25 objektiv bedömning med Assessment of Work Performance (AWP), med observation i aktivitet. Ulrika Hindberg tillägger att underlagen frånWRI och WEIS är värdefulla när arbetsgivaren ska ta fram en rehabplan för personen. Hon understryker att det oftast finns organisatoriska problem bakom utmattning. Det handlar inte bara om att personen ska lära sig hantera stress, utan även om arbetsmiljön och ändrade arbetsuppgifter. Vardagsprioritering har ett bredare anslag och ser till aktivitetsbalansen i hela vardagen. – Förvånansvärt många som är väldigt välfungerande i arbetslivet har svårt att hålla ordning på det mest basala i vardagen. Jättemånga har en obalans mellan arbete, återhämtning och fritid, säger Lena. Tjänsten är uppdelad i tre träffar. Inför första tillfället får personen fylla i en aktivitetscirkel om nuläget och tillsammans med arbetsterapeuten identifiera var obalansen ligger. Det är ofta en tidsbristsituation, där personen har prioriterat bort sina egna behov. – Till nästa tillfälle får de arbeta med önskat läge. Hur skulle jag vilja ha det? Och sedan diskuterar vi små förändringar. Aktivitetsmönster ändrar man inte i ett nafs. Vi jobbar mycket med att plocka fram något görligt, som de kan känna blir en framgångssaga, säger Johan. En sådan sak kan vara att börja ta pauser på jobbet, vilket många av klienterna inte gör trots att de vet att de borde. – Det kan handla om att få in en planering på morgonen för vad man behöver göra under dagen – och få in pauserna. Det kan vara så enkelt som att gå och hämta en kaffe. Det gäller att bryta koncentrationen, säger Johan. En annan sak kan vara att stötta personerna i att multitaska mindre – för att inte tappa bort sig i ett sorl av aktiviteter. Det handlar också om att försöka hitta mening i aktiviteter, även om det inte är en jätterolig arbetsuppgift. – Vad kan du ändra på i miljön för att få en bättre upplevelse? Dela upp aktiviteten i mindre, mer överkomliga delaktiviteter? Lägga till din favoritmusik när du utför aktivitet? Utföra aktiviteten själv, som till exempel tvätta själv, utan barnen? exemplifierar Lena. Tredje tillfället handlar om uppföljning och att vidmakthålla förändringen. – Det är ingen rak resa, det kommer att hacka. Hur kommer jag tillbaka till det positiva tänket ommin aktivitetsvardag – och hur kan jag jobba med det? säger Johan. De märker att de gör skillnad för klienterna och även utvärderingar visar att de arbetsterapeutiska insatserna är uppskattade. Men eftersom hälsoförsäkringen innehåller flera olika delar går det inte att urskilja vilken effekt just arbetsterapi har på att förebygga sjukskrivningar. De tror att en av nycklarna till framgången är att klienterna kommer i tid och att tröskeln är låg för att höra av sig. Men de flesta svenskar har ingen försäkring av det här slaget och då är frågan omden allmänna vården kan lära något av deras arbetssätt. Teamet på SRC har stor förståelse för att vårdcentraler och rehabmottagningar med dagens förutsättningar har svårt att prioritera personer med ”lätta” besvär, men ser ändå att det finns saker att göra redan i dag. Mycket skulle till exempel vara vunnet på att få läkarna att skicka till arbetsterapeut i ett tidigt stadium, exempelvis för kartläggningmedWRI ochWEIS. – Instrumenten används ofta för arbetsförmågebedömningar när man redan är sjukskriven, men man kan få ut jättemycket av dem förebyggande, säger Lena. Deras erfarenhet är att om personen söker i tid kommer man väldigt långt på tre-fyra tillfällen med arbetsterapeut. – Som kår kan vi bidra mycket till det förebyggande arbetet, det finns i vår grundkompetens. Patienten kan göra övningar hemma och som arbetsterapeut kan man fungera mer som coach. Det behöver inte alltid vara grupp och stort, med många träffar, säger Lena och slår ett slag för att utveckla digitalt material. Johan avslutar: – Det handlar om att skifta till att jobba proaktivt med vardagen. Vi arbetsterapeuter har en viktig roll att spela och vi kan ta för oss mycket mer. ¶ Vardagsprioritering i tre steg Arbetsterapeutisk insats på Sophiahemmet Rehab Center, som är uppdelad i tre träffar. Inför den första träffen får personen fylla i en aktivitetscirkel om nuläget och identifierar sedan tillsammans med arbetsterapeuten var obalansen ligger. Under andra träffen diskuteras möjliga förändringar i aktivitetsmönster: ta pauser på jobbet, multitaska mindre, dela upp aktiviteten. Tredje tillfället handlar om uppföljning och att vidmakthålla förändringen. ”Om det är risk för sjukskrivning, eller om man redan är det, brukar vi stötta både arbetsgivaren och medarbetaren för att hitta en bra planering för arbetsåtergång. CAMILLA HINDERSON gruppchef 1 2 3
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=