon annan. Vi tillhör den mjukare delen av totalförsvaret som bidrar till en sammanhållande viktig gemenskap och stärker därmed det totala försvarsunderlaget. Om delar av samhället inte fungerar så är det inte bra vid en konflikt. EN ANNAN OVANLIG HÄNDELSE 2023 var att delegater från Europa kom till Stockholm under maj månad för att delta i Council of European Dentists, CED:s möte, som pågick 25–27 maj. – Många av de ändringar som görs i våra lagar och föreskrifter kommer från olika EU-direktiv. Därför är Sveriges Tandläkarförbund med i CED, eftersom en förutsättning för att påverka direktiven är att den europeiska tandläkarkåren agerar sammanhållet. När gemensamma ställningstaganden ska göras är det viktigt att Sverige bidrar med sina erfarenheter. Mötet hålls i regel i det land som har ordförandeskapet i EU. – Delegater från olika länder jobbar i så kallade ”working groups”. En del grupper har uppgiften att ta fram ”best practice” från olika länder, andra grupper jobbar mer koncentrerat kring ett förestående direktiv som kommissionen ska fatta beslut om. Från Sverige deltog bland annat, Chaim Zlotnik, förbundsordförande, Patrik Andrén, ordförande för Tandläkare Egen Verksamhet samt Per Vult von Steyern, ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet. ● Tandvården en viktig kugge i samhällsbygget I sina ledare i Tandläkartidningen presenterar Chaim Zlotnik ofta olika resonemang och betraktelser. » Vi tillhör den mjukare delen av totalförsvaret.« FOTO: ERIKA AMINOFF
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 4 Viktiga funktioner i organisationen FÖRBUNDSSTYRELSEN Chaim Zlotnik Ordförande Peter Schulz Vice ordförande Urban Alsenmyr Ledamot Gunilla Carlsson Ledamot Patrik Andrén Ledamot Per Vult von Steyern Ledamot samt ordförande i Svenska Tandläkare-Sällskapet Patricia De Palma Suppleant och ordförande i Fortbildningsrådet Carina Bergman Suppleant Isabel Brundin Suppleant Nathalie Wåhlin Suppleant Johanna Serrander Adjungerad ledamot och ordförande i Studerandeföreningen SVENSKA TANDLÄKARE- SÄLLSKAPET Per Vult von Steyern Ordförande RIKSSTÄMMENÄMNDEN Maria von Beetzen Ordförande ETIKKOMMITTÉN Gunnar Henning Ordförande MUSEINÄMNDEN Louise Ericson Ordförande STIPENDIENÄMNDEN Agneta Karsten Ordförande KAMRATHJÄLPEN Margaretha Lindqvist Ordförande FORTBILDNINGSRÅDET Patricia De Palma Ordförande VÄSTRA KURSNÄMNDEN Birgitta Petersen Ordförande SÖDRA KURSNÄMNDEN Stefan Adregård Ordförande NORDÖSTRA KURSNÄMNDEN Peter Troberg Ordförande TANDLÄKARTIDNINGEN Anna Norberg Chefsredaktör SPECIALIST- OCH ÄMNESFÖRENINGAR I SVERIGE Specialist- och ämnesföreningar med associerat medlemskap ➞ Svenska Endodontiföreningen ➞ Svensk förening för Parodontologi och Implantologi ➞ Svenska Pedodontiföreningen ➞ Svensk Förening för Bettfysiologi ➞ Svensk Förening för Cariologi ➞ Svensk Förening för Oral Protetik ➞ Svensk förening för Orofacial Medicin ➞ Svensk samhällsodontologisk förening »Visionen är förbundets ledstjärna, som vi strävar mot i vårt arbete. Missionen är förbundets uppdrag, ett sätt att beskriva hur vi arbetar för att nå visionen.« VISION OCH MISSION »Kunskap och kvalitet i världsklass.« »God livskvalitet börjar i munnen. Sveriges Tandläkarförbund ger tandläkarna förutsättningar att utvecklas professionellt, ständigt höja kvaliteten i svensk tandvård och därmed förbättra den orala hälsan i befolkningen.«
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 5 SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND KANSLI Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Tel: 08-666 15 00 E-POST DIREKT TILL EN PERSON fornamn.efternamn @tandlakarforbundet.se KANSLICHEF Jenny Måhlgren 08-666 15 53 ADMINISTRATIV ASSISTENT Anna Ekmer 08-666 15 07 SAMHÄLLSPOLITISK UTREDARE Jeanette Reinbrand 08-666 15 00 KOMMUNIKATIONS- OCH PRESSANSVARIG Lea Lobelius 08-666 15 52 KOMMUNIKATÖR Marie-Louise Ågren 08-666 15 15 PROJEKTLEDARE ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA, SVENSKA TANDLÄKARE-SÄLLSKAPET Johanna Holmudd 08-666 15 34 REDAKTÖR, SKRIBENT: Lea Lobelius KORREKTUR: Anna Ekmer GRAFISK FORM: Anna Fridh Design (2022) LAYOUT: Kristoffer Nylén TRYCK: Ljungbergs Tryckeri Skriften är