#2 2022 TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES ARBETSTERAPEUTER k KARRIÄR Lorry Lindberg firar 20 år som egenföretagare k OBALANS Klara färdiga leg. Axel Stefansson k PRESSAT LÄGE INOM REHAB FÖR SÄRSKILT BOENDE I MALMÖ STAD TEMA Arbete. Fritid. Vila. Hur ska vi ha det, egentligen? procent, så mycket ökade lönerna 2021 4 BALANS Han kan snart vara din nya kollega
Bejaka rörligheten. För att orka vara aktiv så länge som viljan finns, är rätt stöd och balans avgörande, både i aktivitet och vila. Nya Etac Prio 3A, är precis som Cross 6, utrustad med det smarta 3A-ryggstödet. Ryggstödets många inställningar ger användaren rätt förutsättningar för ett aktivt liv. Ge inte upp rörligheten. Läs mer på etac.se Steget från Cross till komfort – nu ännu mindre med NYA Prio 3A
#2 2022 ”Till slut orkar man inte hålla på och kämpa, ansvarstagandet måste ske högre upp.” s 26 Koll på inkluderande arbetsplatser s 46 Utges av Sveriges Arbetsterapeuter Box 760, 131 24 Nacka Växel och medlemsrådgivning: 08 507 488 00 www.arbetsterapeuterna.se kansli@arbetsterapeuterna.se Ansvarig utgivare: Ida Kåhlin ida.kahlin@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 03 Chefredaktör: Katja Alexanderson katja.alexanderson@arbetsterapeuterna.se 08 507 488 25 Fotograf omslaget: Lina Alriksson Layout: Pontus Wikholm Korrektur: Linda Swartz Annonser: Catharina Persson catharina.persson@mediakraft.se 070 977 20 20 TS-kontrollerad upplaga: 10 400 ISSN: 0345-0988 Grafisk form: Graffoto AB Tryck: Ljungbergs SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0116 Tonårstjejen i sätet bredvid mig fingrar på sin mobil. Hon har fixade naglar och tandställning av rälsmodell både uppe och nere. Fram till för ett par veckor sedan har hennes liv sett helt annorlunda ut, nu sitter hon på ett tåg i ett främmande land tillsammans med sin familj på flykt från krigets bomber. Mina funderingar över hur jag ska få ihop min vardag – hinna skriva klart intervjun jag nyss gjort, följa dottern till träningar, klämma in lite egentid och fixa hemma – känns plötsligt futtiga. Jag berättar att tåget är försenat, att Stockholm är slutstation och frågar om de har någon sommöter dem på Centralen – det har de. Och så önskar jag dem välkomna till Sverige. Min ganska stressiga vardag känns plötsligt extremt lyxig. I det här numret skriver vi om vikten av ett vardagsliv i balans, ett av förbundets fokusområden den här fullmäktigeperioden. Både för de människor arbetsterapeuter möter i sin yrkesutövning och för arbetsterapeuter själva. Balans mellan krav och resurser är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och en välfungerande välfärd. Vi samtalar med Carita Håkansson, forskargruppledare vid Lunds universitet, om olika aspekter av aktivitetsbalans. Hon lyfter arbetsplatsens betydelse och ser på frågan ur ett organisatoriskt perspektiv. I Malmö stad möter du arbetsterapeuter som har haft det extremt tufft på jobbet i många år. Det har bland annat gjort att personalomsättningen i rehabgruppen som jobbar mot särskilt boende har varit väldigt hög. Sedan tar vi en tur till Falun och följer med på naturunderstödd rehabilitering. Vi presenterar också Erika Johansson, förbundets nya professionspolitiska handläggare. Därtill porträtterar vi Axel Stefansson som snart är färdig arbetsterapeut. Egentligen skulle han blivit elektriker, men hans psoriasisartrit gjorde det omöjligt. Inspirationen till yrkesvalet kom från två schyssta arbetsterapeuter han träffade som patient. Du får också ta del av resultatet från löneenkäten för 2021, bok- och apptips samt koll på hur du skapar en mer inkluderande arbetsplats – och en hel del annat. Lyx att få ha en stressig vardag katja alexanderson Chefredaktör 5 Ordföranden Vårda vården 6 Aktuellt 8 Porträttet Bytte elektrikerdrömmar mot arbetsterapi 14 Hallå där! Vad händer i Akademin? 16 Tema: Balans Konsten att få ihop det Rehab i det fria Pressat läge inom rehab i Malmö stad Möt Erika Johansson 35 Krönikan ”Jag var i det närmaste hopplös.” 36 Karriär Mor & dotter delar glöden för arbetsterapi 39 Nya böcker I huvudet på Freddot 40 Forskning När tingen talar 45 Appar ... ... att somna till 48 Förbundsnytt Möt Åsa Ehinger, ny förbundssekreterare 50 Kalendarium 3
Besök www.eloflex.se eller ring 010-18 33 100 för mer information om våra hjälpmedel. Låg vikt Kompakt & smidig Ta med i egen bil Ta med på flyget Lång körsträcka Hopfällbara elrullstolar och elskotrar som ger friheten tillbaka. Se vår film! | Rålambsvägen 17 | 112 59 Stockholm | Telefon 08-702 97 74 | www.cobirehab.se Därför har vi utvecklat världens första bariatriska komfortrullstol Cobi Cruise. Rullstolen kan användas i alla faser av rehabilitering. Med fokus på er arbetsmiljö har vi utvecklat en rullstol med ett unikt ryggsystem, som enkelt och utan verktyg kan anpassas till alla kroppsformer. Cobi Cruise finns som manuell eller med elektrisk framdrift. Vi finns här för att hjälpa er med era frågor omkring tunga brukare. Boka ett gratis möte med en av våra produktspecialister på 08-702 97 74 eller info@cobirehab.se Se mer om vårt sortiment på vår hemsida www.cobirehab.se Det är en tung brukare! Vad gör vi? Vård, arbetsmiljö och stora storlekar. Det vet vi allt om i Cobi Rehab. 4
