Arbetsterapeuten-5-2020

KRÖNIKA fa dig då ett ordentligt under­ lag. Vistas ute i verksamheten, observera, få egen kunskap om personens beteende. Kalla sedan till ett enskilt samtal. Jakob Carlander understryker att ingen tycker om att få sina brister påpekade och att det första mötet kan väcka starka känslor. – För chefen är det viktigt att hela tiden behålla lugnet, och att validera den andra genom att ställa frågor. Att visa att du är intresserad och förstår vad den andra säger. Försäkra dig också om att den andra har möjlighet att förstå vad du vill ha sagt. Men syftet är inte konsensus eller känslomässigt samförstånd, utanmaximal tydlighet. Kritik mot en person väcker alltid skamhos denne, även när den som kritiserar inte vill det. Rädslan för skambeläg­ gande kan enligt Jakob Car­ lander göra att du som chef blir alltför försiktig och otydlig. Var i stället rak, menmed medkänsla. Bestäm i slutet av mötet när ni ska ses igen. På så vis signalerar du att det är en process, och inte ett enstaka möte. Däremot gäller det att hålla nere antalet möten, eftersommånga möten ger näring åt den besvärlige med­ arbetarens bild att det är i or­ ganisationen problemen finns. Att hålla den här typen av samtal kan ibland kännas tröstlöst. Det är inte alltid man når fram till medarbetaren, men samtalen lägger oavsett en god grund för framtida åt­ gärder, anser Jakob Carlander. – Målet med era samtal är att ommöjligt få medarbetaren att börja mentalisera och där­ med tillsammans med dig börja söka konstruktiva lös­ ningar. Om den anställde inte når dit har du i varje fall formulerat en tydlig fortsätt­ ning utan att tappa din egen auktoritet, vilket kommer att underlätta den fortsatta pro­ cessen. Linda Swartz Psykoterapeuten Jakob Carlander råder chefer att ha is i magen och skaffa ett ordentligt underlag innan man kallar den ”besvär- liga” medarbetaren till enskilt samtal. 4 Vem ansvarar för ett gruppbeslut? V ärmen slår mig i ansiktet när jag tillsammans med mina kursare kliver ut på trappan. Dammet stiger när uppspelta klackar river i gruset på den torra planen nedanför, och Lundagård bländar anhöriga vilkas klänning­ ar och slipsar böjer sig för vinden. Efter sex terminer är det dags för den teoretiska grunden att prövas ochminnen från studietiden att förankras. Som en spik sitter redan tankarna kring en företeelse jag aldrig blev riktigt klok på och som ser ut att bli ett bestående minne frånmin tid som student på äldre dar: alla dessa grupparbeten. Tillsammans och i grupp skulle vi lära oss. Somvid en tek­ ning släpptes uppgiften i mittzon. Det sprätte till och plöts­ ligt susade alla i väg åt samma håll, mot samma mål! Den som gled ifrån klungan fick smala blickar och hesa kommentarer. Den haka som stacks ut fick genast en smäll; konstruktiva förslag på hur uppgiften kunde delas, lösas och åter sättas samman ratades med saklig hänvisning till läroverkets säl­ jande argument för grupparbeten, vars representanter i sam­ ma stund och i kör tala­ de omvikten av indivi­ dens självständighet och egenmakt, men också omkritiskt tänk­ ande och ifrågasättande. Men visst. Grupparbetet lär studenter gruppdynamik, att individuella prestationer mår bra av en granskning och att en idé somuppkommit genom ensamt tankearbete inte alltid tål att släpas ut i ljuset. Men grupparbetet lär inte studenter att ta egna initiativ och beslut, och inte heller att ta ansvar för sina beslut. Det kan skapa ängsliga och rädda individer som inte är rustade för ett arbetsliv som ställer krav på själv­ ständighet, effektivitet ochmod –med ökad risk för psykisk ohälsa som en konsekvens. Så – där på trappan och vid tröskeln till arbetslivet går mina tankar till de studenter sompå allvar trodde att syftet med dessa grupparbeten var att stärka studenterna och inte säkerställa en budget i balans, och att grupparbetet är läro­ verkets motsvarighet till arbetsplatsens teamarbete. När dammet väl lägger sig kan överraskningen bli obehaglig. ¶ HÅKAN WÅGVI Vuxenpsykiatri öppenvård, Ängelholm 35 ”Grupparbetet lär inte studenter att ta egna initiativ och beslut.” Svensk Chefsförening och Sveriges Arbetsterapeuter ordnar fyra digitala chefs- fredagar under hösten 2020. Inbjudan skickas till e-post- adressen i medlemssystemet, så glöm inte att uppdatera dina uppgifter! FOTO: MARCUS GUSTAFSSON