utgiven 2023 Centralt finns ca 20 anställda på kansliet och Tandläkartidningens redaktion, i Stockholm. Där arbetar vi med kursverksamhet, ekonomi, utredning, projekt, stipendier, påverkans- och opinionsarbete m m. Förbundets påverkansarbete innebär bland annat att vi svarar på remisser, deltar i referensgrupper på myndigheter, departement och samverkar med folkhälsoaktörer. Tandläkarförbundet informerar och skapar debatt. Vi är tandläkarnas samlade röst, både i Sverige och internationellt. Tandläkarförbundets namn och emblem symboliserar kvalitet och ansvarstagande. Tandläkarförbundet ger också ut en journalistiskt fristående medlemstidning, Tandläkartidningen. TANDLÄKARFÖRBUNDETS KANSLIFUNKTION EKONOMICHEF Martin Karlgren 08-666 15 12 EKONOMIASSISTENT, SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND Madeleine Lundberg 08-666 15 04 EKONOM, SVENSKA TANDLÄKARE-SÄLLSKAPET Åse Nordgren 08-666 15 36 CHEF KURSVERKSAMHETEN Jonas Nordvall 08-666 15 60 KOMMUNIKATÖR Elin Valentin (föräldraledig) 08-666 15 10 KURSADMINISTRATÖRER Sofia Ekenberg 08-666 15 44 Cecilia Karlsson 08-666 15 43 UTREDARE, KAMRATHJÄLPEN Malin Rantzer 08-666 15 45 FOTO: ROBERT EKLUND/UNSPLASH
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 6 Förbundet träffade politiker och representanter från rikdagspartierna under året. H ur mår egentligen svensk tandvård enligt Jakob Forssmed, Sveriges socialminister och chef för Socialdepartementet? Vilka förväntningar finns på resultatet av Socialstyrelsens uppdrag att bedömma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården? Är det rimligt att tro att ett gemensamt system för riskbedömning kommer att omhänderta viktiga aspekter så som munhälsans effekt på resten av kroppen (vilken är en aspekt som statsrådet ofta lyfter fram)? Det här är några av de frågor som socialministern får svara på i den intervju som Jenny Måhlgren, kanslichef på förbundet genomförde med honom under oktober. VID RIKSDAGENS ÖPPNANDE i augusti sa statsminister Ulf Kristersson att regeringen ska tillsätta en utredning för att få tandvården att ingå i ett högkostnadsskydd som liknar hälso- och sjukvårdens. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Regeringen, tillsammans med sitt stödparti Sverigedemokraterna, kommer också att sänka åldern för fri barntandvård till 19 år. Det finns ett stort fokus på ekonomin kring tandvårdspolitiken. Sveriges Tandläkarförbund har under senhösten 2022 och det första halvåret i år träffat regeringsrepresentanter och riksdagspartier för att få klarhet i deras planer för tandvården. Ett syfte med mötena har också varit att förmedla förbundets syn på hur kvaliteten i svensk tandvård kan bibehållas och förbättras. FÖRUTOM ATT PÅPEKA vikten av att inte driva igenom ogenomtänkta förändringar i tandvårdssystemet, tog förbundet upp frågan om tillgänglig tandvård i hela landet i samtalen med bland annat Moderaterna och Tydligt påverkansarbete gentemot politiker och beslutsfattare
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 7 Liberalerna. Förbundet lyfte också problemen med bristen på disputerade lärare på tandläkarutbildningen. – En fråga som flitigt har diskuterats i media under våren, och som är ett allvarligt problem, är de långa köerna till tandvården i många delar av landet. Här tror Tandläkarförbundet att fri etableringsrätt och fri prissättning är avgörande för att motivera tandvårdskliniker att etableras och kunna få kostnadstäckning, säger Jenny Måhlgren. – En viktig faktor är också arbetsmiljön och villkoren på många arbetsplatser i glesbygder, som ju är en fråga som vår riksförening Tjänstetandläkarna driver. Här vet vi att det finns problem och det påtalade vi också för politikerna. YTTERLIGARE EN ASPEKT som förbundet lyfte var vikten av att ha en helhetssyn när tandvården planeras och nya tandläkare utbildas. ● »Vi har lagt tid på att positionera oss i politiska sammanhang.« Förbundets 8 punkter för bättre tandvård ● Fri prissättning, fri etableringsrätt och kostnadstäckning. ● Bra arbetsvillkor, fortbildning och en variation av arbetsuppgifter. ● Involvera professionen när nya system utformas. ● Satsa på odontologisk forskning och säkerställ kvaliteten på tandläkarutbildningarna. ● Satsa på förbättrad tandvård för sköra äldre – genom munvårdsombud. ● Behåll de bitar av dagens tandvårdssystem som fungerar bra. ● Vikten av regelbunden och förebyggande tandvård. ● Tandvården ska vara individanpassad och utgå ifrån individens behov. Jakob Forssmed, socialminister utfrågades av Jenny Måhlgren, kanslichef vid Sveriges Tandläkarförbund.