ORDFÖRANDEN ida kåhlin Ordförande Det har nog inte undgått någon att det under denna vår varit ett stort medialt fokus på arbetsmiljöbristerna inom hälso- och sjukvården. För oss som facklig organisation är detta förstås ingen nyhet. Vi har under lång tid jobbat för att synliggöra den ohållbara arbetssituation som alltför många arbetsterapeuter tyvärr dagligen upplever. Problemen har funnits länge, men de har definitivt accelererats av den pandemi som vi nu, tack och lov, verkar vara på väg ur. Hundratusentals anställda inomhälso- och sjukvården har gjort fantastiska insatser under pandemin, men till vilket pris? Det är viktigt att hälso- och sjukvårdens beslutsfattare på allvar ställer sig den frågan – nu när den vård- och rehabiliteringsskuld som pandemin skapat ska börja betas av i en redan sedan tidigare ansträngd verksamhet. För några år sedan genomförde Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med forskare vid Lunds universitet en omfattande arbetsmiljöundersökning. Resultatet var oroande. Hela 40 procent av de över 3600 arbetsterapeuter som svarade på enkäten hade tecken på stressymptom, med stor risk för psykisk ohälsa och sjukskrivning som följd. Tyvärr är det lite som tyder på att situationen förbättrats, snarare tvärtom. I Socialstyrelsens nationella planeringsstöd, som nyligen publicerades, framkommer att 20 procent av landets arbetsterapeuter under 2020 hade ett eller flera sjukdomsfall inrapporterade hos Försäkringskassan. Flertalet av de 22 legitimerade professionerna hade en hög andel sjukdomsfall, och säkert finns en koppling till pandemin, men arbetsterapeuter låg tyvärr bland demmed högst andel av alla. Det är djupt oroande. Av de arbetsterapeuter somvar sjukskrivna längre än 90 dagar under 2020 uppgav hela 51 procent att orsaken var psykisk ohälsa. I relation till resultatet vi såg i förbundets stora arbetsmiljöundersökning kan vi nog drista oss att säga att enmycket stor andel av den psykiska ohälsan har ett sambandmed en ohållbar arbetssituation. Detta kan inte fortgå. Hur är det ens möjligt att den sektor somhar bäst kunskap omvad som skapar hälsa är sämst på att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv för sina medarbetare? Just nu pågår uppropet Vårda vården. Tillsammans med de 12 andra professions- och fackförbund som står bakomnamninsamlingen vill vi i Sveriges Arbetsterapeuter tydliggöra att vi fått nog av bristande arbetsmiljö. Nu krävs omfattande insatser, innan det är för sent. Det är nu viktigare än någonsin att politiker och arbetsgivare på alla nivåer lägger konkreta planer som på allvar kan förbättra arbetsmiljön för alla professioner inomhälso- och sjukvården och tillsammans med oss fackliga parter kraftsamlar för en arbetsmiljö dit fler söker sig och vill jobba kvar. De flesta av oss arbetsterapeuter älskar våra jobb. Vi har ett fantastiskt arbete som bidrar till att människor kan leva liv karakteriserade av delaktighet ochmeningsfullhet. Men ingen ska behöva bli sjuk av ett jobb de älskar. Vi säger nej till ohälsosamma arbetsplatser och ja till ett hållbart arbetsliv! Namninsamlingen Vårda vården pågår till och med maj – skriv under, om du inte redan gjort det, och hjälp oss sprida vidare: arbetsterapeuterna. se/vårdavården. Vårda vården ”Hur är det ens möjligt att den sektor som har bäst kunskap om vad som skapar hälsa är sämst på att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv för sinamedarbetare?”
6 Medlemmarna ännu nöjdare med förbundet Sveriges Arbetsterapeuter växer. En ny medlemsundersökning visar att förbundet gör rätt saker. – Medlemsantalet är stabilt och fortsätter öka. Förklaringen tror jag är att arbetsterapeuter ser värdet av det arbete som förbundet gör, såväl för den individuella medlemmen som för arbetsterapeuter som yrkeskår, säger förbundsdirektör Malin Nordstrand. I slutet av förra året genomförde Novus en medlemsundersökning åt förbundet. – Trots det fantastiska resultat vi hade vid mätningen för två år sedan har vi höjt vårt nöjdhetsindex med ytterligare en enhet, från 91 till 92 på en skala av 100. En stor bidragande orsak till detta är att medlemmarna tycker att prisvärdheten har ökat. Även andelen medlemmar som tycker att förbundets anseende är gott har ökat kraftigt – till 72 procent (2015 var motsvarande siffra 48 procent). Vad händer nu? – Nu fördjupar vi oss i resultatet och tittar på hur vi kan erbjuda ännu bättre verksamhet för våra medlemmar, säger Malin Nordstrand. ¶ FOTO: MOSTPHOTOS Den svenska fackföreningsrörelsen har gemensamt fördömt Rysslands invasion av Ukraina. I ett uttalande slår LO, TCO och Saco fast att Ryssland startar ett krig i strid med FN:s och världssamfundets rättsliga principer. Vidare skriver de: ”Vi är också starkt kritiska till den ryska regeringens förtryck och förföljelse av oppositionella personer och grupper, däribland fackligt aktiva i Ryssland men också i Ukraina och Belarus. Vi håller Ryssland ensamt ansvarigt för den förödelse och det lidande det ukrainska folket nu kommer att få utstå.” Sacos styrelse har även träffat Ukrainas ambassadör i Sverige och uttryckt sitt stöd. På invasionens första dag tog Sveriges ArbetsI mitten av mars beslutade riksdagen att uppmana regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att kunna utarbeta nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. – Det är oerhört glädjande att riksdagen ser behovet av nationella riktlinjer. Det är en milstolpe i arbetet för en jämlik rehabilitering, habilitering och hjälpmedelsförsörjning. Förbundet har drivit den här frågan länge så det känns fantastiskt att det finns ett brett stöd i riksdagen, säger Sveriges Arbetsterapeuters förbundsordförande Ida Kåhlin. I dag är det allt annat än jämlikt mellan landets olika delar, både vad gäller tillgången till arbetsterapeuter och förskrivning av hjälpmedel. – I Östergötland finns det 145 arbetsterapeuter per 100 000 invånare medan motsvarande siffra i Uppsala endast är 70 stycken. Jag kan inte se att demografiska faktorer skulle kunna ligga bakom det stora gapet, utan det handlar om olika prioriteringar. Ida Kåhlin hoppas att riksdagens tillkännagivande sätter fart på arbetet med att ta fram nationella riktlinjer. – Sveriges Arbetsterapeuter ser fram emot att få bistå med vår expertkunskap på området för att riktlinjerna snarast möjligt ska bli verklighet. Jämlik rehabilitering kan inte vänta längre, det är nödvändigt för att sluta hälsoklyftorna, och för att klara av rehabskulden efter pandemin. Katja alexanderson Stöd i riksdagen för nationella rehab-riktlinjer Riksdagen vill se nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Sveriges Arbetsterapeuter gläds åt beskedet. Enligt Socialstyrelsens statistik förskrivs flest rollatorer i Norrbotten, 4 958 per 100 000 invånare. Östergötland rapporterade lägst antal, 1 014 per 100 000 invånare. Rysslands brutala invasion av Ukraina
