Arbetsterapeuten-2-2023

ensamma sladdisen. Men hon jobbade somNadjas assistent under en kort period efter skoltiden. Och har fortsatt jobba med personer med funktionsnedsättning. – Hon känner sig nog väldigt hemma i den världen och har övat upp en blick för behov och familjesituationer. Jag tänker att hon har en kroppskänsla för vad det innebär – hon känner det in på huden. Hon växte också upp och fick med sig att det är ett väldigt meningsfullt jobb. OmNadja är baserad på otaliga dagböcker, privata journalanteckningar, som familjen och assistenterna hela tiden skrev för att vara uppdaterade då hon flyttade mellan hemmen. Hur hade Nadja sovit, hade hon varit nöjd, några komplikationer? – Boken är förstås min bild av Nadja, men jag slogs av hur mycket vi pratat i familjen. Vi har samtalat kring det mesta genom åren och vi har en konsensus kring tolkningen. Det är på många sätt familjens berättelse jag förmedlar, men jag försöker också hitta min egen röst och vinkling. På papperet ser det ut som om Fanny gått i pappa Ronnys fotspår. Professor (vid Umeå universitet) och forskare i kvinnofrågor och klass (bland annat en doktorsavhandling och en biografi om Ellen Key). Men Fanny säger att hon är en blandning av båda föräldrarna. Hon delar mamma Lilians intresse för människor och hennes stora engagemang i solidaritetsfrågor. I början av 1990-talet gav Fanny ut boken Ett hjärta i jeans och andra texter av tjejer om tjejers grejer, tillsammans med sin syster och några vänner. Boken beskrev tjejers vardag ur ett feministiskt perspektiv. Lite som Fittstim, men några år innan den kom ut. – Feminism var inte en fråga på dagordningen just då. Det var överlag väldigt ute att vara politisk, men det blev ett startskott för en politisering av unga kvinnors verklighet. 11 Städning har formulerats som ”motsatsen till självförverkligande – trist enahanda och meningslöst”, skriver Fanny Ambjörnsson i boken Tid att städa (2018). Boken om städning, den mest oglamorösa bland alla vardagens sysslor, tillägnar hon sin syster Nadja. Men det är Filifjonkan som får inleda och avsluta boken: ”den magra, oroliga, lätt beklagansvärda figuren i utkanten av Tove Janssons muminvärld, med ett krampaktigt tag om skurhink och dammvippa.” – Jag identifierar mig inte med henne, men jag känner väldigt med henne. Hon dök upp som en fin illustration av de djupt existentiella poängerna med boken – hon tar verkligen städningen på allvar. Den feministiska traditionen vill ofta hitta tuffa uppbyggliga förebilder, men Filifjonkan är precis tvärtom. Det tyckte jag om, det behöver inte alltid vara så himla kaxigt och framgångsrikt. Det kan få vara lite filifjonkigt ibland. Andra böcker av Fanny Ambjörnsson i urval: Ett hjärta i jeans och andra texter av tjejer om tjejers grejer (1997). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004). Vad är queer? (2006). Rosa: den farliga färgen (2011). OmNadja (2021). kk ”Filifjonkan tar verkligen städningen på allvar” © Moomin Characters™ ”Deras enorma förmåga att avläsa och avkoda henne – och stå ut med den stillastående lunken.” PORTRÄTTET Fanny Ambjörnsson är professor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hennes jobb fokuserar mycket på genus, men i boken Om Nadja skriver hon om sin syster.

RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=