Arbetsterapeuten-1-2020

34 REPORTAGE/FORSKNING Ensamhet är på väg att bli en av våra största folk­ hälsosjukdomar. Nu samarbetar Umeå universitet med Husläkarnas hälsocentral i Umeå i ett försök att minska ensamhet genom att förskriva social samvaro och utvärdera effekterna. En tänkbar modell att utgå från är Fysisk aktivitet på recept . Social aktivitet på recept kan vara ett nödvändigt komplement till övriga insatser, att matcha äldre personers behov med befintliga lokala sociala aktiviteter. Arbetsterapeut och professor Ingeborg Nilsson på Umeå universitet har under många år drivit olika projekt kring social delaktighet. Många äldre beskriver delaktighet som en värdefull del av sin vardag. Ensamhet upplever man när man inte är lika social somman vill. Och det kan vara direkt hälsofarligt. – Man säger att ofrivillig ensamhet är lika skad­ ligt som att röka 15 cigaretter om dagen, säger Ingeborg Nilsson. Ensamhet har lyfts alltmer under senare år. Mer än hälften av personer med hemtjänst säger att de känner sig ensamma. Men också på särskilda bo­ enden är känslan av ensamhet stor. Verksamhets­ chef och allmänläkare Bengt Lunnergård, som leder teamet på Husläkarnas hälsocentral, säger att det är uppenbart att ensamhet är en hälsorisk. – Jag har haft patienter med mycket vårdkon­ takter. Det blev en hög med anteckningar och journaler, men så plötsligt är patienten borta. Och så fick man veta att de hade hittat en hjärtevän, skaffat ett husdjur eller kommit in i en ny gemen­ skap. Om vi hittar vägar att lösa ensamheten tror jag det kan avlasta vården väldigt mycket. Bengt Lunnergård kom i kontakt med ”social prescribing” i Storbritannien. Det är ett system i primärvården där manmed hjälp av en lokal koordinator länkar ensamma personer till sociala aktiviteter i närområdet. Efter ett studiebesök i London hade han börjat fundera på hur man skulle kunna införa ett liknande systemhär hemma. Av en slump talade hanmed Ingeborg Nilsson, och de bestämde att inleda ett samarbete mellan hälso­ centralen och universitetet. Hälsocentralen fick projektmedel från Social­ styrelsen och har börjat titta över sina rutiner och haft workshoppar kring hur man ska jobba – vem ska få frågan, vad händer sedan, går det att remit­ tera, finns det en diagnoskod – för att skapa ett internt flödesschema. Teamet på hälsocentralen består av arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, läkare, samtalsterapeut, samordnare och en eldsjäl. Ulf Måwe är senior läkare på Svensk förening för allmänmedicin, som också bidrar till projektet. – Det finns en uppdämd kunskap bland oss som jobbat länge, ochmed alla olika professioner på hälsocentralerna i landet har vi bra förutsättning­ ar att hitta lösningar. Jag tror vi kan få till riktigt bra omhändertagande av de som behöver det, och samtidigt bli ett lyft för dem som jobbar runt per­ sonerna. En av de stora frågorna är hur man ska koppla ihop primärvårdenmed aktörer i närsamhället. Hur ska man hålla sig uppdaterad med vad som händer? Teamet har börjat kartlägga kontakt ytor runt och omkring Umeå. Träffpunkter, samtalsgrupper, nätverk, ideella föreningar och nyckelpersoner inom olika verksamheter. Samvaro på recept? ”Jag tror att primärvården har kompeten- sen att kunna bedöma vilka typer av soci- ala aktiviteter och samman- hang perso- nen behöver.” INGEBORG NILSSON kk Text: Pontus Wikholm Foto: Johan Gunséus Går det att förskriva social aktivitet? Att ordinera samvaro sommedicin? Den frågan ställer sig ett team i Umeå som bestämt sig för att försöka bromsa ensamheten och därmed förbättra hälsan bland äldre i Västerbotten.