7 FOTO: PONTUS WIKHOLM Sveriges Arbetsterapeuters löneenkät visar att lönerna ökade med 4,0 procent från 2020 till 2021, för identiska individer. Medellönen 2021, för alla som svarade på enkäten (kollektivet), var 35 569 kronor i månaden. Maria Yngvesson, förhandlingschef på Sveriges Arbetsterapeuter, är nöjd med att löneökningen är betydligt bättre än 2020, då den var 3,0 procent. – Det är glädjande att arbetsterapeuter har haft en god löneutveckling förra året. Ökningen är klart högre än ”märket” och visar att våra avtal, där lönerna sätts individuellt och inte centralt, ger utdelning, även om det förstås finns utvecklingspotential för att få löneprocessen att fungera ännu bättre. Trots den positiva utvecklingen förra året finns mycket kvar att göra på lönefronten. – Den genomsnittliga lönen för en medlemmed befattningen arbetsterapeut var 34 388 kronor per månad. Det är orimligt lågt med tanke på hur komplext och ansvarsfullt yrket är och den stora nyttan våra medlemmar gör för såväl enskilda individer som samhället i stort, säger Maria Yngvesson. Löneenkäten visar också att skillnaden mellan en nyutexaminerad arbetsterapeut och en arbetsterapeut som går i pension, med ett långt yrkesliv bakom sig, endast är 9 800 kronor. – En akademiskt utbildad profession ska inte behöva acceptera en så dålig löneutveckling genom yrkeslivet. Ökad lönespridning, och på så sätt möjligheter till en bättre livslön, är även i fortsättningen en nyckelfråga för förbundet. Att utbilda sig till arbetsterapeut och andra kvinnodominerade yrken i välfärden måste bli mer lönsamt, inte minst om vi ska klara framtidsutmaningen med en åldrande befolkning, säger Maria Yngvesson. De högsta lönerna återfinns i staten, med en medellön på 42 256 kronor i månaden. I kommunerna ökade lönerna med 3,5 procent för identiska individer, medan ökningen i regionerna var 4,0 procent. Däremot var medellönen fortfarande högre i kommunerna, 35 876 kronor jämfört med 34 447 kronor för regionerna, en skillnad på 1 429 kronor. Det innebär att regionerna knappar in lite grann på kommunerna, 2020 var skillnaden 1 467 kronor. – Förra årets löneutveckling i regionerna är ett glädjande trendbrott som jag hoppas håller i sig. Vi vet att många regioner har satsat på arbetsterapeuter förra året i samband med pandemin, säger Maria Yngvesson. Till sist vill Maria Yngvesson tacka alla medlemmar som svarat på förbundets löneenkät och som gör det möjligt att ta fram statistiken. – Du hittar statistiken och Saco Lönesök via Min sida på förbundets webbplats. Det är ett värdefullt hjälpmedel inför ditt lönesamtal eller en anställningsintervju. katja alexanderson Klart högre än i fjol Förra året ökade lönernamed i snitt 4,0 procent. Det är ett rejält lyft jämfört med 2020, då ökningen var 3,0 procent. Ett trendbrott var att löneutvecklingen 2021 var bättre i regionerna än i kommunerna. ”Förra årets löneutveckling i regionerna är ett glädjande trendbrott som jag hoppas håller i sig.” Sveriges Arbetsterapeuters förhandlingschef Maria Yngvesson tycker det är glädjande att löneökningarna förra året var högre än ”märket”. Det visar att förbundets kollektivavtal där löner sätts individuellt, och inte centralt, ger utdelning. terapeuter ställning mot kriget och skrev på Twitter: ”Rysslands invasion av Ukraina går inte att försvara och är omänsklig på alla sätt. Våra tankar går till Ukrainas befolkning och alla som drabbas.” Förbundsordförande Ida Kåhlin har även skrivit ett brev till Olga Mangusheva, ordförande för det ukrainska arbetsterapeutförbundet, för att uttrycka förbundets solidaritet och stöd i den svåra situationen. Även WFOT, den internationella sammanslutningen för arbetsterapeuter, har uttalat sitt stöd för Ukraina. WFOT samarbetar med WHO:s rehabiliteringsprogram Emergency Medical Team och är i regelbunden kontakt med Ukrainian Society of Ergotherapists för att erbjuda hjälp och stöd. fördöms av svenska fackföreningsrörelsen
Egentligen hade Axel Stefansson tänkt bli elektriker. Han gillade tanken på att träffa mycket människor och få göra nytta hemma hos dem. Men redan tidigt under gymnasiet insåg han att det nog inte skulle gå. Hans psoriasisartrit skulle göra det svårt att klättra upp och ner för stegar, bära tungt och krypa på golvet och dra kablar. Vid den här tidenmådde han dessutom sämre än i dag, när han fått nya mediciner och tränar mer. Så vad skulle han göra i stället? Lärarna på gymnasiet tyckte att han skulle satsa på något mer teoretiskt inom elområdet, men det lockade inte. – Att bara sitta på kontor är inte min grej. I stället blev Axel inspirerad av de två arbetsterapeuter han gick hos på rehab hemma i Värnamo och fick mycket stöd av, bland annat med handträning, att hantera smärta och förbättra sömnen. De hade en skön avslappnad attityd somfick honomnyfiken på yrket. – Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant. För att bli behörig till högskolan behövde han läsa till några kurser, men valde ändå att gå kvar på elprogrammet även omhan drog ner lite på elämnena. De här åren var smärtan ständigt närvarande, dessutom krånglade magen av en odiagnostiserad Crohns. Så periodvis funkade det exempelvis inte att vara med på idrotten i skolan, trots att Axel gillar att sporta. – Antingen blev jag så trött att jag var tvungen att gå hem direkt eller så låg jag bara och sov när jag komhem. Under gymnasietiden blev det därför mycket häng på nätet och gejmande i stället för att träffa vännerna irl. Men de reumatiska besvären var inget nytt, han fick sin diagnos som 9–10-åring och då hade han redan haft problem ett tag. Men symtomen var ganska diffusa och proverna visade ingenting, även ommisstanken fanns där eftersom både mamma och storasyster också har reumatiska diagnoser. Även de fyra småbröderna utreds just nu för reumatiska sjukdomar. – En läkare sa att hon aldrig mött en familj där så många har reumatiska diagnoser, men sa att hon å andra sidan aldrig hade mött en så stor familj. Smärtan och tröttheten som kommed sjukdomen hindrade inte Axel från att testa många olika sporter. Han säger att det handlar om acceptans, att det är en del av livet, även om smärtan tack och lov är mycket mindre i dag. Kör på ändå kk ”Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant.” PORTRÄTTET Text: Katja Alexanderson Foto: Lina Alriksson Psoriasisartriten gjorde att Axel Stefansson behövde rehab som tonåring. Det schysta bemötandet från arbetsterapeuterna kom att påverka hans yrkesval. Snart är han också en. 8