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 8 NOVUSUNDERSÖKNING En ny undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Sveriges Tandläkarförbund, visar att ungefär en miljon svenskar inte har råd att gå till tandläkaren och hälften av dem anger de höjda matpriserna som anledning. Dagligen har det under vintern och våren 2022/2023 rapporterats om ett sämre samhällsekonomiskt läge där allt fler hushåll har svårt att få ekonomin att gå runt. Efter cirka 1 000 intervjuer genomförda av undersökningsföretaget Novus på uppdrag av förbundet presenterades en rapport under sommaren som visar att majoriteten (83 %) har råd med de tandvårdsbesök som de behöver. Bland de 15 % (dvs. cirka en miljon svenskar i åldern 23–84 år) som svarat att de inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger drygt hälften (55 %) att de inte längre haft möjlighet att kunna prioritera tandläkarbesök på grund av de senaste årens ekonomiska förändringar. Erfarenheter från tidigare perioder av försämrad samhällsekonomi visar på minskad besöksfrekvens till tandvården och försämrade tandvårdsvanor. Undersökningen från Novus visar att befolkningen trots en period av ekonomisk nedgång ändå kunnat prioritera sin munhälsa. – En längre period av ekonomiska försämringar skulle kunna få negativa konsekvenser på grund av uppskjutna besök. Uppskjutna tandvårdsbesök idag kan leda till försämrade möjligheter till åtgärder och mer omfattande och kostsamma ingrepp i framtiden, säger Chaim Zlotnik, förbunds ordförande. YTTERLIGARE ANLEDNINGAR till att svenskarna säger sig inte kunna prioritera tandläkarbesök är högre kostnader för drivmedel, högre elpriser och höjda räntor. Bland de som har råd att gå till tandläkaren uppgav en tredjedel att de inte längre skulle kunna prioritera tandvård om de ekonomiska försämringarna vi sett de senaste åren skulle fortsätta. Bland de som inte har råd att prioritera tandvårdsbesök uppger ungefär varannan (51 %) att bortprioriteringen beror på höjda matpriser följt av inflationen (42 %). Ytterligare anledningar till att man behöver prioritera bort sina tandvårdsbesök är högre kostnader för drivmedel (37 %), högre elpriser (36 %) och höjda räntor (29 %). De senaste årens samhällsekonomiska konsekvenser har för många varit kännbara och inneburit svåra ekonomiska avvägningar. – Tandläkarförbundet kommer fortsätta att påminna och argumentera för att patienterna inte ska prioritera bort tandläkarbesöken i lågkonjunktur, säger Chaim Zlotnik. – Vi vill inte komma tillbaka till den tid då man tydligt kunde se de socioekonomiska skillnaderna i munnen. Med en ekonomisk försämrad samhällsekonomi får inte tandvården bli en besparingspost för hushållen utan tvärtom en viktig investering för en god munhälsa. MEDLEMSUNDERSÖKNING VISAR ATT DET ÄR VANLIGT MED LÅNGA VÄNTETIDER I förbundets medlemsundersökning svarar den absoluta majoriteten (91 procent) att den mediala bilden av långa köer inom tandvården i norra Sverige stämmer. Att det finns köer till tandvården och att det finns en glesbygdsproblematik inom tandvården är känt sen länge. Det är inte heller bara i glesbygdsorter eller i norra Sverige som det är problem, även i andra delar av landet rapporteras det om långa köer. Mot denna bakgrund ville förbundet fråga medlemmarna om hur de ser på kötidsproblematiken. Förbundet bad respondenterna uppskatta hur lång kötiden som oftast är för de egna vuxenpatienterna, borträknat akutpatienter. Anna Ekmer Administrativ assistent Lea Lobelius Kommunikations- och pressansvarig Jenny Måhlgren Kanslichef Jeanette Reinbrand Samhällspolitisk utredare Kommunikation, opinions- och påverkansarbete som gör skillnad ➞ Förbundets nyhetsbrev ”Senaste nytt från förbundet” skickas ut 3–4 gånger per år, bland annat inför Riksstämman.
