37 Filmen handlar om Vipeholmsanstalten i Lund. Under åren 1946–55 tvingades personer med funktionsvariationer äta stora mängder socker för att provocera fram karies. Hur var det att få en huvudroll? – Underbart! Jag fick provfilma och träffa de andra skådespelarna för att se hur pass bra jag var med manus och ögonkontakt. Och det var inga problem alls egentligen. Nu drömmer jag ännu större drömmar. Men jag fortsätter skriva och föreläsa ändå. Vad tänker du om det som gjordes på Vipeholm? – Det är omänskligt det man gjorde. Det väckte känslor – och väldigt mycket ångest under filminspelningen. Speciellt isoleringscellen. Men jag taggade till mig lite mer och det var bara att sätta rollen så bra sommöjligt. Det är jätteviktigt att visa hur det var, men det är skönt att man är född på 90-talet. Vad har du fått med dig från filminspelningen? – Väldigt mycket. Jag har gått utanför boxen och fått en känslohantering på ett annat sätt i och med att det är känslohantering i allt man gör, oavsett om det är film eller radio. Och att använda känslor på rätt sätt i rätt situation när jag spelar så det blir så naturligt som möjligt. Och all improvisation, det tar jag också med mig. Vad är det mer som har hänt sen du var med i Arbetsterapeuten 2018? – Jag bor i egen lägenhet i Vellinge och har blivit klar med komvux. Och det har varit väldigt intensivt med media sen premiären. Nu medverkar jag också i en podd, Livet med Downs syndrom och jag skriver dessutom på en ny bok. Anki Wenster Amanda Malmberg spelar Johanna i filmen Sockerexperimentet som hade premiär i början av året. Redan när Arbetsterapeuten träffade henne 2018 var hon en ”van medieprofil”, men att vara med på film var: ”Underbart!” FOTO: AGNES LINDQUIST Arbetsterapeuten Alma Velic är nybliven avdelningschef på Rättpsykiatriska regionkliniken i Växjö. ”Det är en balansgång att ställa om från kollega till arbetsgivare.” ning och kan få hjälpmed patientärenden. Målet är att stödja patientens förmåga till aktivitet, delaktighet och en fungerande vardag också i ett längre perspektiv för att klara sig ute i samhället igen. I höstas fick Alma frågan om hon var intresserad av att lämna sitt uppdrag som funktionsansvarig och bli avdelningschef för Aktivitetscentrum. Hon tror att det har haft betydelse att hon tidigt var tydlig med sitt intresse för ledningsfrågor och att hon ”i framtiden” kunde tänka sig att bli chef. – Det är en balansgång att ställa om från kollega till arbetsgivare och dessutom en speciell situation att bli chef över tidigare kollegor. Att komma till arbetsplatsen och börja med chefsmöte i stället för patientarbete är en stor förändring. Men jag älskar fortfarande det operativa ledarskapet och att jobba tillsammans. Hon framhåller att arbetslivet är en stor del av vardagen och påverkar livet även privat. Det är viktigt att medarbetarna har en bra vardagsbalans. – Man ska må bra när man kommer hit och går härifrån. Jag vill inte ha medarbetare som går hem och grubblar. Jag har alltid strävat efter att göra skillnad på arbetsplatsen och är alltid mån om den psykosociala arbetsmiljön och medarbetarnas delaktighet. Och att vi jobbar tillsammans för att uppnå målen. Vanligtvis brukar hon planera och tänka i femårsperspektiv, men nu tar hon dag för dag, vecka för vecka och försöker utveckla ledarskapet. Om två veckor väntar också en UGL-utbildning, och hon är glad för ledningens förtroende. – Jag kan vända mig till min närmaste chef som haft stor betydelse för mig, och jag har även fått en mentor på arbetsplatsen. Det är skönt. Anki Wenster Tips för en chefskarriär Kommunicera! Våga berätta vad du vill med din karriär. Det spelar inte så stor roll om det är ett mål på kort eller lång sikt. Ta hjälp av närmaste chef. FOTO: ANKI WENSTER HALLÅ DÄR
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=