10 – Jag skiter oftast i att jag har ont, och det går till en viss gräns. Han fastnade för innebandy och garvar lite åt att det kanske inte är denmest skonsamma sporten omdu har problem med leder, framför allt med knäna. I 14–15-årsåldern blev han tvungen att lägga klubban på hyllan, efter en skada som inte ville bli bra. Efter gymnasiet sökte han in på arbetsterapeutprogrammet och kom in i på Karolinska institutet i Stockholm, men i den vevan träffade han sin tjej och ville inte flytta från Småland. Han skulle just kontakta sin arbetsgivare där han jobbade extra för att få gå upp till heltid när han kom in på en reservplats i Jönköping. Till en början pendlade han från Värnamo, men numera bor han och sambonmed utsikt över Vättern, på promenadavstånd till såväl högskolan (fast där har han inte varit så mycket på grund av pandemin) som extrajobbet på restaurangen Pinchos. Han arbetar ungefär halvtid och serverar och står i baren. Han tycker att det funkar fint att kombinera med studierna trots att han jobbar så pass mycket. – Det är mycket helger och då pluggar jag ändå inte. Och så är det vardagkvällar, och då har jag hunnit sluta plugga. Den här våren, när pandemin har börjat släppa sitt grepp om Sverige, går han sin sista termin. Han har precis avslutat en VFU på Fosieanstalten i Malmö. Även den här gången kom inspirationen från arbetsterapeuterna i Värnamo som vid något tillfälle sagt att arbetsterapeuter behövs inom kriminalvården. Efter sina VFU-veckor kan Axel inte annat än att hålla med – det finns mycket att göra som arbetsterapeut på ett fängelse. Det kan till exempel handla om att stötta de intagna att lära sig ny vardagsteknik. – Har man suttit inne i fem år så ska man helt plötsligt börja köpa bussbiljetter med mobilen. Du kan inte köpa biljett på bussen längre. En annan viktig uppgift för arbetsterapeuter är att förbereda de intagna på livet utanför murarna, där man inte längre har fängelsets fasta ramar och rutinstyrda dagar att hålla sig till. – Hur behåller man strukturen när man kommer ut? I fängelset är allt planerat nästan på minuten, vilket många jag träffade sa att de mådde bra av. Nu återstår att skriva klart uppsatsen, om reumatism, och Parallellt med studierna till arbetsterapeut jobbar Axel Stefansson halvtid på restaurangen Pinchos i centrala Jönköping. PORTRÄTTET
11 Mariana Mellgren Intensivårdssjuksköterska IVA och ansvarig förflyttningsinstruktör Karlskoga lasarett föredrar. Strävan efter att reducera trycksår som sparar patient/brukare smärtor och värdighet och det sparar pengar. Strävan efter att reducera nack och ryggskador relaterade till lyft och förflyttning som sparar vårdgivaren och sparar pengar till verksamheten. Sessionen riktar sig till främst ansvariga verksamhetschefer, enhetschefer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Genomgång: 1 timme processförklaringar 2,5 timmar praktiska övningar/metoder prevention av trycksårsproblematik, tunga förflyttningar kring säng. Boka på info@pernova.se (begränsat antal platser) Plats: Hjälpmedelcenter Sverige, Lilla bommen 5A, Göteborg Tid: 7 Juni 2022 första gruppen kl.08.30 Tid: 7 Juni 2022 andra gruppen kl.13.00 PERNOVA HJÄLPMEDEL AB Karlsgårdsvägen 22, 922 32 Vindeln www.pernova.se, info@pernova.se Tel. 090-2064795 Swedish Assistive technology Göteborg Karlstad Lidköping Malmö Stockholm Sundsvall 031-442250 054-2033422 0510-301302 040-6021611 08-212250 060-125912 Trapphiss snabbt och enkelt! Egna montörer och säljare i hela Sverige göra en interprofessionell VFU på Wetterhälsan i Jönköping (läs reportaget i Arbetsterapeuten nr 1/21). Han ser fram emot teamsamarbetet eftersomhan vet hur viktigt teamet är för att vården ska bli bra. Att det inte räcker med att alla professioner finns representerade, utan att de måste samarbeta med varandra också. Här tycker han att barnhälsovården generellt sett varit bättre än vuxenvården. Han trycker lite extra på vikten av ett gott bemötande, som får en att känna sig sedd. – Jag tycker inte omnär det blir alltför professionellt bemötande, då tappar man förtroendet. Sen ska det inte vara alltför privat heller, men det är viktigt att man kan vara lite avslappnad. Utveckling av en god vård ligger honom varmt omhjärtat och har bidragit till att han är engagerad i Unga Reumatiker, där han sitter i riksstyrelsen. Det började av en slump med att han åkte på sommarläger 2016, för att sedan bli ”nudgad” in i regionstyrelsen 2018. Och från 2019 sitter han även i riksstyrelsen. – Jag gillar att kunna påverka. Det är roligt att göra skillnad. Gemenskapenmed andra med liknande erfarenheter är också en viktig drivkraft för engagemanget i Unga Reumatiker. I styrelsen har han särskilt ansvar för skola och utbildning och för ett par år sedan fick skrev han en debattartikel på Altinget. Den handlade om att alla elever med reumatiska sjukdomar ska ha rätt till stöd av en arbetsterapeut för att inte behöva missa någon skolgång i onödan – och för att energin också ska räcka till att ha meningsfulla fritidsaktiviteter. Med några månader kvar till examen och legitimation har han redan börjat söka jobb, och har varit på en intervju. När han började plugga var tanken att arbeta med reumatiker, men under utbildningen har han ändrat sig lite. – Helst vill jag jobba med mycket hjälpmedelsutprovning. Det tycker jag är roligt, det hänger väl ihop med att jag gillar att skruva ... och att få göra hembesök. Men han har inte uteslutit reumatikervården, så det är fortfarande öppet var han kommer att hamna. Oavsett var det blir tror Axel att han kommer att ha stor nytta av sin egen patienterfarenhet som arbetsterapeut. Och han har inga planer på att låta vare sig psoriasisartriten eller Crohns stoppa hans framtida karriär. – Jag gillar att jobba. Det bästa somfinns är att ha saker att göra hela tiden. ¶ ”Jag tycker inte om när det blir alltför professionellt bemötande, då tappar man förtroendet.”
Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90 ”Med nya innovativa lösningar skapar vi användarvänliga produkter för personer med funktionsvariationer.” Renett Air Rengöring med dubbla duschmunstycken Torkar Diskret design Enkel montering Hållbart Aktiv genom livet Unik och underhållsfri Fler än 1500 användare i åldrarna 4-99 år Badrum | Kök | Spisvakt | Garage | Trösklar/Kilar | Stödhandtag | Assistep Nyhet
NYA! Boka in utprovning idag på tel: 023-79 22 90 Vi har länge kommunicerat om vad Spisec faktiskt ser och gör, men en av de största nyheterna är att vi nu kan visa det. Vi kan visa hur ofta fara uppstår och till och med skicka sms när spisen stängs av vid en farlig situation. Spisec AddOn S kommer i flertalet versioner som alla går att använda tillsammans med applikationen Safera. De funktioner som tidigare bara var tillgängliga tillsammans med en funktionsknapp kan aktiveras inne i appen. Anhöriga och arbetsterapeuter kan förändra beteendet på Spisec AddOn S efter användarens behov. Ser den bekant ut? Låt inte utsidan lura dig! Nya spisec AddOn S kommer med ny teknisk innovation och fler fördelar än vi trodde var möjligt. Nya insikter För mer information besök www.moveum-latest.com Moveum AB, Box 470, 791 16 Falun | Telefon +4623792200 | info@moveum.se | www.moveum.se
14 HALLÅ DÄR! Blir det fysiska kurser nu när pandemin börjar släppa sitt grepp och restriktionerna är borta? – Vi hoppas på att kunna erbjuda flera av våra kurser fysiskt, men ändå fortsätta att ha många digitalt. För de kurser som vi ger två gånger om året, som till exempel ReDO®-metoden, erbjuder vi en fysisk och en på distans. Vi lyckades ha två kurser fysiskt under 2021 och har redan haft en i år. Efterfrågan på distanskurser är hög. Vi ser att den digitala kompetensen ökat under pandemiåren, både hos arbetsterapeuter och kursledare. Ger ni fysiska kurser på andra platser än i Stockholm? – Ja absolut. Efterfrågan på uppdragsutbildningar har ökat under våren. Kanske är det ett uppdämt behov av utbildning? Uppdragsutbildning innebär att en arbetsgivare vill att vi arrangerar en kurs för medarbetarna i deras lokaler. Kan man delta på distans på fysiska kurser? – Jag tror att det är framtiden, men vi är inte där än. Det vore värdefullt att kunna erbjuda de kurser som ges en gång per år som ”hybridkurser”, där kursledarna och en del av kursdeltagarna är fysiskt i klassrummet medan andra kursdeltagare är med på länk. Hur ser kursprogrammet ut – vad händer i vår och i höst? – Vi har fullt programmed onlinekurser, distanskurser och fysiska kurser. Under våren har vi två nya distanskurser: bedömningsinstrumenten Självskattning av dagliga aktiviteter i hemmiljö – EDAQ och Utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärders resultat – AusTOMs-OT-S. Jag vill också slå ett slag för vår onlinekurs Arbetsterapi och levnadsvanor som är gratis. Några nya spännande kurser på gång? – Ja, vi kommer att lansera en gratis onlinekurs om evidensbaserad arbetsterapi, som vänder sig till både arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter. Under hösten har vi också två nya kurser: Mera koll på tid och Teknikanvändning i vardagen. Läs gärna mer dem och andra kommande kurser på webben, akademin.arbetsterapeuterna.se. FOTO: DANIEL CURLO Hallå där Malin Curlo, ansvarig för Sveriges Arbetsterapeuters Akademi. ”Jag har fått gråta mig till en arbetsterapeut, men medicin skriver de ut hur lätt som helst.” Programledaren Brita Zackari i Expressen 4/3, 2022 om hur svårt det är att få rätt hjälp från psykiatrin. BILD: MOSTPHOTOS SYMBOLBRUKET & @VISUELLT_STOD Arbetsterapeuters roll vid kriser och katastrofer Kriget rasar i Ukraina och de senaste åren har det inträffat en rad kris- och katastrofsituationer i vår omvärld. På webben har Sveriges Arbetsterapeuter samlat olika dokument som är aktuella inom området. Tanken är att presentera händelser och även skrifter för att tydliggöra hur arbetsterapeuter kan vara en resurs vid kris- och katastrofsituationer samt i mottagandet av nyanlända. Läs på arbetsterapeuterna.se/kris. Semester? På arbetsterapeuterna.se/ semester kan du läsa vad som gäller inför sommarsemestrarna. Bildstöd och lättläst omUkraina Habilitering & Hälsa i Region Stockholm har samlat ihop bildstöd och lättläst text om situationen i Ukraina. På bit.ly/ukr-material hittar du nyttiga länkar och material som handlar om situationen i Ukraina. Nere – ett stöd när unga är nere Med initiativet Vara nere vill Mind höja kunskapen om ungas psykiska ohälsa, inspirera till mer dialog och göra det lättare för unga att stötta sina kompisar och rusta vuxna att stötta unga. I dag vet många unga inte vart de ska vända sig och blandar ihop vanliga känslor med sjukdomar och diagnoser. För att minska stigmatiseringen använder Mind begreppet Vara nere, eftersom det är lätt att känna igen sig i och något alla kan vara. Till sin hjälp har de skapat Nere, en ganska vilsen men påhittig 3D-renderad 17-åring, med instakontot @vara_nere och @vara.nere på Tiktok. I satsningen finns även en kunskapsportal, en ledarutbildning, en podd och studiecirkelmaterial. Läs mer på mind.se/vara-nere. Arbetsterapeuten – en resurs vid kris- och katastrofsituationer Ryssland invaderar Ukraina MIND
15 Josh Dueck är medaljör i Paralympics och använder höftbälten från Bodypoint. Tillsammans är de världsledande. Livstidsgaranti. www.heamedical.se
16
17 kk Den svåra konsten att få ihop det Fyrtio timmar i veckan. Hur det ser ut på jobbet har stor betydelse för våra möjligheter till aktivitetsbalans. TEMA: BALANS Precis när jag trycker på skicka inser jag hur talande det är att jag mejlar en intervjuförfrågan om aktivitetsbalans långt efter den ordinarie arbetsdagens slut. Men i distansarbetartider står datorn på köksbordet och pockar på. Det ska visa sig att även arbetsterapeuten och forskargruppledaren Carita Håkansson, vid Lunds universitet, somfick brevet noterade den sena timmen. Carita Håkanssons intresse för aktivitetsbalans väcktes när hon som kliniker i primärvården träffade patienter, framför allt kvinnor, med stressrelaterad ohälsa. – Kvinnor har en tendens att vilja vara duktiga på alla aktivitetsområden i livet. Man vill ha ett vackert hem, stort umgänge, göra karriär, hinna vara med sina barn, ha fritidsintressen … ja, allting. Det gjorde henne nyfiken på vad som får människor att må bra i relation till aktiviteter i vardagen. – Jag insåg att det handlade om aktivitetsbalans. Som kliniker kunde jag inte säga till människor: ”Gör så här så kommer du att må bra”. Utan det var en process för dem att inse att de inte mådde bra när de överfyllde sina liv. När hon senare började doktorera var aktivitetsbalans ett naturligt ämnesval. Sedan avhandlingen blev klar 2006 har hon studerat aktivitetsbalans hos vårdpersonal, personer med kroniska sjukdomar, småbarnsföräldrar, yrkesarbetande och äldre. Med åren har fokus alltmer flyttats från ett individuellt perspektiv till enmer organisatorisk, arbetsmiljöinriktad approach. – Det är viktigt att inte fastna i den stressrelaterade ohälsan. Jag ser aktivitetsbalans somnågot som berör och är viktigt för oss alla. Men det blir övertydligt när det gäller stressrelaterad ohälsa. Carita Håkansson konstaterar att det finns många forskningsstudier som visar att aktivitetsbalans har ett starkt samband med hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse. Dessutom visar hennes egen forskning att aktivitetsbalans kan kopplas till arbetsförmåga. Det är värdefull kunskap i en tid då sjukskrivningskostnaderna för stressrelaterad ohälsa är enorma och där vi dessutom kommer att behöva arbeta långt upp i åldrarna. Text: Katja Alexanderson Illustration: Josefin Herolf 20:54 k Aktivitetsbalans en subjektiv upplevelse av att ha rätt variation och rätt mängd av vardagslivets olika aktiviteter.