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 9 LÅNGA KÖTIDER ÄR VANLIGA enligt de svarande. Över hälften (58 procent) av de svarande allmäntandläkarna inom folktandvården har en förväntad kötid för vuxna patienter på mer än fyra år. Värst tycks situationen vara inom folktandvården i Norrbotten och Västernorrland. – Eftersom antalet svarande inte representerar hela populationen allmäntandläkare, bör resultaten tolkas därefter och i linje med undersökningens intention, nämligen att få en övergripande bild av kösituationen i de norra delarna av landet. Bilden som undersökningen ger av långa väntetider stämmer med den bild som media förmedlat i flera år. Vi visste redan om detta. Samtidigt som det är bra för förbundet att ha ett faktabaserat underlag, säger Chaim Zlotnik, förbundsordförande Sveriges Tandläkarförbund. ENLIGT RESULTATET ÄR DET längre väntetider inom folktandvården än inom privat driven tandvård. Både inom gruppen privatanställda tandläkare och tandläkare som driver egen verksamhet har 74 procent svarat att vuxenpatienter oftast får en besökstid inom ett halvår. Inom folktandvården är det endast 18 procent som har svarat att vuxenpatienter får en besökstid inom ett halvår. Även om köerna generellt sett är kortare inom den privata tandvården, är situationen på många håll ansträngd även här. – Situationen är tillräckligt allvarlig för att de ansvariga beslutfattarna måste prioritera att säkerställa att det finns personal och att hitta lösningar, säger Chaim Zlotnik. I undersökningens fritextkommentarer framgår det att många tycker att situationen är värre än vad som skildras i den allmänna mediabilden. MEDIA OCH OMVÄRLDSBEVAKNING Förbundets rapporter skickas ut som pressmeddelanden eller debattartiklar, exempelvis senast om tandläkarbristen i glesbygderna. Media kontaktar ofta Sveriges Tandläkarförbund, när de gör research, för att få mer information om olika tandvårdsfrågor i Sverige. Förbundet blir inte sällan tillfrågad att uttala sig i tandvårdsfrågor och förbundsordförande Chaim Zlotnik deltar i radio- och TV-inslag. ● ● I början av året publicerade förbundet rapporten ”Framtidens tandläkare” som bygger på en enkätundersökning genomförd under 2022, riktad till tandläkare som legitimerats under 2019–2021. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de nylegitimerade ser på sitt yrkesval, sin arbetssituation och sin grundutbildning. ● Under början av hösten publicerade förbundet också rapporten ”Lågkonjunktur och tandvårdsbesök”. Rapporten redovisar en undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Sveriges Tandläkarförbund. Resultaten visar att ungefär en miljon svenskar har inte råd att gå till tandläkaren och hälften av dem anger de höjda matpriserna som anledning. ● I förbundets medlemsundersökning svarar den absoluta majoriteten (91 %) att den mediala bilden av långa köer inom tandvården i norra Sverige stämmer. Resultaten från medlemsundersökningen finns tillgängligt i rapporten ”Kötider och tandvård”. Alla rapporter samt mer information finns på förbundets hemsida: tandlakarforbundet.se. Rapport 2023 LÅGKONJUNKTUR OCH TANDVÅRDSBESÖK Rapport 2023 KÖTIDER OCH TANDVÅRD Framtidens tandläkare Rapport 2022 Förbundet producerar årligen nya rapporter, remissvar och debattinlägg »Situationen är tillräckligt allvarlig för att de ansvariga beslutfattarna måste prioritera att säkerställa att det finns personal och att hitta lösningar.« Fyra års väntetid till tandläkaren är inte ovanligt. FOTO: LEVI JONES/UNSPLASH
