Egentligen hade Axel Stefansson tänkt bli elektriker. Han gillade tanken på att träffa mycket människor och få göra nytta hemma hos dem. Men redan tidigt under gymnasiet insåg han att det nog inte skulle gå. Hans psoriasisartrit skulle göra det svårt att klättra upp och ner för stegar, bära tungt och krypa på golvet och dra kablar. Vid den här tidenmådde han dessutom sämre än i dag, när han fått nya mediciner och tränar mer. Så vad skulle han göra i stället? Lärarna på gymnasiet tyckte att han skulle satsa på något mer teoretiskt inom elområdet, men det lockade inte. – Att bara sitta på kontor är inte min grej. I stället blev Axel inspirerad av de två arbetsterapeuter han gick hos på rehab hemma i Värnamo och fick mycket stöd av, bland annat med handträning, att hantera smärta och förbättra sömnen. De hade en skön avslappnad attityd somfick honomnyfiken på yrket. – Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant. För att bli behörig till högskolan behövde han läsa till några kurser, men valde ändå att gå kvar på elprogrammet även omhan drog ner lite på elämnena. De här åren var smärtan ständigt närvarande, dessutom krånglade magen av en odiagnostiserad Crohns. Så periodvis funkade det exempelvis inte att vara med på idrotten i skolan, trots att Axel gillar att sporta. – Antingen blev jag så trött att jag var tvungen att gå hem direkt eller så låg jag bara och sov när jag komhem. Under gymnasietiden blev det därför mycket häng på nätet och gejmande i stället för att träffa vännerna irl. Men de reumatiska besvären var inget nytt, han fick sin diagnos som 9–10-åring och då hade han redan haft problem ett tag. Men symtomen var ganska diffusa och proverna visade ingenting, även ommisstanken fanns där eftersom både mamma och storasyster också har reumatiska diagnoser. Även de fyra småbröderna utreds just nu för reumatiska sjukdomar. – En läkare sa att hon aldrig mött en familj där så många har reumatiska diagnoser, men sa att hon å andra sidan aldrig hade mött en så stor familj. Smärtan och tröttheten som kommed sjukdomen hindrade inte Axel från att testa många olika sporter. Han säger att det handlar om acceptans, att det är en del av livet, även om smärtan tack och lov är mycket mindre i dag. Kör på ändå kk ”Jag pratade med dem och deras jobb lät intressant.” PORTRÄTTET Text: Katja Alexanderson Foto: Lina Alriksson Psoriasisartriten gjorde att Axel Stefansson behövde rehab som tonåring. Det schysta bemötandet från arbetsterapeuterna kom att påverka hans yrkesval. Snart är han också en. 8
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=