TEMA: BALANS Pia Hovbrandt, en av hennes tidigare doktorander som disputerade 2018, har undersökt vad som gör att människor väljer att arbeta efter 65 år, och det visade sig att aktivitetsbalans var betydelsefullt för att kunna och vilja jobba länge. – Det blev uppenbart att många vill ha kvar arbetet som en del, men inte satsa lika mycket på det. Carita Håkansson betonar vikten av ett arbetsliv och arbetsplatser som främjar människors möjligheter till aktivitetsbalans. Ett mer flexibelt arbetsliv som tar hänsyn till att vi har olika behov i olika perioder av livet. – Vi behöver matcha människor med de förutsättningar de har i den livsfas de befinner sig. Jag har studerat småbarnsföräldrar mycket, och det är en tuff tid. Det är ofta då man gör, eller vill göra, karriär. Allting ska vara på topp – och det är egentligen en omöjlig ekvation. Det kan också röra sig om skeden i livet när förmågan sätts ner tillfälligt, till exempel vid en skilsmässa, sjukdom eller någon annan omvälvande händelse. – Det handlar om att se arbetslivet somnågot som ska räcka hela livet, men som får lov att gå lite upp och ner. Hon poängterar att det många gånger kan räcka med enkla lösningar för att bidra till bättre aktivitetsbalans. Det kan handla ommer flexibla arbetstider, så att exempelvis en personmed reumatism som är morgonstel kan komma lite senare och sluta lite senare. Det kan vara tillfälliga anpassningar av arbetsinnehållet, så att man under en tid kan få lite mer rutinartade arbetsuppgifter som inte är så mentalt krävande. Så att alternativen inte behöver stå mellan sjukskrivning och prestation på toppen av ens förmåga. – Arbetslivet skulle vinna på det. Just nu presterar någonmycket, någon annanmindre –men det går jämnt upp i längden, säger Carita Håkansson och konstaterar att jobbet ska bli gjort, men inte nödvändigtvis av samma personer hela tiden. Carita Håkansson lyfter att kulturen på arbetsplatsen är av stor betydelse: Att det är okej att inte vara högpresterande hela tiden. – För några år sedan gjorde vi en studie på småbarnsföräldrar och aktivitetsbalans. Där kom det fram att attityderna var allra viktigast. Man behövde också veta att någon tog över ens arbetsuppgifter när man vabbade. Hon har full förståelse för att många tjänstemän försöker jobba när de är hemma med sjuka barn eftersom de annars skulle mötas av ett berg av arbete på jobbet. Men konstaterar att inte blir någon aktivitetsbalans, och inte är bra för vare sig föräldern, barnet eller arbetsgivaren i långa loppet. – Chefen är en väldigt viktig förebild. Att ta pauser, gå hem i tid, inte mejla och ringa på kvällen eller natten. Det finns mycket somman kan göra. En annan grundläggande aspekt är att det finns möjlighet att ha luft i kalendern, så att man inte blir så sårbar för oväntade händelser. Ett mer flexibelt arbetsliv kan också handla om att hitta rutiner för distansarbete. Där vissa upplever att det ger bättre möjligheter att få ihop vardagspusslet, mår andra dåligt av att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. Till ochmed ett aktivitetsbalansproffs somCarita Håkansson har under pandeminmärkt hur svårt det kan vara att distansarbeta, åtminstone på heltid och ofrivilligt. – Jag brukar vara duktig på att skilja på arbete och fritid, men det har varit svårare att dra gränsen när arbetsdagen är slut. Och det är väldigt tråkigt. En annan pusselbit är att tänka nytt och göra det möjligt för andra än skrivbordsjobbande tjänstemän att jobba hemifrån. Hur skulle distansarbete kunna se ut för arbetsterapeuter? – Det borde finnas uppgifter som kan göras på distans, till exempel dokumentation. Även om det förstås kräver starka brandväggar och liknande …men det borde gå att lösa. Det är en aktivitet som tar mycket tid, men som faktiskt går fortare omman inte blir avbruten eller är tillsammans med andra. Även faktorer på samhällsnivå påverkar människors möjligheter till aktivitetsbalans, till exempel hur betygssystemen i skolan är utformade och de ekonomiska styrsystemen i hälso- och sjukvården. ”Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Vad är viktigast för mig?” CARITA HÅKANSSON FOTO: INGEMAR HULTQUIST 18
19 Kanske kan den eviga jakten på pinnar förklara att Carita Håkansson och hennes kollegors forskning visar att arbetsterapeuter inte skattar sin aktivitetsbalans högre än andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. – Det är lite dystert. Vi trodde att arbetsterapeuter tack vare sin kunskap skulle vara lite duktigare, men så var det inte. Arbetsterapeuter springer lika fort som alla andra. Hennes råd till arbetsterapeuter är att försöka stanna upp och reflektera och se över sina egna aktivitetsmönster. Trots det ser hon att arbetsterapeuter har en viktig roll att spela för att stötta människor till en bättre aktivitetsbalans, men framhåller aktivitetsbalansens subjektiva karaktär och understryker att det alltid är personen själv sommåste komma till insikt och vilja förändra sitt aktivitetsmönster. Nyckelorden är reflektion, medvetenhet och prioritering. – Vad kan jag ta bort? Vad vill jag lägga till? Vad är viktigast för mig? Hennes forskning visar att män ofta prioriterar arbete och tid för aktiviteter för sin egen skull, men kvinnor är ”duktigare” på att ta ett större ansvar, ta över och göra mer på alla livsområden – ofta oombett. Hon tror därför att kvinnor i större utsträckning behöver fundera på varför de gör vissa saker (som att packa gympapåsar, fixa matsäckar, köpa födelsedagspresenter, tömma diskmaskinen på jobbet och en himla massa annat) och se omnågon annan kan göra det i stället. – Vad kan du släppa som du inte måste kontrollera när du släppt det? Saker som kan göras på ett annat sätt än ditt? Avslutningsvis tycker Carita Håkansson att arbetsterapeutisk forskning har en viktig roll att spela på vägenmot ett mer hållbart arbetsliv. Här ser hon exempelvis kopplingenmellan arbetsförmåga och aktivitetsbalans som ett viktigt kunskapstillskott i arbetslinjens Sverige. Det flyttar fokus från sjukskrivningar till friskfaktorer. Och hon är hoppfull inför framtiden. – Den unga generationen kommer inte att finna sig i att arbetet tar så mycket tid och kraft. I alla fall inte hela livet. ¶ Occupational Balance Questionnaire Tillsammans med arbetsterapeutforskaren Petra Wagman, vid Jönköping University, har Carita Håkansson utvecklat OBQ11, Occupational Balance Questionnaire, som kan användas för att skatta aktivitetsbalans. Till hösten kommer instrumentet att ges ut av Sveriges Arbetsterapeuter. Carita Håkansson tror att OBQ11 blir ett bra tillskott i den arbetsterapeutiska verktygslådan för många arbetsterapeuter, och inte enbart för dem som jobbar med stressrelaterad ohälsa. Det är användbart för att kartlägga aktivitetsbalans och identifiera områden som behöver förändras i vardagen, oavsett vilka problem en person har. Det kan också användas för att utvärdera om en intervention har gett resultat.