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 10 18 mkr. Andra stora kostnadsslag är kostnader för varor och tjänster till kursverksamheten om ca 10,4 mkr. Lokalkostnader är en stor post där bara hyran uppgår till ca 2,5 mkr. – De ändamål som kostnaderna går till kan grovt delas upp i styrelse, kursverksamhet, internationella organisationer (CED och FDI) , studerandeföreningen, tidningen, administrativ service och ”politik”. – En stor del av kostnaderna som rör politikdelen är fasta på kort sikt, tex löner för anställd personal, lokalhyra och medlemsavgifter till föreningar som Saco, FDI och CED. Däremot är kursverksamheten väldigt flexibel och en stor del av deras kostnader är knutna till kurser som genomförs. Hur gick det ekonomiskt 2022? – Föregående år, 2022, så var det ekonomiska utfallet ett överskott om ca 1,5 mkr. Kursverksamheten har återhämtat sig bra och var nästan uppe på samma nivåer som före pandemin. De bidrog med ett överskott. Hur ser prognosen ut för 2023? – Vi budgeterade för ett underskott om knappt 1,3 mkr för 2023. Underskottet berodde till stor del på att förbundet stod som värd för ett möte med CED och att i det skakiga läget på börsen så vågade vi inte budgetera för några finansiella intäkter. – I den prognos som gjordes efter halvårsbokslutet så räknar vi med ett resultat runt nollstrecket. Framför allt är det kursverksamheten som fortsatt utvecklas positivt. Kostnaden för mötet med CED blev också något lägre än budgeterat, tack vare en skicklig projektledare och att vi var ute i god tid. – Det ekonomiska utfallet bör bli tillfredsställande även för 2023. Hur ser budgeten ut för 2024? – Budgeten för 2024 innebär ett överskott på knappt 300 tkr. Den ekonomiskt största verksamhetsgrenen, kurs, budgeterar på samma nivåer som utfallet för 2023. På kostnadssidan så ökar stora kostnadsposter som löner och hyra med lönerevision och indexuppräkning. På intäktssidan så ligger medlemsavgiften kvar på samma nivå som den gjort under ganska många år. Däremot har vi ett visst övervärde i våra värdepapper som vi räknar med kommer att generera ett visst överskott när omplaceringar sker. ● Hur stabil är förbundets ekonomiska ställning? – Den ekonomiska grunden för Sveriges Tandläkarförbund är stabil. Förbundet har ett eget kapital som vid senaste årsskiftet uppgick till ca 47 mkr. Kapitalet ger en trygghet om det skulle bli några svåra år eller om förbundet vill göra någon särskild satsning. Styrelsen har beslutat att det inte finns någon anledning att sträva efter överskott för att bygga ett större kapital. Denna stabila grund fick förbundet när kursnämnderna gick upp i förbundet 2018. Året innan, 2017, så var det egna kapitalet ca 12 mkr. Var kommer intäkterna ifrån? – Förbundets grund är medlemsavgifterna som under många år legat på 9,4 mkr. Nivån är fastställd och riksföreningarna betalar efter antalet medlemmar. Den största intäktskällan är intäkter från kursverksamheten som under 2022 låg på ca 23,5 mkr. – Sedan säljer förbundet administrativ service och hyr ut del av lokalen till närliggande organisationer som dotterbolaget, Tandläkarservice AB (TSAB), Svenska Tandläkare-Sällskapet och Kamrathjälpen med flera. Det ger intäkter om ca 4,2 mkr. De marknadsföringsavtal som vi har med externa företag avseende en rättighet att använda sig av vår logotyp ger intäkter om ca 1,9 mkr. Under 2022 fick förbundet även en intäkt om ca 1,3 mkr i avkastning från de finansiella tillgångarna. Intäkterna summerar till ca 39,1 mkr. – Förbundet har en del relativt förutbestämda intäkter från medlemsavgifter och administrativ service. Även en del marknadsföringsavtal löper på flera år. Andra intäkter påverkas av konjunktur som kursintäkter och finansiella intäkter. Vilka är de stora kostnaderna? – Det klart största kostnadsslaget är personalkostnader, dvs alla kostnader för personal och förtroendevalda som löner, arvoden, sociala kostnader, pensionsavsättningar mm. Personalkostnader uppgick under 2022 till ca »Styrelsen har beslutat att det inte finns någon anledning att sträva efter överskott för att bygga ett större kapital.« Martin Karlgren har varit ekonomichef på Sveriges Tandläkarförbund sedan 2017. Enligt honom har förbundet en trygg ekonomi genom flera olika finansiella intäkter. Åse Nordgren Ekonom Madeleine Lundberg Ekonomiassistent Förbundets ekonomi är fortsatt stabil Martin Karlgren är förbundets ekonomichef.
