22 TEMA: RELATIONER – Man måste inte lösa det själv, utan behöver bara veta hur man ska hjälpa personen vidare, säger Jenny och tillägger att om det är barn inblandade är man skyldig att göra en orosanmälan. På vårdcentralen använde de sig av ett flödesschema, framtaget av regionens centrala kompetenscentrum, för att veta hur de skulle hänvisa vidare. Jenny Lind konstaterar att som arbetsterapeut är det ovanligt att träffa våldsutsatta i det akuta skedet när någon precis blivit misshandlad, med att professionen har en viktig roll att spela för att upptäcka personer som är, eller har varit, drabbade. Då kan det exempelvis handla om att skicka vidare personen till ett samtalsteam eller hänvisa till socialtjänsten. Men det kan också vara att tipsa om kvinnofridslinjen och lokala kvinnojourer. För att göra det lite enklare att prata om våldsutsatthet med patienterna tipsar Jenny om att diskutera och öva på att ställa frågor (se exempel i marginalen) tillsammans med kollegor. Det finns utbildningsmaterial bland annat på Nationellt centrum för kvinnofrid. När Jenny jobbade på vårdcentralen tog hon upp ämnet först i slutet av mötet när hon tog anamnes, både med kvinnor och män. – Personen måste få tid på sig att svara. Och jag sa någonting i stil med: Det här är en fråga som jag ställer till alla på grund av att våld i en relation kan ge ohälsa. På sin nuvarande arbetsplats inom den kommunala hemsjukvården tycker hon att det är svårare att hitta ett bra tillfälle att ställa frågor om våld. Oftast träffar hon patienten tillsammans med en anhörig, som skulle kunna vara förövare. Men eftersom arbetsterapeut och fysioterapeut ofta gör hembesök gemensamt är en tänkbar lösning att gå undan med patienten för att titta på badrummet och prata enskilt där. Även på nya jobbet lyfter Jenny Lind våld i nära relationer, men arbetet är fortfarande i startgroparna. Under hösten har hon och en arbetsterapeutkollega bland annat informerat på APT, haft möten med socialtjänsten och jobbat fram en rutin för hemsjukvården, som nu är på remiss hos cheferna. De ska även föreläsa för sjuksköterskorna och Jenny skulle gärna träffa hemtjänstpersonalen, som dagligen möter de äldre, för att öka deras kunskap kring våld. Jenny hoppas kunna inspirera andra arbetsterapeuter att uppmärksamma våld i nära relationer. Ett första steg kan vara att fundera på hur arbetsplatsen gör i dag. Finns det planscher uppsatta i väntrum och på toaletter? Om inte kan man bli den som beställer hem och sätter upp. Hon tycker att arbetsterapeuter har goda förutsättningar för att upptäcka våldsutsatthet, inte minst med tanke på att man ofta har lite längre besök och träffar patienterna fler gånger. Dessutom kan det vara lättare att prata om svåra saker medan man gör något. – Läkarna på vårdcentralen kanske bara har en kvart per patient, då har vi arbetsterapeuter ofta mycket mer tid. Hon avslutar: – Det krävs inte så stora medel för att lyfta frågan. Vi träffar de här patienterna. Punkt slut. Och då har vi också en chans att upptäcka våldet. Vi kan inte rädda alla, men vi kan göra någonting i alla fall. Så de känner sig sedda. Och vi kan hänvisa dem till rätt instans för att få hjälp. ¶ ”Vi kan inte rädda alla, men vi kan göra någonting i alla fall. Så de känner sig sedda.” JENNY LIND k Exempel på direkta frågor Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa? Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det? Har det hänt att du känt dig rädd för någon? Känner du dig trygg med din partner? kunskapsguiden.se FOTO: KATJA ALEXANDERSON k Kvinnofridslinjen.se. Här kan du bland annat beställa infokort och affischer. k Kunskapsguiden.se, gå in på Områden och teman › Våld i nära relationer. k Nationellt centrum för kvinnofrid, nck.uu.se.
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=