Tre gånger i veckan samlas de vid de gamla växthusen en bit utanför Falun, på vägenmot Borlänge. I dag är det tio deltagare, tre personal varav två som arbetstränar och så fåren somhänger vid området kring herrgården och vandrarhemmet på Vassbovägen. I fjol hade deltagarna i den djur- och naturunderstödda rehabiliteringen, Natur och hälsa, i snitt varit utan arbete och studier i 3,7 år. Grupperna som startat i år är inget undantag. – Vi är ett försteg till arbetslivsinriktad rehabilitering. För de flesta som är här har steget tillbaka i arbete eller studier blivit stort – vi blir som en tröskelverksamhet, säger arbetsterapeuten Marie Gudmundsson som är utvecklingsledare och platsansvarig för Natur och hälsa –Wassbo Växhus. Verksamheten startade för tio år sedan efter att samarbetsorganisationen Finsam Falun uppmärksammat Region Dalarna på gruppen 16–65-åringar som inte fick tillräckliga insatser för att kunna återgå i arbete. Marie hade tidigare deltagit i några mindre projekt med bland annat hästunderstödd rehab och fick frågan om hon ville vara med i uppstarten. Trots tio år och över 260 deltagare är verksamheten fortfarande i projektform och förlängs bara ett år i taget. – Det förs diskussioner både i kommunen och regionen, men det tar lång tid att komma till beslut. Gruppen som berörs gör inget stort väsen av sig. Tvärtom. Om det inte var för Natur och hälsa skulle många av dem stanna kvar hemma och, i vissa fall, under täcket. – Det går bra bara man kommer hit, men det kan vara svårt – att komma Rehab i det fria Text: Pontus Wikholm Foto: Henrik Hansson Då Marie Gudmundsson fick frågan att vara med i uppstarten av en grön arbetslivsinriktad rehabilitering i Falun tvekade hon inte: ”De här senaste tio åren har jag verkligen känt mig som arbetsterapeut.” 20
upp ur sängen, borsta tänderna och ta sig ut, säger en av deltagarna. Det händer ganska ofta att personalen får sms:a de som inte dykt upp. Fråga om de mår bra, och visa att alla är sedda: ”Hoppas du kan komma i morgon!” Det är lugnt och stilla efter lunchen. Deltagarna sitter utspridda. Några snackar med varandra. En tjej tovar en figur i ull, en annan tecknar. Någon äter enmacka med ärtskott från den egna odlingen. Basilika, tomat, chili och gurka växer sakta för att senare i vår kunna planteras ute i växthusen. kk Marie Gudmundsson på Wassbo Växhus anpassar verksamheten efter väder – men så mycket som möjligt nära djur och natur. TEMA: BALANS
22 Runt knuten finns skog, men i dag blir det ingen skogspromenad. Snön är djup och det räcker med en stilla promenad förbi äppelträden och växthusen ner till sjön och tillbaka. Vi stannar vid fårhuset där sexåriga Ester ska bli av med sin ull. – Hon ska lamma om sex veckor. Det underlättar för både lammen och oss om de är klippta, säger Inger Carlsson, trädgårdsmästare som även jobbar 30 procent i verksamheten. Hon intygar bestämt att Ester tycker att det är skönt att bli rakad. Har deltagarna tur får de vara med vid lamningen också, även om Ingers får har en ovana att föda på natten. Men lammen kommer alla att få se. Och hålla. Jessica Johansson hjälper handledarna, och arbetstränar på Wassbo Växhus. Hon har själv varit i samma situation som deltagarna och gått de två stegen i rehabiliteringen. Och hon mår bra, i dag. – Jag kan ärligt säga att jag inte vet var jag hade varit, om jag inte hade kommit hit. En av brytpunkterna för henne var då honmatade ett lammmed nappflaska, och lammet somnade i hennes famn. – Det var en utmaning för mig, men då jag såg lammet och det somnade i min famn släppte något. Det är tryggt och tillåtande här ochman kan utmana sig själv och växa i sin egen takt. Jessica berättar hur hon direkt efter gymnasiet började jobba och sen bara körde på. Hoppade in i ekorrhjulet. Tills det stannade och hon knappt komutanför dörren. Hon var inte öppenmed sina problem. Hon talar om skammen och hur ensamt det var. – Här lärde jag mig att stanna upp. Och nu ser jag saker igen, detaljer och lukter jag knappt visste fanns. Och jag gör saker jag aldrig trodde jag skulle göra då. Jag har åkt skridskor och huggit ved, bara det! Alla grupper åker också till en hästgård utanför Falun. Att närma sig ett så stort djur kan vara en ordentlig utmaning, men så är det ingen ridskola heller. För Marie Gudmundsson har hästarna alltid varit viktiga. – Någon kan vara livrädd, men vi gör andningsövningar innan vi träffar hästarna och de bryr sig inte om dina problem. Det är tydligt att deltagarna blir mer närvarande och går ner i varv. Och när man övervinner sin rädsla – smeker hästen, leder den – kanman ta med sig det i vardagen. En känsla av kontroll och egenmakt. Verksamheten rullar på året runt. 1. En av deltagarna bryter knäckebröd till fåren på Wassbo Växhus. 2. Inget växthus utan ärtskott. 3. Inger Karlsson klipper Ester, som ska lamma i början/mitten av mars. 4. Att göra upp eld och äta ute vid brasan hör till aktiviteterna. 5. Marie Gudmundsson hälsar på islandshästen Oskar på en hästgård utanför Falun dit alla deltagare också åker. (Foto: Privat) 6. Jessica Johansson har själv varit deltagare och arbetstränar nu på Natur och hälsa. ”Det är tryggt och tillåtande här och man kan utmana sig själv och växa i sin egen takt.” JESSICA JOHANSSON tidigare deltagare 2 3 1
23 Natur och hälsa Wassbo Växhus k Naturunderstödd förberedande insats före arbetslivsinriktad rehab, för 16–65 åringar. k Deltagarna anmäls från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten, vårdcentralerna, psykiatrin eller Falu kommuns arbetsmarknadsenhet. k I steg 1 träffas grupperna tre dagar i veckan under 15 veckor. Steg 2 är individuellt anpassat, men i genomsnitt 16 veckor. k Grundad på teorier från hälsovetenskap, arbetsterapi, vuxenpedagogik och miljöpsykologi. k Aktiviteter: skogspromenader, göra upp eld, äta medhavd matsäck, trädgårdsaktiviteter, hantverk, språkträning, matlagning i naturen, relationsstärkande övningar med stöd av hästar och stresshantering. FALUN Att bara vara är en viktig del. Det finns utrymmen där man kan vara för sig själv och det är okej att sitta tyst vid brasan. Bland sprak och med lite rök i ansiktet kan det däremot vara enklare att öppna upp – åtminstone jämfört med att sitta i ett behandlingsrum. – Jag blev färdig arbetsterapeut 1986 och de här senaste tio åren har jag verkligen känt mig som arbetsterapeut. Aktivitet. Balans. Återhämtning. Det känns väldigt