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 11 EKONOMI MED FLERA BEN förbundets ekonomi 2019–2023 EKONOMISK 2023 PROGNOS 2022 2021 2020 2019 UTVECKLING 5 ÅR Kursintäkter 28 500 000 23 461 304 17 652 408 9 258 312 30 470 984 Övriga intäkter 19 080 000 15 658 011 15 581 344 16 036 100 16 482 470 Summa intäkter 47 580 000 39 119 315 33 233 752 25 294 412 46 953 454 Kostnader 47 668 000 37 640 473 30 114 122 27 267 673 45 389 080 Resultat -88 000 1 478 842 3 119 630 -1 973 261 1 564 374 FÖRBUNDETS INTÄKTER 2022 FÖRBUNDETS KOSTNADER 2022 Kurs 52 % Administrativ service 11 % Skatt 3 % Styrelse 5 % Tidning 5 % ”Politik” 22 % Studerandeföreningen 0,5 % Administrativ service 10 % Kursavgifter 58 % Medlemsintäkter 23 % Marknads- föringsavtal 5 % Finansiella intäkter 3 % Internationella organisationer 1 %
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 12 INTERNATIONELLA OCH NATIONELLA SAMARBETEN Förbundet deltar genom en representant i tre tekniska kommittéer för standardiseringsarbete på nationell och internationell nivå. Sveriges Tandläkarförbund samarbetar internationellt med World Dental Federation, FDI samt med Council of European Dentists (CED). SVERIGES TANDLÄKARFÖRBUND ÄR EN DEL AV SACO Saco samlar 960 000 akademiker i 21 medlemsförbund. Genom opinionsbildning, egna studier och aktiviteter kämpar Saco för att akademisk utbildning ska löna sig för individ och samhälle. Som medlem i Sveriges Tandläkarförbund får du bland annat tillgång till Sacos mötesplatser för chefer och egenföretagare och Sacos inkomstförsäkring. ● World Oral Health Day (Internationella Munhälsodagen) instiftades 2008 och arrangeras årligen globalt av tandläkarnas internationella samarbetsorganisation World Dental Federation, FDI. Syftet är att skapa ett gemensamt tillfälle att uppmärksamma betydelsen av oral hälsa globalt, regionalt och nationellt. I Sverige genomfördes en kampanj i sociala medier. Tandläkare och ordförande i TEV Patrik Andrén kommenterade FDI:s tips för bättre munhälsa i ett filmat inslag. Författaren Ann Fernholm som skrivit flera böcker om socker demonstrerade en ny app ”Matchecken” som används för att läsa av sockerhalten i olika livsmedel. I KAMPANJERNA FÖR Munhälsodagen som World Dental Federation, FDI, arrangerar i många länder, är det många studentföreningar som medverkar. Tandläkarförbundets studerandeförening har också bidragit till den globala kampanjen. Västra Studerandeföreningen valde att uppmärksamma den Internationella Munhälsodagen genom att arrangera en utställning vid entrén till stadsbiblioteket i Göteborg. Syftet med att ställa sig i stadsbiblioteket var att kunna bemöta och nå ut till en större målgrupp som omfattar fler åldersgrupper. Utrustade med tandkrämer, mellanrumsborstar och informationsblad minglade studerandeföreningen med biblioteksbesökare. ”Vi fick ett gott bemötande med stort intresse och många tacksamma besökare som uppskattade utdelningen av tandvårdsprodukter.” Norra Studerandeföreningen uppmärksammade dagen i Umeå genom att dela ut bland annat tandborstar, tandkräm och sockerfritt tuggummi till både stora och små. ”Det var supertrevligt att få träffa så många utanför yrket!” Södra Studerandeföreningen stod utanför köpcentret Triangeln i Malmö och delade ut tandborstar och tandkräm samt informerade om Munhälsodagen. ”Det var uppskattat och väldigt trevligt!” »Studenternas aktiviteter fick uppmärksamhet i flera städer.« Internationella Munhälsodagen återkommer Södra Studerandeföreningen informerade om Munhälsodagen i Malmö. 20 MARS VARJE ÅR
