Arbetsterapeuten-2-2022

44 Betalar du fortfarande din medlemsavgift via pappersavi? Då är det dags för en ny vana! E-fakturan landar i din internetbank, i stället för att skrivas ut på papper och skickas per post. Med autogiro sköts dina betalningar automatiskt genom en överföring på förfallodagen, direkt från ditt bankkonto. arbetsterapeuterna.se/betalsatt Smidigare för dig och bättre för miljön! Att främja vilja och motivation! Remotivationsprocessen (RP) är en strukturerad interventionsmetod som syftar till att främja personens egna vilja och motivation till aktivitet. Metoden har en stark koppling mellan teori och praxis med fokus på aktivitet, miljön och relationen mellan person och arbetsterapeut. I kursen ingår MOHO onlinekurs och Bedömning av viljeuttryck (VQ-S). Läs mer och anmäl dig på arbetsterapeuterna.se. Sommedlem betalar du bara halva priset på Akademins kurser och prioriteras vid antagning. Arbetsterapeuter är mer än en-metods-terapeuter Vår debattartikel syftade till att belysa vikten av evidens i vårt professionella arbete på ett generellt plan. Vi välkomnar debatten som följde. Replikförfattarna menar att Ayres Sensory Integration (ASI) är evidensbaserad. Evidens gäller för en specifik diagnos och för ett visst utfall och det går inte att säga att ASI är evidensbaserad ur ett generellt perspektiv. För ASI så finns det en viss evidens för barnmed autism, men det finns också interventioner somhar betydligt starkare evidens, det är viktigt att beakta när samhällets resurser tas i anspråk (1-2). Det finns flera aktivitetsbaserade och personcentrerade metoder för barnmed funktionsnedsättning somhar studerats i svensk habiliteringskontext såsom: Målfokuserad träning (3-4) och Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance (CO-OP) (5). Även internationella studier visar god evidens för nämnda metoder för att nå egnasatta delaktighetsmål, för barnmed autism, CP och DCD (2,6). Vi uppfattar att vi, i förhållande till replikförfattarna, har olika syn på begreppet top-down. Enligt Fisher &Marterella (7) så startar det i personens självupplevda vardagsproblem och följs sedan av utförandeanalys. Funktionsbedömning, motorisk eller sensorisk, bör endast göras om det upplevda vardagsproblemet inte förklaras av utförandeanalysen. Det är viktigt att vi som arbetsterapeuter utgår från ett äkta top-down perspektiv där den utredande fasen kring aktivitetsproblematiken är förutsättningslös och följs av interventioner ur en bred repertoar med utgångspunkt i professionell bedömning och analys, personens behov, evidens för frågeställning, och hälsoekonomi. Det är riskabelt för patientsäkerheten om vi börjar se oss som en-metodsterapeuter och låter all bedömning utgå från ett förklaringsperspektiv där interventionen är bestämd. Debatten visar på enmängd interventioner inom arbetsterapi. Avslutningsvis vill vi fortsatt betona vikten av arbetsterapeuters vetenskapliga resonemang kring evidens och implementering. Marie Peny Dahlstrand, docent, leg. arbetsterapeut, specialist i habilitering och handikappomsorg Git Lidman, universitetslektor, med.dr., leg. arbetsterapeut, specialist i habilitering och handikappomsorg Ann-Marie Öhrvall, med.dr., leg. arbetsterapeut SLUTREPLIK – EVIDENS OPINION: Alla inlägg i debatten, plus referenser, finns på: arbetsterapeuterna.se/evidensdebatt

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=