meningsfullt. Marie Gudmundsson har precis har blivit antagen som doktorand på halvtid vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Forskargruppen Psykisk hälsa, aktivitet och delaktighet, somhon ingår i, kommer att utvärdera en naturunderstödd verksamhet i Skåne. – Jag hoppas forskningen kan bidra till ökad kunskap inom området – vad är effekterna, vad kan det tillföra och hur kan det implementeras i hälso- och sjukvården? Jag vet att politiker gärna lyssnar och gillar idénmed naturunderstödd rehab, men chefer vill alltid ha vetenskaplig evidens … Under de tio år som den gröna förrehabiliteringen funnits i Falun visar enkäterna som fylls i vid start och slut att många fått ökad livskvalitet och hälsa. Bidragsberoendet försvinner inte efter avslutade insatser. Men det är ett bra första steg. – Jag mår bättre i dag än på väldigt länge. Mycket fokus är här och nu, men jag ser inte så många begränsningar längre, säger Jessica Johansson och tillägger. – Jag har slutat stressa och oroa mig. Det löser sig! ¶ 4 5 6
Vem vill du nominera i år? Arbetsterapeuter gör fantastiska saker på jobbet och får vardagen att funka för människor varje dag och våra studentmedlemmar genomför fina projekt under grundutbildningen – det måste fler få veta! Sveriges Arbetsterapeuter delar ut utmärkelsen Årets arbetsterapeut och Årets arbetsterapeutstudent till den arbetsterapeut och arbetsterapeutstudent som genom ett aktivt arbete visat värdet av arbetsterapi och därmed bidragit till professionens utveckling och i förlängningen till en vardag som fungerar och känns meningsfull för de personer som får arbetsterapi. Det kan exempelvis handla om insatser som har ökat personcentreringen eller skapat fler tjänster, om framgångsrik opinionsbildning och för studenter till exempel ett examensarbete eller ett förbättringsarbete under VFU. NOMINERA SENAST DEN 16 JUNI Du kan nominera dig själv, en kollega/medstuderande eller en grupp. Fler exempel på insatser att nomineras för, kriterier, priser och nomineringsformulär hittar du på arbetsterapeuterna.se. INSPIRERAS AV THERESE, INGRID, STINA OCH CAROLINE Therese Lindberg och Ingrid Berggren blev Årets arbetsterapeut 2021 och Stina Nordinge och Caroline Lager, blev Årets arbetsterapeutstudenter. Läs om förra årets vinnare på webben. STINA OCH CAROLINE THERESE OCH INGRID Vi vill ha din nominering senast den 16 juni!
Pressat läge inomrehab i Malmö stad Det har skakat bland arbetsterapeuterna i rehabenheten som arbetar mot Malmö stads särskilda boenden inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen. I en artikel i Sydsvenska Dagbladet, i mitten av februari, påtalades ohållbara arbetsförhållanden och en omfattande personalomsättning som pågått under flera år. Arbetsförhållanden som lett till att rehabpersonalen upplevt svårigheter med att arbeta patientsäkert och känt att sköra äldre inte fått tillgång till den rehabilitering, aktivitet och träning de har rätt till. Frågor och känslor har kommit upp till ytan den senaste månaden. Tidskriften har pratat med arbetsterapeuter, skyddsombud och Sveriges Arbetsterapeuters förbundsjurist och kretsansvariga för Skåne. På arbetsgivarsidan har förvaltningschefen för hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen fått besvara frågor om vad som har hänt och planen framöver. TEMA: OBALANS kk 25
26 TEMA: BALANS Det har varit en lång resa, säger Moa Grahm. Sedan hon började inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen för 2,5 år sedan har den orimliga arbetsbelastningen diskuterats. Hon säger att det länge varit uppenbart att ekvationen inte går ihop, att det saknas resurser och att rehabpersonalen har ett för stort patientansvar. Det är för många patienter per team för de arbetsterapeuter och fysioterapeuter som arbetar mot särskilda boenden i Malmö stad. Konsekvensen har blivit att många inte orkat och valt att avsluta sina tjänster. Moa Grahm är en av dem och slutade i februari. – Det är fint att jobba med äldre, men jag känner att jag inte alltid kunde jobba patientsäkert. Jag vill höja de äldres röster och lyfta deras situation, de har rätt till en god vård och jag hoppas det sker en förändring med bättre prioriteringar. Hon har haft ansvar för fem boenden och har kollegor som har haft fler än så. – Hur ska man kunna jobba patientsäkert? Det finns inte förutsättningar för det. Man springer snabbare än vad man orkar för att man vill få det att gå ihop och detta på bekostnad av sin egen hälsa. Hon upplever att sektionscheferna har varit medvetna om situationen och fört fram rehabgruppens synpunkter till nästa nivå. Men information verkar inte nått vidare uppåt i ledet, vilket hon har svårt att förstå. – Det har varit påtryckningar under flera år och den högsta ledningen borde ha agerat betydligt tidigare. Det känns som att rehab varit åsidosatt. Hon fortsätter: – Till slut orkar man inte hålla på och kämpa, ansvarstagandet måste ske högre upp. Det går emot mina principer både hur jag vill utföra mitt jobb som arbetsterapeut och hur jag själv skulle vilja bli behandlad. Det har funnits tydliga signaler om att arbetssituationen varit ohållbar, säger hon. Under drygt ett år har 21 av 26 personer slutat i rehabgruppen, vilket bekräftas av Sveriges Arbetsterapeuters huvudskyddsombud Björne Lantz . Moa Grahm berättar att personal på flera boenden också ställt sig frågande till varför rehab inte har fått bättre förutsättningar och mer resurser. Moa Grahm är också bekymrad över att det varit en hög korttidsfrånvaro och det har påverkat arbetsgruppen och introduktionen av nya kollegor som blivit bristfällig, vilket hon beklagar. Beslutet att säga upp sig har mognat fram. – Det byggs upp en frustration och besvikelse som till slut gör att man inser att det inte går att göra mer och det är ledsamt. Jag behöver också ta hand om min hälsa, att jobba under sådana här arbetsförhållanden är inte hållbart i längden. Hon är 27 år och har jobbat som arbetsterapeut i snart sex år. Moa Grahm konstaterar att hon inte är ensam om sin upplevelse. Bakom henne står många kollegor med liknande erfarenheter, både arbetsterapeuter och fysioterapeuter. En av dem är arbetsterapeuten Orna Johansson som gjorde sin sista arbetsdag inom hälsa-, vård- och omsorgsförvaltningen i mitten av mars. ”Hur skaman kunna jobba patientsäkert?” kk Text: Anki Wenster Foto: André de Loisted
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=