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 13 Ett koncentrerat stöd till forskning, etikfrågor och medlemsservice MEDLEMSSTÖD Sveriges Tandläkarförbund erbjuder genom kollegastödsverksamhet och stiftelsen Kamrathjälpen stöd till medlemmar i olika situationer. KOLLEGASTÖD Har du problem, yrkesmässiga eller privata, som påverkar din arbetssituation kan du av en kollega få samtalsstöd via kollegastödsverksamheten. Det kan handla om problem på arbetsplatsen såväl som privata, vilket kan vara skönt att få prata om med någon utomstående som samtidigt lätt kan sätta sig in i din situation som tandläkare. KAMRATHJÄLPEN Om du hamnar i en akut ekonomisk kris har du möjlighet att ansöka om pengar från Stiftelsen Sveriges Tandläkarförbunds Kamrathjälp. Kamrathjälpen har normalt cirka fyra styrelsemöten per år, där ansökningar från medlemmar om ekonomiskt stöd behandlas. FORSKNING Tandläkarförbundet stödjer och samverkar med Svenska Tandläkare-Sällskapet för att främja svensk odontologisk forskning. Medlemmarna kan följa forskningens utveckling i förbundets tidning, på hemsidan och via fortbildningen. Förbundsstyrelsen har uttalat en tydlig fördelning av ansvaret för forskningen mellan Sveriges Tandläkarförbund och Svenska Tandläkare-Sällskapet där förbundet ansvarar för de forskningspolitiska frågorna och Sällskapet för de renodlade forskningsfrågorna. Svenska Tandläkare-Sällskapet arrangerar i år den 59:e Odontologiska Riksstämman med syftet att sprida kunskap och främja utvecklingen på det odontologiska området. Riksstämman 2023 går av stapeln på Nolia i Umeå den 15–17 november, parallellt arrangeras utställningen Swedental. Temat för Riksstämman 2023 är ”att se möjligheterna” - hur vi kan använda kunskap, ny teknik och samarbete för att utveckla tandvården. ETISKA FRÅGOR Tandläkarens arbete ska präglas av en hög etisk nivå och Tandläkarförbundet vill därför hålla debatten kring etikfrågorna levande. Det gör förbundet på olika sätt, bland annat genom Etikkommittén. Förbundets medlemmar är underställda Sveriges Tandläkarförbunds etiska riktlinjer. Dessa grundar sig på god sed och hävd inom tandläkarkåren och bör utgöra normen för en ansvarskännande tandläkares handlande och uppträdande. Information om de etiska riktlinjerna finns på förbundets webbplats. Sveriges Tandläkarförbunds Etikkommitté bevakar etiska frågor inom tandvården. Etikkommittén kommer på årets Riksstämma arrangera seminariet ”Tandvård som handelsvara" – om patienten blir kund och tandläkaren säljer tandvård – Vad händer med etiken? Är det dags att byta ut vårdetiken mot affärsetik? Etikkommittén arrangerar också ett etikmingel (där etiska dilemman diskuteras med publiken) på Tandläkartorget under Riksstämman. Johanna Holmudd Projektledare för Riksstämman Marie-Louise Ågren Kommunikatör samt ansvarig för kollegastöd Malin Rantzer Utredare Kamrathjälpen Svenska Tandläkare-Sällskapets styrelse. Från vänster i bild: Urban Alsenmyr, Agneta Karsten, Ulf Bongenhielm, Per Vult von Steyern och Maria von Beetzen.
