FOTO: PRIVAT Boken är skriven tillsammans med mångåriga kollegorna fysioterapeuten Stefan Johansson och handkirurgen Anders Björkman. Varför en ny bok om handrehabilitering? – Det är 30 år sedan den förra boken på svenska om handrehabilitering kom ut och det har hänt oerhört mycket de här åren, det behövdes en uppdatering. Inom vilka områden har den största utvecklingen skett? – Inom neurobiologin, och kunskapsutvecklingen när det gäller kopplingen mellan handen och hjärnan och hur man använder sig av guidad plasticitet exempelvis vid sensibilitetsträning. Kirurgin är också mer raffinerad och vi mobiliserar tidigare, dagen efter operation vid en senskada. När jag började arbeta med handpatienter i början av 1980-talet handlade det om flera veckor. Berätta om boken. – Nytt är ett kapitel om den plastiska hjärnan och även ett om arbets- och fysioterapeuten som coach. Den pedagogiska aspekten av att vara arbetsterapeut borde lyftas mycket mera i utbildningen. Vi har även skrivit ett specifikt kapitel om betydelsen av det psykosociala behandlingsarbetet efter en handskada. Vad gjorde att du specialiserade dig inom området? – Det var en slump – ett ledigt vick. Jag kom sedan in i en stimulerande forskargrupp och mitt forskningsområde har varit perifera nervskador och känselträning. Som arbetsterapeut är man också självklar inom handrehab- området. Anki Wenster ... Birgitta Rosén, arbetsterapeut och docent vid Lunds universitet, aktuell med boken Handrehabilitering. FOTO: AUAS Läs mer på amsterdamuas.com: bit.ly/euro-master Euromastern är flexibel; studenterna kan själva välja inriktning för sina masterstudier. ”Vi har många studenter som publicerar sig vetenskapligt när de är klara.” har de länderna inga andra masterutbidningar i arbetsterapi. Men det handlar också om att det är relativt ovanligt bland svenska arbetsterapeuter att läsa magister eller master. En delförklaring kan vara att det är svårt att räkna hem ekonomiskt, lönekuvertet blir inte automatiskt tjockare efter examen. Men Ann-Helen konstaterar att det börjar röra på sig och bli allt vanligare med kompetensstegar som premierar högre utbildning. Till det kommer att de svenska magister-/masterprogrammen är gratis medan det europeiska kostar. Och så kostar även resor och uppehälle under utlandsveckorna. Men Susanne konstaterar att det finns billiga flygbiljetter och att kostnader under campusveckorna hålls nere eftersom man delar boende och lagar mat tillsammans – vilket som en bonus bidrar till att svetsa samman gruppen. – Alla engagerar sig i varandra. Man stöttar och hjälper varandra genom hela processen. Det håller ihop gruppen och det blev en otrolig sammanhållning. Jag tyckte väldigt mycket om min klass. Glädjande nog har avgiften sänkts, tidigare var det betydligt dyrare. Numera är den drygt 2 200 euro per år, drygt 25 000 kronor. Ann-Helen tycker att man ska se det som en investering i sin framtida karriär. – Vi har många studenter som publicerar sig vetenskapligt när de är klara, dels på sin uppsats, dels fortsätter de publicera annat. Många blir doktorander. Eller chefer. Utbildningen har ett gott rykte i Europa. Nästa antagningsomgång för programmet är i vår. ¶ HALLÅ DÄR 35
RkJQdWJsaXNoZXIy ODI1MTg=