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 14 valet för alla som arbetar inom tandvården, säger Jonas Nordvall, chef för kursverksamheten. Sveriges Tandläkarförbund ger ut två kurskataloger per år och varje katalog kommer ha en egen färgkombination på omslaget. Sveriges Tandläkarförbunds kursverksamhet har återhämtat sig efter nedgången under pandemiåren. – Verksamheten har kunnat bedrivas helt normalt igen, vilket känns bra. Nu är vi tillbaka på samma nivåer med ett stort utbud av fysiska kurser och några digitala, säger Jonas Nordvall, chef för kursverksamheten. KURSKATALOGEN HAR NYTT UTSEENDE Kanske har du kikat i den i fikarummet på kliniken eller bläddrat i den digitala versionen på webben. Tandläkarförbundets kursverksamhet släppte i mitten av mars höstens kurskatalog och nytt för i år är att kurskatalogen har fått sig en rejäl makeover. Med hjälp av en designbyrå har kursverksamhetens formspråk uppdaterats och den nya visuella identiteten är baserad på fyra ledord: piggt, energifyllt, mjukt och mänskligt. Det nya manéret består av en klar färgpalett samt olika grafiska tandformer. – Vi är väldigt stolta över kursverksamhetens nya visuella identitet. Vi vill att alla våra kursdeltagare ska känna att Tandläkarförbundets kursverksamhet är den främsta anordnaren av fortbildning och det självklara Kursverksamheten starkt tillbaka efter pandemiåren Cecilia Karlsson Kursadministratör Elin Valentin Kommunikatör Jonas Nordvall Chef kursverksamheten Sofia Ekenberg Kursadministratör OM KURSVERKSAMHETEN ● Vi erbjuder 130–140 kurser årligen. ● Vi har kurser för hela teamet! ● Som medlem har du 30 % rabatt på samtliga kurser. ● Kurskatalogen kommer två gånger om året: 15 mars samt 15 oktober. Följ, dela och kommentera kursverksamheten i sociala medier. Vi finns på: Instagram – tandlakarforbundets_kurser Facebook – Tandläkarförbundets kursverksamhet NY FORTBILDNINGSPOLICY Tandläkarförbundet uppdaterade sin fortbildningspolicy med rekommendationen att alla tandläkare bör gå minst 20 timmars utbildning inom det odontologiska området per år. FOTO: ADOBE STOCK Minst 20 timmars utbildning per år rekommenderas.
TANDLÄKARFÖRBUNDET 2023 15 Tandläkartidningen har funnits sedan 1909 och ägs av Sveriges Tandläkarförbund. Det är en journalistisk fristående tidning som finns både som papperstidning och i digitala kanaler som webb, nyhetsbrev och i mobilapp. Tandläkartidningen skriver om branschnyheter, material och metoder, tandvårdspolitik och forskning samt publicerar vetenskapliga artiklar, alltid på svenska. Vetenskapsredaktörer är Bodil Lund och Andreas Cederlund. TANDLÄKARTIDNINGEN – medlemmarnas tidning Tandläkartidningen vänder sig till allmäntandläkare och specialister, forskare och universitetslärare, offentliganställda och tandläkare i egen verksamhet. Varje år publicerar tidningen ett vetenskapligt tema med flera artiklar i samarbete med tandläkartidningarna i de övriga nordiska länderna. Tandläkartidningen utkommer med 10 nummer per år och finansieras huvudsakligen med annonsintäkter. »Under året har vi sett att allt fler läser vårt nyhetsbrev, och att närmare 1 500 personer har laddat ned tidningens mobilapp för att läsa tidningen digitalt.« Anna Norberg Chefredaktör Vad har hänt på Tandläkartidningen under 2023? – Vi har styrt mer av nyhetsflödet till webbplats och nyhetsbrev och satsar på fördjupning i papperstidningen. Vi ser att vårt nyhetsbrev, som varje vecka skickas till över 10 000 personer, nu öppnas av majoriteten av mottagarna, säger Anna Norberg, chefredaktör. Ingrid Helander Reporter och webbredaktör Carina Lööf Frohm Layout, produktionsansvarig Peter Söderlund Reporter Kristoffer Nylén Layout
Vi har samlat alla dina förmåner här Skanna koden med din mobil och öppna länken som dyker upp! VAD FÅR JAG FÖR MITT MEDLEMSKAP? Box 1217, 111 82 Stockholm ● Österlånggatan 43 ● Telefon 08-666 15 00 kansli@tandlakarforbundet.se ● www.tandlakarforbundet.se
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=